Rapport: Sociala pelaren krockar med svensk modell

På Göteborgstoppmötet förra året enades EU:s ledare om gemensamma sociala principer och rättigheter i det som kallas den sociala pelaren. Näringslivets forskningsinstitut Ratio kom på måndagen med sin analys.  

– På sikt är EU:s sociala pelare djupt problematisk. Den är inte förenlig med den svenska arbetsmarknadsmodellen där parterna själva har ansvaret för att genom kollektivavtal sköta lönebildning och reglering av villkoren på arbetsmarknaden, säger Nils Karlsson, vd för Ratio och författare till en rapport om den sociala pelarens påverkan på den europeiska arbetsmarknaden.

Karlsson skriver där tillsammans med kollegan Felinda Wennerberg att även om pelaren inte är juridiskt bindande utan mer en rekommendation så kommer den på längre sikt centralisera makten till EU och begränsa medlemsländernas möjligheter att agera på nationell nivå.

Förslag kommer kosta

Rapportförfattarna skriver att de första stegen mot centralisering redan har tagits och de pekar på kommissionens förslag om arbetsvillkor och europeisk arbetsmyndighet som landar inom ramen för pelaren.  

Det kommer bli svårt att nå de mål som satts upp inom pelaren enligt författarna och de varnar även för höjda skatter och ökad börda för företag som en följd av de sociala principerna, vilket kan hota välståndet och skada EU:s legitimitet.

Närhetsprincip kan leda till maktöverföring

De som kritiserar den sociala pelaren pekar ofta på EU:s så kallade subsidiaritetsprincip som säger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Därmed borde man inte flytta makt till EU utan arbetsmarknadspolitiken borde ligga kvar i händerna på medlemsländerna anser de.  

Karlson och Wennerberg resonerar dock som så att subsidiaritetsprincip kan bidra till att makt flyttas från den nationella nivån eftersom kommissionen kan peka på principen och säga att medlemsländerna inte själva kan nå målen i den sociala pelaren på ett effektivt sätt.

Per Hilmersson, Europachef på tjänstemännens fackorganisation TCO välkomnar den sociala pelaren och gör en annan bedömning.

– Subsidiaritetsprincipen är tvärtom ett sätt att ge möjlighet till nationella parlament att säga nej. Och det har man också lyckats med tidigare genom att sätta politisk press på kommissionen att dra tillbaka sitt förslag, vilket gällde frågan om reglering av utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder, men det nämns inte i rapporten, säger Per Hilmersson till Europaportalen.

Inget hot - Sverige har veto

Hilmersson menar också att den sociala pelaren inte alls utgör något hot mot den svenska modellen. Ska makt flyttas över till EU måste man ändra unionens fördrag och det kräver enhällighet vilket betyder att Sverige har vetorätt.

– Det är klart vi inte skulle ha gått med på ett initiativ som vi trodde skulle hota den svenska modellen på något sätt. Det är inte så, som det påstås, att EU nu lagstiftar på grundval av den sociala pelaren. Det är EU:s fördrag som ger den kompetensen och det är inget nytt, säger han.

Katarina Areskoug Mascarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige är inne på samma linje.

– Det står uttryckligen i den sociala pelaren att den inte ska leda till att EU utvidgar sin kompetens på området. Tvärtom bygger den sociala pelaren i många delar på samma synsätt som den svenska modellen. Ekonomisk tillväxt och social sammanhållning är två sidor av samma mynt, säger Katarina Areskoug Mascarenhas i en kommentar till Europaportalen.