EU:s statsfinanser 2024: Budgetunderskott minskar men skulderna kvarstår höga

EU-ländernas  genomsnittliga budgetunderskott har minskat under 2024, en förbättring från föregående år till 3,1 procent av bruttonationalprodukten BNP. Euroländerna som helhet uppvisar en liknande utveckling. De offentliga skuldkvoterna har dock förblivit i princip oförändrade för både euroområdet och EU i sin helhet. Det visar siffror från Eurostat som offentliggjordes i dag tisdag.

Situationen skiljer sig dramatiskt mellan medlemsländerna. Sex länder redovisade budgetöverskott 2024, där Danmark uppvisar det starkaste resultatet, följt av Irland och Cypern. Även Grekland, visade överskott i sin statsbudget. I andra änden av spektrumet uppvisade Rumänien det högsta underskottet, följt av Polen och Frankrike.

För Sverige innebar 2024 ett budgetunderskott på 1,5 procent av BNP, vilket visserligen innebär en försämring från föregående år, men som fortfarande ligger väl inom EU:s regelverk. Sveriges offentliga skuld – 34 procent av BNP – håller sig på en relativt låg nivå, vilket gör landet till ett av EU:s minst skuldsatta.

Sverige placerar sig därmed bland EU:s fem minst skuldsatta länder, efter Estland, Bulgarien, Luxemburg och Danmark. Sveriges offentliga skuld ligger långt under EU:s maximala gräns på 60 procent av BNP.

Stora skillnader i skuldnivåer mellan medlemsländerna
Skuldbilden över medlemsländerna förblir djupt splittrad. De lägsta skuldkvoterna noterades i de östeuropeiska och nordiska länderna, med Estland i täten som EU:s minst skuldsatta land. I andra änden av skalan fortsätter Grekland, Italien och Frankrike att bära de tyngsta skuldbördorna.

Totalt har tolv medlemsländer skuldnivåer över den kritiska gränsen på 60 procent av BNP, vilket är referensvärdet i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Bland dessa har flera länder i södra Europa skulder som överstiger eller närmar sig 100 procent av BNP. (Artikeln fortsätter under grafiken.)

Historisk utveckling visar dramatiska förändringar
En analys av EU:s finanspolitiska data sedan 2000 visar flera tydliga mönster. Finanskrisen 2008–2009 orsakade den första stora försämringen av de offentliga finanserna.

Coronapandemin ledde till en ännu kraftigare försämring. Året före pandemin, 2019, var EU:s genomsnittliga budgetunderskott mycket lågt, men ökade sedan dramatiskt. På samma sätt steg EU:s genomsnittliga skuldkvot markant under pandemins första år.

Återhämtningen efter pandemin har varit gradvis men ojämn. Från första pandemiåret 2020 till i dag har EU:s genomsnittliga underskott minskat betydligt, medan skuldkvoten har sjunkit i långsammare takt.

Greklands resa är särskilt anmärkningsvärd. Efter att ha lidit av en förödande skuldkris som fick landets offentliga skuld att skjuta i höjden under pandemin, har landet nu uppnått ett budgetöverskott samtidigt som det gradvis reducerat sin skuldkvot.

Sveriges finanspolitiska utveckling har varit markant annorlunda. Sedan 2000 har Sverige hållit sin offentliga skuld väl under den kritiska gränsen. Även under pandemin förblev Sveriges skuldkvot måttlig.

Nya EU-regler påverkar framtida utveckling
Publiceringen av dessa statistikuppgifter kommer vid en betydelsefull tidpunkt, då EU-medlemsländerna börjar implementera de nyligen reformerade finanspolitiska reglerna som man enades om i februari 2024. Det uppdaterade regelverket introducerar mer flexibilitet och en landsspecifik strategi för skuldminskning, samtidigt som det behåller gränsvärdena för underskott och skuld.

Enligt de nya reglerna ska medlemsländerna upprätta bilaterala avtal med EU-kommissionen om medelfristiga finans- och strukturpolitiska planer. Länder med skulder som överstiger den kritiska gränsen måste se till att deras skuld minskar i en tillräcklig takt, med högre krav på länder med särskilt höga skuldbördor.

Framtida utmaningar
Framöver förväntas de finanspolitiska trycken intensifieras när länder ökar sina försvarsutgifter som svar på säkerhetshot från Ryssland. EU-kommissionen har dock föreslagit att försvarsutgifter, på 1,5 procent av BNP, inte ska räknas in när den granskar medlemsländernas statsfinanser.

Frankrike, med sitt höga underskott och skuldkvot, står inför särskilt svåra finanspolitiska anpassningar. Tyskland, traditionellt en förespråkare för finanspolitisk disciplin, överstiger alltjämt sin skuldkvot.