Ylva Johanssons företrädare, migrations- och inrikeskommissionär Dimitris Avramopoulos, bistår i överlämningen av posten. Arkivbild.

Ylva Johanssons företrädare, migrations- och inrikeskommissionär Dimitris Avramopoulos, bistår i överlämningen av posten. Arkivbild.

Bild: EU

Johansson öppnar för omprövning av asylpolitiken

Inför tisdagens utfrågning av EU:s tilltänkta migrations- och inrikeskommissionär Ylva Johansson förespråkar den svenska kandidaten nya tag för att komma vidare med unionens framtida asylpolitik.

I morgon tisdag frågas Sveriges kandidat till EU-kommissionär, tidigare arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), ut i EU-parlamentets inrikesutskott. Johansson kommer ansvara för migrations- och säkerhetsfrågor. Hennes kanske största uppgift blir att försöka få EU-länderna och EU-parlamentet att enas om nya gemensamma migrations- och asylregler. Från att sedan flyktingkrisen 2015 ha dominerat EU-politiken, och skapat slitningar mellan medlemsländerna, ligger frågan nu närmast i frysboxen. 

Knäckfrågan har varit om och hur medlemsländerna solidariskt ska dela på migranter vid liknande framtida stora flyktingströmmar.

Förslaget om ett nytt asylpaket lades fram 2016 men har i praktiken blockeats av några länder i ministerrådet. Ylva Johansson skriver i sina svar att hon ska bedöma de förslagen på nytt och att de kan komma att omprövas.

”Jag kommer att se till att den nya migrations- och asylpakten väger jämnt mellan ansvar och solidaritet, och lägger fram pragmatiska och realistiska lösningar”, och “Utifrån denna nya strategi kommer de befintliga förslag som lagts fram att bedömas på nytt och kan komma att omprövas”.

Hon tillägger att lösningarna ska vara ”grundade på solidaritet och en rättvis ansvarsfördelning” utan att uttryckligen förespråka en obligatorisk omfördelning av migranter mellan medlemsländerna.

Tvekar om kvalificerad majoritet

När EU-länderna ska lagstifta i migrationsfrågor räcker enligt regelboken så kallad kvalificerad majoritet för att ett förslag ska godkännas. Vanligtvis försöker medlemsländerna dock nå enhällighet i alla typer av frågor. 

Men efter att man misslyckats att enas om en tillfällig omfördelning av migranter från ankomstländerna Italien och Grekland 2015 valde man att rösta med kvalificerad majoritet. Länder som Ungern och Slovakien motsatte sig dock beslutet, trots att EU-domstolen gett det grönt ljust, och vägrande ändå ta emot migranter för att avlasta Italien och Grekland.

När EU sedan skulle lagstifta om en permanent omfördelning av flyktingar har positionerna hårdnat ytterligare. På grund av detta har Europeiska rådets ordförande Donald Tusk valt att lägga frågan om omfördelning på stats- och regeringschefernas bord där det krävs enhällighet. Det har gjort att länder som Ungern, Polen och Tjeckien kunnat blockera hela det nya asylsystemet från att komma på plats. 

På en rak fråga från EU-parlament om Ylva Johansson kan tänka sig att använda sig av kvalificerad majoritetsröstning är hon dock tveksam.

”För att en lösning ska vara hållbar och säkrad för framtiden bör vi sikta på att nå bredast möjliga samsyn om de svåra frågor som ligger på bordet”, skriver Johansson.