EU-ledare diskuterar försvar och Ukraina – frontländer kräver mer

Ukraina står som vanligt högt på agendan när EU-ländernas högsta politiska ledare i dag torsdag samlas i Bryssel för årets vårtoppmöte. Tidigare i veckan hade den amerikanske presidenten Donald Trump och Rysslands ledare Vladimir Putin samtalat om ett möjligt 30-dagars eldupphör. Att Ryssland bara ville gå med på att sluta attackera "energiinfrastruktur" och i övrigt fortsätta kriget mötte kritik.

– Min bild just nu är att vi är tillbaka i ett läge där USA vill ha ett avtal. Ukraina vill ha ett avtal. Ingen vet vad Ryssland vill ha just nu. Nu är bollen tillbaka hos Ryssland. De måste säga ja till avtalet om eldupphör. Inga om och inga men, sade Sveriges statsminister Ulf Kristersson strax innan mötet skulle börja.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen uttryckte tydlig misstro mot Rysslands avsikter.

– Putin kunde stoppa kriget nu. Det är inte två länder som har gått i krig mot varandra. Det är Ryssland som angriper ett europeiskt land. Om Ryssland önskar fred kan de stoppa kriget, sade Frederiksen.

Flera ledare betonade att ett tillfälligt eldupphör inte är tillräckligt för en varaktig fred.

– Varje steg framåt mot fred är viktigt och välkommet. Men enbart ett eldupphör är förstås inte en varaktig fred. Det vi behöver är en hållbar fred som säkerställer att Ryssland i framtiden inte kommer att frestas att angripa vare sig Ukraina eller något annat land, sade Luxemburgs premiärminister Luc Frieden.

Europeisk upprustning högsta prioritet
Kommissionens färska vitbok om försvar utgör underlag till diskussionerna på toppmötet. Dokumentet föreslår bland annat omfattande investeringar för att stärka EU:s försvarsförmåga till 2030, med förslag på gemensamma inköp och finansieringsmekanismer på upp till 800 miljarder euro och fortsatt Ukrainastöd.

Estlands premiärminister Kristen Michal sade att hans regering beslutat höja landets försvarsutgifter till 5 procent av BNP nästa år.

– Vi vet vad Ryssland handlar om. Vi vet att Putin inte har ändrat sina mål. Och vi vet också att allt som händer i Ukraina kan hända över hela Europa och påverka europeiska länder och Natoländer, sade Michal.

Flera ledare, särskilt från länderna nära Ryssland, uttryckte stark oro för framtiden. Litauens president Gitanas Nausėda drog historiska paralleller.

– Precis som för 87 år sedan, före andra världskriget, står vi inför ett strategiskt val: att låta angriparen eskalera våldet och rädslan eller att stoppa det, paralysera dess förmåga att skrämma oss och bygga en trovärdig försvarsmur som skiljer Europa från Ryssland, sade Nausėda som efterlyste med handling och mindre "diskussionsklubb".

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz framhöll sitt lands kraftigt ökade bidrag till både Europas försvar och Ukraina.

– Den tyska förbundsdagen har denna vecka beslutat om en omfattande förändring av vår grundlag som möjliggör finansiering av det som är nödvändigt för vårt lands försvar, för samarbete i Europa i försvarsfrågor och för militärt stöd till Ukraina. Vi kommer att öka vårt vapenstöd till Ukraina ytterligare. Det blir totalt sju miljarder. Fyra är redan planerade, ytterligare tre tillkommer.

Även Österrikes förbundskansler Christian Stocker, vars land är militärt neutralt, betonade behovet av stärkt försvar.

– Österrike kommer att bidra inom ramen för neutraliteten, eftersom även vi kommer att öka våra försvarsutgifter och därmed bidra till europeisk säkerhet, sade Stocker.

Oro för USA:s framtida försvarsengagemang
Underliggande i många diskussioner fanns en oro för USA:s framtida engagemang i Europa. Särskilt tidigare sovjetstater betonade vikten av att Europa tar större ansvar för sitt eget försvar.

Lettlands premiärminister Evika Siliņa framhöll vikten av fortsatt transatlantiskt samarbete men också behovet av ökad europeisk självständighet.

– Vi förbereder oss, men vi håller våra diplomatiska förhandlingsvägar öppna. Vi behöver verkligen USA med oss. Men samtidigt måste de europeiska länderna göra sin egen hemläxa, sade Siliņa.

Finlands statsminister Petteri Orpo var tydlig med att Europa måste stärka sitt försvar inom Natosamarbetet.

– Vi måste vara ambitiösa. Vi måste bygga vårt försvar i nära samarbete med USA och målet bör vara att den europeiska pelaren i Nato är så stark som möjligt, mindre beroende av andra, sade Orpo.

Konkurrenskraft avgörande för säkerhet
Konkurrenskraftsfrågor är också på agendan för vårtoppmötet, med flera ledare som betonade kopplingen mellan ekonomisk styrka och säkerhet.

Luxemburgs premiärminister Luc Frieden underströk behovet av förenklad reglering.

– Det är viktigt att vi minskar regleringen, att vi gör det enklare för företag att arbeta över gränserna. Och vi behöver ha rätt finansiering, sade Frieden.

Litauens president Gitanas Nausėda framhöll den inre marknadens betydelse:

– Mitt land har tjänat mer på den inre marknaden än från struktur- och sammanhållningsfonderna. Vi kan beräkna det och resultatet är tydligt. Den inre marknaden har en enorm potential. Men hittills används denna potential inte fullt ut. Det finns fortfarande många hinder, begränsningar, särskilt för den fria rörligheten för tjänster, sade Nausėda.

Flerårsbudgeten väcker debatt
EU:s kommande flerårsbudget som tar vid 2028 ska för första gången diskuteras formellt på ett toppmöte, om än främst som en första orientering inför kommande förhandlingar. Här framträdde tydliga skillnader mellan medlemsländerna.

Litauens president Gitanas Nausėda efterlyste en ambitiösare budget.

– Budgetens storlek, en procent av bruttonationalinkomsten, är för liten för att framgångsrikt hantera alla mål. Militär rörlighet, återuppbyggnad av Ukrainas ekonomi, konkurrenskraft och stärkande av vårt försvar och vår industri. Alla dessa mål bör finansieras tillräckligt, sade Nausėda.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson framhöll sitt lands återhållsamma linje i EU-budgetfrågor vars källa återfinns i de svenska krisåren på 1990-talet.

– Mina budskap kommer vara som de alltid är. EU har mycket viktigt att göra. Vill man ta på sig nya uppgifter så måste man vara beredd att stryka gamla uppgifter. Varje krona som vi skickar in till EU-systemet är en krona som vi inte kan använda nationellt. Och vice versa. Så det finns inga gratis luncher i EU heller, sade Kristersson.

Den nederländske premiärministern Dick Schoof framhöll att även Nederländernas position i frågor om finansiering skulle följa landets traditionella linje med fokus på finansiell stabilitet och hållbar skuldsättning. Han tillade att landets parlament inom kort ska slå fast i sin initiala ståndpunkt inför att EU-kommissionen i juli kommer med sitt skarpa förslag om nästa flerårsbudget.

Under toppmötet, som pågår torsdag och fredag, väntas även Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj delta på distans. FN:s generalsekreterare António Guterres deltar också.