Den slovakiske socialdemokraten Maroš Šefčovič vill bli EU-kommissionens ordförande. Arkivbild.

Den slovakiske socialdemokraten Maroš Šefčovič vill bli EU-kommissionens ordförande. Arkivbild.

Bild: EU

Slovak siktar på viktigaste EU-posten

Slovakiens EU-kommissionär Maroš Šefčovič blir den första socialdemokraten att kasta sig in i kampen om att bli näste ordförande i EU-kommissionen.

Maroš Šefčovič, nuvarande EU-kommissionär med ansvar för energiunionen, offentliggjorde på måndagen sin kandidatur inför det kommande EU-valet. Han vill bli de europeiska socialdemokraternas kandidat att ta över efter Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens ordförande.

– För att få igen integrationen [i EU] måste vi slut prata om väst, öst, nord och syd, sade Šefčovič som – om han lyckas – skulle bli den första personen från ett central- eller östeuropeiskt land att bli ordförande för EU-kommissionen.

I ett första skede måste Šefčovič få de europeiska socialdemokratiska partiernas stöd, därefter väntar toppkandidater från andra partigrupper.

Andra kandidater

Ledaren för EU-parlamentets största partigrupp, högergruppen EPP dit Moderaterna och Kristdemokraterna hör, tysken Manfred Weber annonserade nyligen sin kandidatur.

Den nederländske EU-parlamentarikern Bas Eickhout offentliggjorde även han på måndagen sin kandidatur för de miljöpartistiska partierna. Den tyska EU-parlamentarikern Ska Keller som leder den gröna partigruppen meddelade redan i somras att hon kandiderar, något som hon även gjorde inför förra EU-valet 2014, då mot bland annat Jean-Claude Juncker.

För den EU-kritiska ECR-gruppen, dit Sverigedemokraterna hör, vill den tjeckiske parlamentarikern Jan Zahradil kandidera, enligt Euractiv.

Under hösten väntas de europeiska partierna vaska fram sina kandidater inför EU-valet i maj nästa år. Dessa väntas sedan kampanja och debattera mot varandra runt om i medlemsländerna för att locka väljare.

Den kandidat vars partigrupp får flest mandat i Europaparlamentsvalet ska enligt systemet bli nästa ordförande i EU-kommissionen.

Medlemsländerna fortsatt tvekande

Systemet med toppkandidater där de europeiska partigrupperna utser möjliga kommissionärsordföranden har sedan sin tillkomst för drygt fem år sedan stött på motstånd bland många medlemsländer. Tidigare var det stats- och regeringscheferna som själva utsåg ordföranden med stöd av parlamentet. Men med det nya systemet flyttas den makten mer över till EU-parlamentet.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel har sagt att det inte automatiskt kommer att bli den kandidat vars partigrupp blir störst i EU-valet som blir ordförande. Frankrikes president Emmanuel Macron är även han kritisk till upplägget.

EU-kommissionen och EU-parlamentet står trots protesterna fast vid att gå vidare med det nuvarande upplägget att utse toppkandidater.