Diskriminering oroar i coronakrisen – EU-lag brister

Intresseorganisationer varnar för ökad diskriminering i coronakrisens kölvatten. Samtidigt blockerar flera länder det tolv år gamla EU-förslaget om en ny antidiskrimineringslag, bland annat Danmark och Tyskland. 

– Det är många områden som berörs i coronakrisen, det handlar om allt ifrån brist på
kommunikation till brist på nödvändig vård och diskriminering. Det är ett osynlighetsgörande,
säger Mia Ahlgren från Sveriges funktionsrätt.

Coronakrisen slår hårt mot minoritetsgrupper, enligt Världshälsoorganisationen. Varningar  om utebliven livsnödvändig vård kommer från den europeiska rörelsen för funktionsrätt, EDF.

Statliga kriterier inom sjukvården, med skalor som beräknar patienternas “svaghet”, har lett till att personer med funktionsvariationer nekats akut vård mot coronaviruset, enligt EDF. Bland annat i Italien och Storbritannien

Den europeiska organisationen för HBTQ-rättigheter konstaterar att lagar som införs i kristillstånd kan diskriminera

– Vi ser i Ungern, där premiärministern har fått makt att styra med dekret, en attack mot transpersoner då de snart ska fatta beslut om att juridiskt kön måste vara det biologiska. I Storbritannien diskuteras det att stoppa transvård för unga, säger direktör för ILGA-Europe, Katrin Hugendubel. 

Ordförande i Europaparlamentets utskott för jämställdhet uppmanade medlemsländerna att anta en ny lag, under fredagens pressträff om homofobi. 

– Vi har en väldigt splittrad situation i EU, i vissa länder har läget drastiskt försämrats, som exempelvis i Ungern där transpersoner är en extra utsatt grupp. [...] Vi påminner medlemsländerna om att ta tag i lagförslaget som har varit lås i flera år, det är rätt tid och rätt direktiv. De mest sårbara grupperna måste skyddas, sade Evelyn Regner.

Förslaget som Regner hänvisar till är det om en ny antidiskrimineringslag som har blockerats i ministerrådet i tolv år. 

EU:s lagar täcker inte alla grupper

Grunderna kön, ras och etniskt ursprung har större lagskydd än religion, övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. De sista skyddas bara av EU-lagar som gäller på arbetsplatsen, vilket Europaportalen har rapporterat om tidigare

Toleransen mot de minoritetsgrupper som saknar lagligt skydd varierar inom EU. Minst toleranta är man i Rumänien och Litauen, se graf ovan.

För att täcka gapen i EU:s regelverk tog EU-kommissionen 2008 fram ett förslag som skulle förbjuda all diskriminering. Europaparlamentet godkände förslaget året därpå men sen tog det stopp. Flera medlemsländer, vilka har vetorätt, blockerar förslaget i ministerrådet.

– EU måste öka pressen på medlemsländerna att snabbt anta direktivet som vi har kämpat så mycket för under de senaste åren. Lagen behövs för att konfrontera den utbredda diskrimineringen och stötta medborgare, säger Fabio Massimo Castaldo, vice ordförande i Europaparlamentet. 

Diskriminering: “En nationell fråga”

Orsakerna till blockeringen av förslaget är flera. Tyskland argumenterar att antidiskrimineringslagar är ett nationellt ansvar, trots att två lagar om diskriminering redan finns på EU-nivå. 

Polen och Ungern vill ha ett samarbete genom att sprida information och utbyta problemlösningar, men inte genom en lagstiftning. Danmark är kritiskt till vad antidiskrimineringslagen skulle kosta

Europaportalen frågade tyska ministeriet för familj, äldre, kvinnor och ungdomar om landet vill se en ny lag, svaret blev varken ja eller nej. 

– Inget juridiskt initiativ planeras för närvarande, men vi bortser inte från den möjligheten. EU bör se över diskrimineringsdirektivet igen då mycket har förändrats med exempelvis ny rättspraxis för den privata sektorn, svarade tysk talesperson Andreas Audretsch på mejl.

Sverige har stöttat förslaget sedan start.

EU-kommissionen försöker igen

Att nå konsensus i frågan har alltså visat sig svårt. När Ursula von der Leyen förra året kandiderade som ordförande i EU-kommissionen lovade hon att föreslå en ny lagstiftning mot diskriminering. Helena Dalli, jämställdhetskommissionären, har som ambition att avblockera det gamla lagförslaget. 

Men Mia Ahlgren från Sveriges funktionsrätt är mindre optimistisk. 

– Junckerkommissionen sa att de skulle prioritera att få igång den processen men det misslyckades dem med. Nu är det samma sak med nästa kommissionär. Vi får se hur det går, säger hon.