Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron har enats om hur EMU bör fördjupas, bland annat med en budget för euroländerna. Arkivbild.

Tysklands Angela Merkel och Frankrikes Emmanuel Macron har enats om hur EMU bör fördjupas, bland annat med en budget för euroländerna. Arkivbild.

Bild: EU

Luddig tysk-fransk eurouppgörelse – hyllas i Bryssel

EU-kommissionen välkomnar uppgörelsen mellan Frankrike och Tyskland om en framtida eurobudget som beskrivs som ett historiskt framsteg. Men flera frågetecken måste rätas ut.

– Det finns politisk vilja, det är ett stort framsteg, sade EU:s franske ekonomikommissionär Pierre Moscovici på onsdagens presskonferens i Bryssel.  

Uttalandet kom sedan EU:s tyngsta ledare - Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel nått en uppgörelse om fördjupat eurosamarbete inklusive en egen budget för euroländerna.

Enligt Moscovici innebär det inte per automatik att de övriga euroländerna är med på tåget men den tysk-franska enigheten beskrivs ändå som avgörande.

– En uppgörelse mellan Frankrike och Tyskland är inte i sig tillräckligt för att nå en överenskommelse (i EU) men utan uppgörelse mellan de två så blir en överenskommelse otänkbar, sade kommissionären.

”Historiskt framsteg”

Frankrikes president Emmanuel Macron har varit starkt pådrivande och han beskrev själv uppgörelsen med Merkel som en ett ”historiskt framsteg”.

I den gemensamma deklarationen skriver de båda att de vill skapa en budget för euroområdet som genom investeringar ska bidra till stabilitet och konkurrenskraft från och med 2021.  

De vill också utveckla EU:s krisfond ESM så att den fungerar som säkerhet i resolutionsfonden som ska används för att lägga ner krisande banker på ett kontrollerat sätt. Enligt eurokommissionären Valdis Dombrovskis pratar man om en säkerhetsfunktion på 60 miljarder euro, motsvarande 620 miljarder kronor, och det ses som en viktig byggsten i EU:s bankunion.

Oklarheter

På flera områden använder Macron och Merkel otydliga formuleringar vilket uppges vara ett medvetet drag då frågan ska diskuteras med övriga euroländer, först inom eurogruppen imorgon torsdag och därefter på toppmötet med EU:s stats- och regeringschefer i slutet av nästa vecka.

De två ledarna säger bland annat att eurobudgeten bör etableras ”inom EU:s ramverk” och att finansiering ska ”beakta förhandlingarna in EU:s flerårsbudget”. Frågan om eurobudgeten skulle ligga inom eller utanför den vanliga EU-budgeten är därmed obesvarad.

Kommissionen föreslog i slutet av maj två nya stödfunktioner för euroländerna på sammanlagt 570 miljarder kronor inom den framtida flerårsbudgeten. Ett av de två programmen omfattade då stöd som även skulle gå till icke-euroländer.

Likaså har kommissionen tidigare varit inne på att utveckla krisfonden ESM och göra om den till en europeisk valutafond i stil med internationella valutafonden IMF. Även där är Macron och Merkel något svävande, de säger att fonden kan byta namn men dess styrningen skulle i huvudsak vara som idag. Ekonomer, bland annat på tankesmedjan Bruegel, har pekat på att styrningen av en valutafond skulle behöva vara mer självständig jämfört med dagens krisfond.

Avgörande beslut nästa vecka

Förhoppningen är att dessa frågetecken ska rätas ut på toppmötet i slutet av nästa vecka. Kommissionär Moscovici menar att det är nödvändigt att EU:s ledare redan då fattar beslut för sen går EU-maskineriet in i kampanjläge inför EU-valet i maj 2019.

– Toppmötet kommer vara ett av de sista tillfällena att fatta nödvändiga beslut för att stärka EMU innan valkampanjerna börjar i höst, sade Moscovici.