EU:s konkurrenskommissionär, den danska liberalen Margrethe Vestager, i samband med onsdagens kommissionärsmöte då beslutet om Googleboten togs. Arkivbild.

EU:s konkurrenskommissionär, den danska liberalen Margrethe Vestager, i samband med onsdagens kommissionärsmöte då beslutet om Googleboten togs. Arkivbild.

Bild: EU

Nya miljardböter för Google

Efter flera års granskning dömer EU-kommissionen nätjätten Google till motsvarande 45 miljarder kronor i böter för att ha utnyttjat sin dominerande ställning. Google slår därmed sitt eget tidigare bötesrekord i EU.

EU-kommissionen menar att Google snedvrider konkurrensen med utformningen av sitt mobiloperativsystem Android och ger nätföretaget en bot på 45 miljarder kronor.

– De har hindrat rivaler rätten att vara innovativa och konkurrera av egen kraft. Vi vill att Google ändrar sitt beteende, sade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager på onsdagen.

Det handlar om tre olika aspekter på olaglig marknadsdominans. Bland annat kräver Google att mobiltillverkare som vill använda Android förinstallerar även andra appar och tjänster från Google. Trafiken går därmed till Googles egen sökmotor som är företagets viktigaste källa till intäkter. Det amerikanska företaget har även hindrat andra företag att sälja mobiler som är baserade på alternativa Android-versioner som inte varit godkända av Google.

– Vårt beslut stoppar Google från att kontrollera vilka sök- och webbläsarappar tillverkare kan förinstallera på Android-enheter och vilket Android-operativsystem de kan använda sig av, sade Vestager.

EU-kommissionen inledde sina granskningar av hur Googles marknadsdominans för åtta år sedan. Nätjätten har 90 dagar på sig att åtgärda problemen, annars väntar en ytterligare straffavgift om fem procent av den genomsnittliga omsättningen varje dag.

Google har meddelat att man tänker överklaga onsdagens beslut till EU-domstolen. Om bolaget fälls går bötesbeloppet till medlemsländerna.

Inte första gången

För ett år sedan fann EU-kommissionen att Google missbrukat sin dominerande ställning på internet och manipulerat sökresultat genom att främja sina egna tjänster vid prisjämförelser vid nätshoppning. Boten på motsvarande 23,6 miljarder kronor var då den dittills största som EU utdömt för missbruk av marknadsdominans.

Google överklagade sedermera domen till EU-domstolen.