Om andra medlemsländer i större utsträckning förbättrade arbets- och livsvillkoren för sina medborgare är det också bra för EU och för Sverige. Det skriver  Ylva Johansson (S) och Ann Linde (S).

Om andra medlemsländer i större utsträckning förbättrade arbets- och livsvillkoren för sina medborgare är det också bra för EU och för Sverige. Det skriver Ylva Johansson (S) och Ann Linde (S).

Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Debatt: M största hotet mot svenska modellen inte EU

Det är förstås viktigt att EU-förslag inte krockar med Sveriges arbetsmarknadsmodell. Men tillåt oss att påminna om att det är Moderaterna som driver att politiker ska sätta löner, som röstade emot förslaget att svenska fackförbund alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare och som kraftigt vill begränsa stridsåtgärds­rätten. Det skriver ministrarna Ylva Johansson (S) och Ann Linde (S) i replik till riksdagsledamöterna Karin Enström (M) och Jessica Polfjärd (M).

För Moderaterna har det aldrig varit en prioriterad fråga att förbättra sociala villkor. Därför är det inte heller så förvånande att man inte tycker att EU ska prioritera detta.

Men vi, däremot, välkomnar att frågan om arbets- och livsvillkor är högt på dagordning, både i EU och i Sverige. Frågan om trygghet på jobbet kommer vara en viktig konfliktfråga i höstens riksdags­val. De gamla Moderaterna är tillbaka med gamla förslag om försämrad anställnings­trygghet.

Alla medlemsstater stödjer sociala  pelaren
När man läser Karin Enström och Jessica Polfjärd är det lätt att få intrycket av att Sverige skulle stå ensamt i att driva på för ett mer socialt EU (Europaportalen 180215). Så är det inte. Alla medlemsstater i EU har ställt sig bakom den så kallade sociala pelaren som syftar till att frågor om arbets- och livsvillkor ska prioriteras högre på EU:s dagordning.

Det är viktigt att komma ihåg att de 20 politiska målsättningarna i pelaren varken påverkar kompetensfördelningen mellan medlemsstaterna och EU-nivån eller kommissionens möjlighet att föreslå ny lagstiftning. Den är den samma som tidigare. Alla förslag som läggs fram, inklusive de på det så kallade sociala området, granskas enskilt och blir föremål för behandling och förhandlingar där Sverige liksom alla andra länder har möjlighet att påverka utformningen.

Det stämmer som Karin Enström och Jessica Polfjärd skriver att regeringen ofta talar sig varm om att värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Det är en mycket framgångsrik modell som vi står upp för och vill fortsätta utveckla. Självklart kommer regeringen alltid att arbeta för att förslag som läggs fram av EU är förenliga med vår arbetsmarknadsmodell.

Det största hotet
Om Moderaterna menar allvar är deras yrvakna engagemang för den svenska modellen välkommet. Men tillåt oss att påminna om att det är Moderaterna som driver att politiker ska sätta löner, som röstade emot förslaget att svenska fackförbund alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska arbetsgivare och som kraftigt vill begränsa stridsåtgärds­rätten. Vi skulle säga att det är er egen politik som utgör det största hotet mot den svenska modellen!

EU återhämtar sig nu från den djupaste ekonomiska krisen på decennier. Konsekvenserna har varit betydande med hög arbetslöshet och ökande klyftor. Flera av de målsättningar som samtliga medlemsstater i EU nu antagit är självklara för oss i Sverige, men långt ifrån självklara i andra länder. Vi tänker till exempel på tillgången till barnomsorg av god kvalitet, att man ska kunna leva på sin lön eller inkludering av personer med funktionsnedsättning.

Om andra länder kan nå dessa målsättningar i större utsträckning och förbättra arbets- och livsvillkoren för sina medborgare är det också bra för EU och för Sverige.

Ylva Johansson (S)
Arbetsmarknads- och etableringsminister

Ann Linde (S)
EU- och handelsminister