Bara ett land i EU investerar mer i utbildning än Sverige. Ett av EU:s minsta och fattigaste land har högst andel välutbildade medan ett land som tillhör de rikare och större ligger i botten.
I EU-kommissionens senaste översikt av utbildning i medlemsländerna, som presenterades tidigare i veckan, framgår att Sverige har den näst högsta satsningen på utbildning. Bara Danmark avsätter en större del av bruttonationalprodukten BNP på skolan.
Sverige har även en av de högsta utbildningsnivåerna bland 30-34 åringar och ”sysselsättningsgraden bland de personer som nyligen avslutat en högre utbildning är mycket hög”, enligt rapporten.
Dock slår rapporten fast att ”resultatklyftan mellan utrikes och inrikes födda elever fortsätter att vara ett problem” i Sverige och pekar dels på Pisaresultaten från 2012 men även på den stora skillnaden mellan andelen gymnasiebehöriga hos infödda och invandrare.
Utbildningsmål i EU. År 2020 ska minst 40 procent av 30–34-åringarna högre utbildning motsvarande universitet eller högskola och högst tio procent av 18–24-åringarna bara ha grundskoleutbildning.
Sett till andelen universitetsutbildade har dessa ökat i nästan alla EU-länder mellan 2012 och 2015. Andelen högutbildade kvinnor är genomgående högre än män.
