Könskvotering, Ryssland som terroristsponsor och budget i fokus för EU-parlamentet

Nästan precis tio år efter att förslaget först lanserades väntas EU-parlamentet nu slutligen godkänna en lagstadgad könskvotering till börsnoterade bolagsstyrelser i medlemsländerna.

– Det här är oerhört viktigt [för jämställdheten]. Men det är också för företagens bästa. Det finns en kompetens som inte används på bästa möjliga sätt. Kvinnor är minst lika välutbildade, ofta mer i de flesta länder, än män, sade EU-parlamentariker Carina Ohlsson (S) under en pressträff på fredagen.

Medlemsländerna måste enligt den nya EU-lagen välja ett av två mål för könsbalansen i bolagsstyrelser. Antingen minst 40 procent ledamöter, exklusive verkställande direktörer, av varje kön. Eller minst 33 procent av alla ledamöter av varje kön. Detta ska vara uppfyllt senast juli 2026. Företag som inte följer reglerna kan få böter.

Sverigedemokraternas Charlie Weimers kommer att rösta nej till lagen med hänvisning till att frågan inte bör hanteras på EU-nivå utan snarare i de nationella parlamenten eller av aktieägarna själva.

– Vi tycker inte att bolagsstyrelser är en gränsöverskridande fråga. Det är beklagansvärt att allt från tyska kristdemokrater till andra är för detta. Det säger väl något om deras svaga borgerliga reflexer, sade Weimers.

Carina Ohlsson ansåg att frågan visst är gränsöverskridande med många företag som verkar över landsgränserna och att många företag i Sverige redan arbetar med detta.

– [Företagen] ser att det här är gynnsamt. För svensk del tror inte jag att detta är någon svår fråga, sade Ohlsson.

Medlemsländerna i ministerrådet har redan röstat för lagen. Sverige tillsammans med Ungern och Polen röstade då mot medan Tjeckien, Slovakien, Estland och Lettland lade ned sina röster.

Ryssland som sponsor av terrorism

Sverigedemokraten Charlie Weimers har arbetet för att EU-parlamentet ska anta en resolution om att klassa Ryssland som en statlig sponsor av terrorism. Den slutliga utformningen av texten är fortfarande under förhandling.

– Det här är ett viktigt steg som kan få väldigt långtgående konsekvenser. Statsterrorismbegreppet gör det möjligt att ställa krav på Ryssland och exempelvis konfiskera ryska tillgångar utomlands, både statliga och oligarkers, för att använda de pengarna i återuppbyggnaden av Ukraina, sade Weimers.

Han menar även att en sådan klassificering skulle göra det möjligt för medlemsländerna att frånta ryska representanter deras diplomatiska immunitet och att EU skulle kunna införa ytterligare sanktioner mot ryska varor.

EU-parlamentets resolutioner är endast en åsiktsyttring men Charlie Weimers hoppas att det ska leda till att EU-länderna ska ta fram ett juridiskt ramverk för kunna klassa Ryssland som en statlig sponsor av terrorism. Fem EU-länder har redan gjort detta och liknande processer pågår i Storbritannien och USA, enligt Weimers.

Socialdemokraterna har enligt Carina Ohlsson har ännu inte beslutat hur de ska rösta om resolutionen.

Klartecken för 2023-budgeten

EU-parlamentet ska formellt godkänna den uppgörelse som man nådde med förhandlare för medlemsländerna om nästa års EU-budget. Sverigedemokraternas Charlie Weimers kommer att rösta nej.

– Vi följer vår linje om en återhållsam budgetpolitik, sade Weimers.

Socialdemokraterna lutar enligt Carina Ohlsson mot att rösta för, men med vissa invändningar mot delar av uppgörelsen. 

– Som helhet tycker vi att det är ett någorlunda förslag. Jag tror att vi kommer att rösta ja till budgeten, sade Carina Ohlsson.