Arbetsmarknadsfrågor i EU tonas ner av nya regeringen

I måndagens regeringsdeklaration betonade statsminister Stefan Löfven (S) tre EU-relaterade frågor miljö, säkerhetspolitik och migration [se hela sammanfattningen nedan].  

Jämfört med Löfvens första regeringsdeklaration 2014 har arbetsmarknadsfrågorna som är kopplade till EU blivit färre. Då hette det bland annat att Sveriges skulle ha lägst arbetslöshet i EU år 2020 och att regeringen skulle påbörja ett arbete för att ändra EU:s fördrag för att företagens fria rörlighet inte skulle kunna användas för att kringgå nationella lagar och kollektivavtal.

I ett sms till Europaportalen skriver regeringens presstalesperson Erik Nises att förutsättningarna för att nå det förra arbetslöshetsmålet har förändrats. Både på grund av att regeringsbildningen dragit ut på tiden och att M-KD-budgeten som röstades igenom innebär stora nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken.

”Därför vill vi avvakta med att närmare precisera målsättningen för de kommande åren” ... men ”arbetslösheten ska fortsätta att minska, sysselsättningen och antalet arbetade timmar ska öka även under denna mandatperioden”, smsar Nises.

Kvar i årets regeringsdeklaration finns bara att Sverige ska arbeta för ett EU som skapar jobb och att internationella handelsavtal ska värna löntagares rättigheter.

– När det gäller arbetsmarknadsvinkel på EU är det klart att från LO:s sida så hade det naturligtvis funnits fortsatt utrymme för detta med ordning och reda på arbetsmarknaden, säger Johan Danielsson som jobbar med EU-frågor på LO och är också deras kandidat på S-listan i årets EU-val.

Han menar att trots att det har gjorts framsteg de senaste fyra åren med utstationeringsdirektivet och likabehandling på arbetsmarknaden återstår flera frågor att lösa, bland annat hur efterlevnaden av de nya EU-reglerna ska kontrolleras.

– Grundkonflikten [mellan företagens fria rörlighet och nationell arbetsrätt] finns kvar och är anledning till att vi har velat ha en ändring i EU:s fördrag, säger Danielsson

När Europaportalen förra året undersökte den svenska EU-politiken genom att analysera alla riksdagsprotokoll från EU-nämnden sedan 2007 framgick att just arbetsmarknadsfrågor var den i särklass vanligaste konfliktytan mellan de röd-gröna och allianspartierna i den mån man inte kunde komma överens. I nio av tio fall var den röd-gröna regeringen och alliansens fyra partier helt överens i EU-politiken.

---

Regeringsförklaringen 2019 och frågor med koppling till EU

Nedan är ett utdrag ur regeringsdeklarationen 21 januari 2019 i frågor som har koppling till EU:

Medlemskapet i Europeiska unionen är ett fundament för Sveriges nationella, europeiska och globala arbete.

Sverige arbetar för en handlingskraftig union, ett medborgarnas EU som skapar jobb och höjer säkerheten för sina invånare. Ett EU som möter klimathotet och förbättrar sin konkurrenskraft i den globala ekonomin.

Sverige ska tillsammans med övriga EU fortsätta verka för att Storbritanniens planerade utträde ur unionen sker på ett ordnat sätt. Beredskap finns för att hantera olika scenarier.

EU-länder som bryter mot unionens värderingar och rättsstatens principer ska möta kännbara konsekvenser. Historien lär oss vad som kan ske om vi blundar för kränkningar av demokratiska fri- och rättigheter.

Miljö

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.

Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå. Reformarbetet för att genomföra Parisavtalet intensifieras. 1,5-gradersmålet måste nås.

Havsmiljön ska förbättras. Övergödning, användning av miljögifter och utsläpp av läkemedelsrester ska minimeras. Fisket ska vara hållbart. Kontrollen skärps för att stoppa illegalt fiske, och i skyddade områden ska bottentrålning vara förbjuden.

Utlandsresor med tåg förenklas – fler ska kunna ta tåget till kontinenten.

Försvars- och säkerhetspolitik

Ett nationellt center upprättas för att öka informations- och cybersäkerheten. En ny myndighet inrättas för att stärka det psykologiska försvaret mot bland annat påverkansoperationer.

Vaksamheten ökas mot utländska försök att förvärva känslig infrastruktur.

Sverige bibehåller sin säkerhetspolitiska linje. Försvarsanslagen höjs successivt för att stärka Sveriges militära förmåga, och samarbeten mellan andra länder och organisationer fördjupas.

Den militära alliansfriheten tjänar vårt land väl. Sverige ska inte söka medlemskap i Nato. Samtidigt slår vi vakt om den transatlantiska länken, utvecklar försvarssamarbetet framför allt med Finland och fördjupar samarbetet för att öka säkerheten runt Östersjön.

Om en katastrof eller ett angrepp drabbar ett annat land i Norden eller EU ska Sverige inte förhålla sig passivt. Vi förväntar oss att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Rysslands illegala annektering av Krim och intervention i Ukraina är tydliga brott mot internationell rätt.

Asyl- och migrationsfrågor

Asylrätten ska värnas i Sverige, i Europa och i världen. Fler länder måste ta ett större ansvar. Svenskt flyktingmottagande ska vara långsiktigt hållbart. Den tillfälliga migrationslagen förlängs i två år och samtidigt ges alternativt skyddsbehövande lika rätt till familjeåterförening som flyktingar.

Regeringen arbetar för att upprätta ett gemensamt asylsystem inom EU som fördelar flyktingmottagandet rättvist och proportionerligt. Asylsökande ska få ett rättssäkert mottagande med korta väntetider. De som har skyddsskäl ska snabbt bli en del av samhället och de som saknar sådana skäl ska snabbt återvända.

Det viktigaste verktyget för att stoppa flyktingkatastrofer är insatser för utveckling och konfliktlösning.

Handelspolitik

I en tid av handelskrig ska Sverige försvara den fria handeln och stå upp för rättvisa villkor. Både investeringar i Sverige och internationella handelsavtal ska värna miljö, hälsa och löntagares rättigheter.

Jobb ekonomi och forskning

En exportsatsning för fler jobb i hela landet genomförs.

Sverige ska arbeta för ett EU som skapar jobb och förbättrar sin konkurrenskraft.

Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen ska vi försvara.

Högerextremism och antisemitism

Runtom i Europa breder högerextrema rörelser ut sig. I flera länder har krafter med en antidemokratisk agenda nått ända fram till regeringsmakten. Men i Sverige står vi upp för människors lika värde. Vi väljer en annan väg.

Var än antisemitismen finns, och hur den än uttrycks, så ska den belysas och bekämpas. År 2020 står Sverige värd för en ny internationell konferens om hågkomst av Förintelsen, och svenska ungdomar ska ges möjlighet att besöka minnesplatserna i Europa.

Icke-svenska medborgare som döms för hedersrelaterade brott och hatbrott ska lättare kunna utvisas.

----