EU-prognos: Ljus i slutet av tunneln
EU-kommissionen räknar med att alla medlemsländers ekonomier kommer att växa i år. Unionens coronafond kan ge en ytterligare skjuts till det sköra ekonomiska läget.
EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni presenterade på torsdagen den årliga vinterprognosen för ekonomin i medlemsländerna. Nästan alla EU-länder såg sin bruttonationalprodukt, BNP, krympa under 2020. I år ser prognosen betydligt bättre ut.
– BNP förväntas växa i alla medlemsländer under 2021 och 2022. Detta är så klart det berömda ljuset i slutet av den berömda tunneln, sade Gentiloni.
För 2020 beräknas EU:s samlade ekonomi ha krympt med 6,3 procent, vilket är ett mindre fall än man räknade med i höstas. I år beräknas ekonomin växa med 3,7 procent.
Motsvarande siffror för Sverige är ett ekonomiskt tapp på 2,9 procent under 2020 – det femte minsta i EU – och en tillväxt på 2,7 procent i år – det femte lägsta i EU.
Gentiloni hade med sig fem huvudbudskap från rapporten:
1. Inte lika illa som i våras
Även om den ekonomiska situationen under vintern varit svår har den inte varit lika illa som under förra våren. Nedstängningarna till följd av coronapandemin är enligt Gentiloni nu mer riktade med mindre negativa konsekvenser för ekonomin.
2. Återhämtning under 2022
Kommissionen räknar med att den samlade ekonomin i EU-länderna under andra kvartalet 2022 kommer att vara på samma nivå som innan coronakrisen. Den kommer dock vara fyra procent mindre än om coronapandemin inte ägt rum och en fjärdedel av medlemsländer kommer behöva mer tid för att återhämta sig.
3. Stora skillnader mellan medlemsländerna
Den ekonomiska återhämtningen skiljer sig stort mellan enskilda medlemsländer. En förklaring till detta är vissa länders beroende av tjänster som turism för sin ekonomi. Gentiloni, tidigare italiensk premiärminister, oroas även för att tidigare skillnader mellan rikare och fattigare medlemsländerna riskerar att förstärkas ytterligare.
4. Fortsatt osäkert läget
Prognosen omgärdas fortsatt av stor osäkerhet, dock mindre än under hösten. Osäkerheten ligger delvis i risken för att nya virusmutationer sker och hur framgångsrikt vaccineringen fortlöper.
– Pandemin kan lämna djupare ekonomiska och sociala ärr efter sig än vi tror, sade Gentiloni som pekade på risken för fler konkurser och större arbetslöshet än beräknat.
5. Coronafonden kan bidra
EU:s coronafond är inte med i prognosen för EU-länderna med hänvisning till att man har för lite data för att göra vederhäftiga beräkningar.
Ekonomikommissionären pekar dock på uppskattningar på att fonden skulle kunna bidra med upp till två procent av EU:s samlade BNP under de år den är aktiv.