Den höga inflationen och centralbankernas höjda räntor har haft en större negativ inverkan på ekonomin i EU än tidigare trott vilket tvingar fram en nedskrivning av prognoserna. Sverige står ut som det enda medlemslandet som nästa år väntas se sitt BNP krympa och arbetslösheten stiga till den tredje högsta i unionen. Samtidigt väntas den svenska inflationen nästa år bli EU:s lägsta.

Den ekonomiska tillväxten i EU väntas i år bli lägre än tidigare beräknat. Den höga inflationen har haft en större inverkan på konsumtionen än väntat och den tyska ekonomin spås krympa.

Försiktiga investeringar – det var vad kommissionen rekommenderar EU-länderna som får ytterligare ett år på sig att få ekonomierna i balans. Sverige rekommenderas att föra en mer aktiv finanspolitik och fixa sin illa fungerande bostadsmarknad.

EU-kommissionen har föreslagit att tullhanteringen ska bli enklare och att de mest skötsamma företagen i vissa fall helt ska slippa tullgranskning. Men det skulle medföra nya tullavgifter för konsumenter vid småköp. – Förslaget innebär en försämring för personer som handlar på nätet från länder utanför EU, säger Maria Johem på Kommerskollegium.

EU:s ekonomiska vårprognos visar på ett förbättrat läge men med stora skillnader vad gäller inflationen mellan olika medlemsländer. Sveriges och Estlands ekonomier är de enda som förväntas krympa i år.

EU:s nuvarande budgetregler har lett till ökade statsskulder, minskande investeringar och dämpad tillväxt menar kommissionen som lägger fram den största budgetreformen sedan finans- och eurokrisen. Vägen framåt är, enligt förslaget, mer realistiska skuldsaneringar i balans med ökade investeringar.

Det är dags att medlemsländerna stramar upp statsfinanserna efter corona- och energikrisens stora stödinsatser anser EU-kommissionen som meddelar att undantaget från unionens budgetregler försvinner i slutet av året. Samtidigt uppmanas länderna att inte röra investeringar för den gröna och digitala omställningen utan att spara på andra statliga utgifter.

Tack vare sjunkande energipriser och oväntad motståndskraft höjer EU-kommissionen den ekonomiska tillväxtprognosen för unionen. För Sverige är fallet det omvända och det enda EU-landet där ekonomin väntas krympa. 

Återhämtningen efter coronakrisen har nu i det närmaste avstannat och de negativa konsekvenserna från ryska kriget med rekordinflation och höga gaspriser tagit över utsikten för EU-ländernas ekonomier. Det slår EU-kommissionen fast i sin senaste prognos där Sverige beräknas få den lägsta tillväxten 2023 och 2024 av alla medlemsländer.