Viktigast i veckan: Ukraina öppnar för neutralitet – 78 ryska spionmisstänkta utvisas

Trots “hoppfulla” samtal på tisdagen mellan Ukraina och Ryssland ser det fortsatt ut att vara långt till eldupphör och ännu längre till fred. De ukrainska försvarare blir allt mer trängda i den av Ryssland terrorbombade och raserade hamnstaden Mariupol. För första gången säger sig Ukraina vara beredd att överväga neutralitet i stället för Natomedlemskap. Risk för matbrist och höjda priser har ökat sedan det konstaterats att 40 procent av Ukrainians jordar på grund av kriget inte går att bruka. Fram till och med torsdagen har 4 102 876 människor lämnat Ukraina som krigsflyktingar. En utredningsgrupp från Ukraina, Polen och Litauen har med EU-stöd börjat samla in bevis för ryska krigsbrott. I veckan utvisade också fem EU-länder, ej Sverige, 78 misstänkta ryska spioner. 

I Sverige kan ett Natonärmande att vara på gång sedan statsminister Andersson sagt att hon utesluter inget, i maj väntas en säkerhetspolitisk utredning presenteras.  Även i Finland sker en rörelse i Natofrågan.  

Till sist noteras: 

… att Ungern blir alltmer isolerat i sin proryska hållning och gamla allierade tar öppet avstånd från Orbans linje. Detta tycks dock inte ha försämrat hans chanser till omval på söndag, tvärtom har opinionsstödet ökat, läs en analys om valet   

… att KD-ledaren Ebba Busch vill att Sverige ska bryta mot EU-lag för att få ned priset på drivmedel. ”Häpnadsväckande” och ”förkastligt” säger kritikerna.

… att EU är mycket långt från att själv producera den energi man behöver, då EU 2020 importerade 58 procent av sitt energibehov.  Likaså är klimatgasutsläppen omfattande eftersom 70 procent av hela energikonsumtionen vilar på fossil energi. Samtidigt pågår EU-förhandlingar om skärpta mål för att minska fossilberoendet.

 …. att förhandlingarna om EU-reglerade minimilöner står och stampar vilket knappast beklagas av parterna på svensk arbetsmarknad, tvärtom.