Annons

– Om regeringen menar allvar med att prioritera forskning och innovation så förutsätter vi att finansieringen för Horisont Europas satsningar på vetenskaplig spetskompetens ges förtur i förhandlingarna, skriver Alexander Mattebo och Thomas Hermansson, Kristdemokratiska studentförbundet.

– Om regeringen menar allvar med att prioritera forskning och innovation så förutsätter vi att finansieringen för Horisont Europas satsningar på vetenskaplig spetskompetens ges förtur i förhandlingarna, skriver Alexander Mattebo och Thomas Hermansson, Kristdemokratiska studentförbundet.

Bild: Cassandra Mattebo och Emilia Lindholm

Debatt: Offra inte forskningen på sparsamhetens altare

Regeringen får inte äventyra Sveriges vetenskapliga spetskompetens i förhandlingarna om det nya forsknings- och innovationsprogrammet i EU:s kommande långtidsbudget. Det skriver Thomas Hermansson och Alexander Mattebo från Kristdemokratiska studentförbundet inför att EU:s forskningsministrar i dag tisdag träffas för att diskutera framtida finansiering av forskningen.

Nästa år lanserar EU ”Horisont Europa”, det nya ramprogrammet för forskning och innovation de kommande sju åren. Dess utformning kommer att få en stor betydelse för forskningen både i Sverige och övriga Europa.

Hittills har forskningsbudgeten alltid höjts i samband med lanseringen av en ny långtidsbudget. Men istället för att följa praxis ser det just nu ut som att den i själva verket snarare kommer att skäras ned, vilket skulle få mycket negativa följder för forskningen även i Sverige.

Det nya förslaget är cirka åttio miljarder euro för 2021-2027. Jämfört med uppskattade sjuttiosju miljarder euro för 2014-2020 är det förvisso en liten ökning i absoluta tal, men en minskning från sju procent till drygt fyra procent av den totala långtidsbudgeten Coronafonden inräknad. Tar man dessutom i beaktande att forskning blir dyrare och dyrare att bedriva kommer detta att med nödvändighet leda till att färre europeiska forskningsprojekt kommer att kunna beviljas stöd de kommande åren.

Det nuvarande förslaget från Europeiska rådets utdragna toppmöte i somras är femton procent lägre än det förslag som gavs av EU-kommissionen – och trettiotre procent lägre än det ursprungliga förslaget från Europaparlamentet på hundratjugo miljarder euro.

Att EU är mer restriktivt med hur man spenderar skattebetalarnas pengar är förvisso i sig något positivt, liksom behövligt med tanke på att en ansenlig del av avgiftsintäkterna minskar i och med Brexit. Men som när man beskär en buske gäller det att ansa på rätt ställen. Om det är något som inte förtjänar att förfördelas så är det just forskning och innovation.

Försvagad grundforskning och braindrainrisk

De kommande nedskärningarna kommer inte minst att drabba det europeiska forskningsrådet (ERC), ett av de viktigaste verktygen för att finansiera banbrytande europeisk forskning – hundratals svenska forskare har fått ekonomiskt stöd från ERC under åren. ERC, som Sverige var med om att grunda 2007, har beskrivits som en av EU:s största framgångar det senaste decenniet. Det vore mycket olyckligt om dess roll nu skulle undergrävas. Enligt ett öppet brev från sexton tusen europeiska forskare kommer detta försvaga kommande europeisk grundforskning, och riskerar också att leda till en braindrain.

I själva verket skulle man snarare kunna argumentera för extra anslag till denna typ av forskning, då externa forskningsmedel från privata stiftelser minskar när pandemin slår hårt mot ekonomin; då behövs de offentliga bidragen för att balansera bortfallet.

En av anledningarna till de föreslagna nedskärningarna är satsningen på ett europeiskt återhämtningspaket efter Corona-pandemin. Men även i återhämtningspaketet föreslås ett mycket begränsat tillskott till forskning och innovation, som dessutom föreslås bindas upp i riktade forskningsprogram.

Ett stort orosmoln

Den 29 september samlas EU:s ministerråd, däribland Sveriges forskningsminister Matilda Ernkrans (S), för att diskutera de sista detaljerna kring Horisont Europa. Där kommer bland annat ytterligare finansiering från EU:s återhämtningspaket samt fördelningen av budgeten diskuteras. Den svenska regeringen har tidigare satt forskning och innovation som en av prioriteringarna inom förhandlingarna för EU:s långtidsbudget 2021-2027, framför sådant som jordbruksstöd och strukturfonder.

Ett stort orosmoln är dock att regeringsföreträdare vid upprepade tillfällen valt att lyfta fram de delar av ramprogrammet som rör tillämpad forskning kopplad till globala utmaningar och industriell konkurrenskraft framför de som rör grundforskning. För att Europa även i framtiden ska kunna hävda sig i den internationella forskningskonkurrensen så är det av största vikt att just grundforskningen prioriteras. 

Om regeringen menar allvar med att prioritera forskning och innovation så förutsätter vi att finansieringen för Horisont Europas satsningar på vetenskaplig spetskompetens ges förtur i förhandlingarna. Detta kan åstadkommas bland annat genom att knyta tillskotten från återhämtningspaketet till ERC och att i fördelningen av budgeten speciellt värna de delar som rör grundforskningen. Nu är det upp till bevis!

 

Thomas Hermansson, ordförande för Internationella utskottet i Kristdemokratiska studentförbundet

Alexander Mattebo, förbundsordförande för Kristdemokratiska studentförbundet