Annons

Övre raden: Malin Björk (V), Jytte Guteland (S) och Jessica Stegrud (SD). Nedre raden: Pär Holmgren (MP), Karin Karlsbro (L) och Jessica Polfjärd (M).

Övre raden: Malin Björk (V), Jytte Guteland (S) och Jessica Stegrud (SD). Nedre raden: Pär Holmgren (MP), Karin Karlsbro (L) och Jessica Polfjärd (M).

Bild: EU-parlamentet

Klimatlag splittrar svenska EU-politiker

Svenska EU-parlamentarikers åsikter om den högaktuella europeiska klimatlagen går vitt isär: för långtgående – helt otillräcklig.

I nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om sin ståndpunkt om en ny europeisk klimatlag inför kommande slutförhandlingar med medlemsländerna i ministerrådet. 

– [Den] vänder EU från en tidigare kol- och stålunion till ett klimatneutralt EU. Det är en historisk vändpunkt, sade EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S), som ansvarar för frågan i EU-parlamentet, under en debatt anordnad av Europaparlamentets kontor i Sverige på måndagen.

När EU-parlamentets miljöutskott för drygt två veckor sedan röstade om klimatlagen ställde sig en majoritet av ledamöterna bakom en minskning av klimatutsläppen med 60 procent till 2030. Kommissionen förespråkar en minskning på minst 55 procent medan Guteland drev en linje på 65 procent.

En majoritet av de svenska ledamöterna i måndagens debatt ställer sig bakom Gutelands arbete. Men ett par vill gå än längre.

– EU måste ta på sig ledartröjan. Man får absolut inte gå ned en enda procent till [i de kommande förhandlingarna med medlemsländerna], sade Malin Björk (V) som vill se en utsläppsminskning på 70 procent.

Miljöpartiets Pär Holmgren påpekade att även de mest ambitiösa målen i dag riskerar att inte hålla nere den globala uppvärmningen till de 1,5 grader som världens länder enades om i Paris 2015.

– Mycket, mycket sannolikt passerar vi 1,5 grader redan år 2030. Om vi med allvar skulle vilja hålla oss under 1,5 grad så skulle vi behöva ha klimatneutralitet redan nu 2020, sade Holmgren men hänvisning till att EU lovat att bli klimatneutralt senast 2050.

Holmgren varnar även för en ”överdriven teknikoptimism" när det gäller att ta fram metoder för att binda upp utsläppen på olika sätt.

Liberalernas Karin Karlsbro vill se en koldioxidskatt och att EU-länder som inte klarar klimatmålen ska kunna straffas.

– Om man inte följer upp sina åtaganden så måste det kosta, sade Karlsbro.

Moderaternas Jessica Polfjärd ställer sig bakom en klimatlag och en ökad europeisk målsättning anser tvärtom att miljöutskottets förslag på 60 procents minskade utsläpp är alltför långtgående.

– Målen måste vara både uppnåbara och realistiska för att de ska ge verkan, sade Polfjärd som vill se 55 procent.

Hon pekade på att flera medlemsländer i dag har svårt att nå de nuvarande målen om att minska klimatutsläppen till 2030 med 40 procent på EU-nviå.

Polfjärd oroas för framtiden för europeisk konkurrenskraft och industri om kraven blir alltför höga.

Mer kritisk var Sverigedemokraternas Jessica Stegrud som vill att klimatlagen helt och hållet skrotas. Hon motiverar detta med att en klimatlag riskerar leda till planekonomi och att alltför mycket makt förs över till EU.

– Jag tror inte folk förstår detta. Det kommer att leda till en högre energifattigdom, högre elpriser. En klimatlag kommer också i förlängningen leda till en otrolig reglering av människors liv och vardag, sade Stegrud. 

Hon lyfte även fram att EU ensamt inte kan göra allt – EU-länderna står bara för knappt en tiondel av de globala utsläppen – och att det inte gjorts konsekvensanalyser av att minska klimatutsläppen.

Socialdemokraternas Jytte Guteland pekade på att kommissionen gjort en omfattande analys av konsekvenserna på samhällena vid olika höga mål för minskade klimatutsläpp. Guteland menar även att det är svårt för EU att få med sig andra viktiga globala aktörer som Kina och USA om man själv inte går före.

I mitten av oktober väntas medlemsländerna enas om sin ståndpunkt om klimatlagen. Därefter inleds slutförhandlingar med EU-parlamentet och kommissionen.