Valdis Dombrovskis

Valdis Dombrovskis

Bild: EU

Orosmoln hopar sig över Italien och Grekland

I sin vinteranalys ser EU-kommissionen stora obalanser i den italienska och grekiska ekonomin. Även Sverige varnas ännu en gång för hushållens höga skuldsättning och de höga bostadspriserna.

Enligt kommissionens senaste prognos kommer EU i år för sjunde året i rad att nå ekonomisk tillväxt även om den saktar ner. Enligt eurokommissionären Valdis Dombrovskis beror detta främst på externa faktorer.

– Tillväxtmarknader, inklusive Kina, saktar ner och vi ser ökade spänningar i den globala handeln, uppgav han i veckan.

Samtidigt pekade Dombrovskis även på inhemska anledningar till nedbromsingen i EU-ekonomin såsom investeringshinder och höga statsskulder i en del EU-länder.

Problemen för den italienska ekonomin fortsätter att oroa kommissionen. Tillväxten ser ut att bli lägre än den italienska regeringen räknat med och de utlovade ekonomiska reformer som Italien har tänkt ska träda i kraft i april i år, såsom platt skatt, medborgarlön och en pensionsreform, bekymrar kommissionen.

– Kommissionen följer noga utvecklingen i Italien, sade Valdis Dombrovskis och tillade att kommissionen först i vårens landspecifika rekommendationer kommer att ge Italien konkreta förslag på åtgärder.

Grekland – reformerna saktar ner

Kommissionen varnar i sin analys  även för allvarliga obalanser i de grekiska och cypriotiska ekonomierna.

I Greklands fall anser kommissionen att landet har genomfört många nödvändiga reformer men att reformtakten har saktats ned på sistone. Man pekar också på att grekiska banker ännu dras med allvarliga problem med lån som inte kan betalas tillbaka och riktar kritik mot den grekiska regeringens förslag att införa ett nytt system för att skydda folk från att mista bostäder som de inte har råd att betala av på.

– Vi delar den grekiska regeringens målsättning att skydda de mest utsatta hushållen men lagförslaget innehåller många tekniska detaljer som behöver regleras på ett sätt som garanterar att satsningen verkligen är temporär, når rätt personer och kan förbättra betalningskulturen i Grekland.

Sverige – incitamenten för höga skulder består

Utöver Cypern, Grekland och Italien är kommissionen oroad över ekonomiska obalanser i ytterligare tio länder, däribland i Sverige. När det gäller Sverige upprepar kommissionen det man sagt tidigare att hushållens skuldsättning är för hög. Den privata skuldsättningen är 194 procent av bruttonationalprodukten, vilket är bland de högsta nivåerna i EU.

Kommissionen konstaterar också att de svenska bostadspriserna är för höga och varnar att detta kan få negativa konsekvenser för den svenska banksektorn vid en allvarlig nedgång på bostadsmarknaden. Det finns också en spridningsrisk som innebär att även de finansiella systemen i de andra nordiska länderna kan påverkas negativt vid en sådan nedgång.

Kommissionen noterar att de svenska bostadspriserna justerades ner något under andra hälften av 2017 men trots det fortfarande är för höga. Enligt kommissionen har de åtgärder som Sverige vidtagit bara haft marginell effekt och det återstår viktiga åtgärder, som att se till hyresmarknaden fungerar bättre.

Kommissionen konstaterar också att Sverige har några av EU:s främsta skatteincitament för bostadsägande i och med låga fastighetsskatter och höga boränteavdrag, och att de bidrar till hushållens höga skuldsättning.

När EU-kommissionen föreslog att Sverige skulle sänka sina ränteavdrag på bolån eller höja fastighetsskatten i fjol sade finansminister Magdalena Andersson till Europaportalen dock att det inte var aktuellt.

– Slopade ränteavdrag skulle innebär att barnfamiljen som kanske just köpt sin första bostadsrätt eller sitt första radhus skulle riskera få kraftigt ökade bostadskostnader, sade hon då.