Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Zelenskyj öppen för diplomatisk lösning om Krim
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj medger att halvön Krim, som Ryssland annekterade 2014, kan behöva återföras till Ukraina genom diplomati istället för militära medel.
– Vi kan inte offra tiotusentals människoliv för att ta tillbaka Krim... vi förstår att Krim kan återfås på diplomatisk väg, sade Zelenskyj i en intervju med Fox News, enligt Reuters. Han betonade dock att Ukraina inte kan erkänna något ockuperat område som ryskt territorium. Ryssland kontrollerar för närvarande omkring en femtedel av Ukraina, inklusive fyra provinser som annekterats sedan invasionen 2022, även om ingen av dem kontrolleras helt av Ryssland.
Sverige ger utökat stöd till Moldaviens demokratiarbete
Sverige ökar sitt stöd till Moldavien med 129 miljoner kronor för att stärka landets demokrati och motståndskraft mot yttre hot, meddelar regeringen. Pengarna ska bland annat användas till att förbättra granskningen av kampanjfinansiering och stärka skyddet mot cyberattacker. Stödet inkluderar även 20 miljoner till ett FN-projekt för demokratisk motståndskraft och 59 miljoner till ökad transparens inom rättsväsendet.
Sverige har under 2023 gett över 520 miljoner kronor i bistånd till Moldavien, där ett stort fokus ligger på att stödja landets EU-närmande.
Ryssland avfyrade interkontinental ballistisk missil mot Ukraina
För första gången sedan invasionen 2022 har Ryssland skjutit en interkontinental ballistisk missil mot Ukraina. Roboten, som avfyrades mot staden Dnipro, var enligt ukrainska militären av typen RS-26 Rubezj med en räckvidd på 6 000 kilometer, skriver FT. Den var inte försedd med kärnvapenstridsspets vilket den är ursprungligen konstruerad för.
– Vår galna granne har återigen visat sin sanna natur, twittrade president Volodymyr Zelenskyj på torsdagen.
Attacken, som skadade två personer, ses av experter som en markering från Ryssland snarare än ett taktiskt val. Enligt forskaren Pavel Podvig vid FN:s nedrustningsinstitut är denna typ av robot mindre träffsäker och dyrare än konventionella vapen. Ukraina saknar förmåga att skjuta ner interkontinentala robotar.
Frankrike kritiserar nya ryska kärnvapenhot – “en kraft för destabilisering”
I syfte att skrämma Ukrainas och dess allierade sänkte den ryske diktatorn och krigsbrottsefterlyste Putin på tisdagen formellt tröskeln för när landet skulle kunna använda kärnvapen, rapporterar TT/GP. Det fick Frankrike att kräva moderation från rysk sida.
"Var rimlig", och avstå från att visa "en aggressiv inställning till det internationella samfundet", uppmanade Macron Putin i kommentarer, rapporterar Politico.
– Ryssland håller på att bli en kraft för destabilisering, sade han.
Finland kräver bättre skydd för kablar i Östersjön
Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade på tisdagen att Nato och EU måste göra mer för att skydda undervattenskablar från sabotage, efter två incidenter tidigare i veckan, uppger Politico. I den senaste utvecklingen rapporterar FT att ett kinesiskt registrerat fartyg som var på väg från en rysk hamn till Egypten passerade nära både de svensk-litauiska och finsk-tyska kablarna vid den tidpunkt var och en klipptes. Tyska myndigheter säger att det rör sig om sabotage medan Sverige har en mer avvaktande inställning.
– Vi tar höjd för att det här mycket väl skulle kunna vara avsiktliga sabotage, men det är ingenting vi vet än, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT/Expressen.
Ambassader stängda – men Ukraina kallar hoten för fejk
Flyglarm har tjutit över huvudstaden och stora delar av Ukraina på onsdagen, rapporterar TT/GP. USA varnade om "specifik information" om ett potentiellt stort luftanfall mot Kiev under dagen.
Ukrainska myndigheter råder till vaksamhet, men beskriver också hotet som ett uppblåst resultat av ryska trollkonton.
Litauen utreder kabelbrott i Östersjön som terrorism
Riksåklagaren i Litauen meddelade på tisdagskvällen att man inleder en utredning om misstänkt terrorism efter att en undervattenskabel mellan Litauen och Sverige har skadats, rapporterar Ekot. Två datakablar i Östersjön, en mellan Finland och Tyskland och en mellan Sverige och Litauen, har på kort tid gått av eller skadats.
Startfältet klarnar inför polskt presidentval i maj
Premiärminister, konservative Tusk, och hans regering har haft svårt att göra reformer eftersom president Duda med anknytning till oppositionspartiet högerpopulistiska Lag och Rättvisa hotat lägga in veto, rapporterar Ekot. Det hoppas Tusk ska ändras efter presidentvalet i maj och från hans parti kommer två kandidater att nu göra upp i ett primärval om vem som ska bli partiets presidentkandidat, Warszawas borgmästare Rafał Trzaskowski och utrikesminister Radosław Sikorski. Lag och Rättvisa har ännu inte utsett någon kandidat men en av förhandsfavoriterna är historikern Karol Nawrocki.
Polen vill snabba på EU-förhandlingar för Ukraina och Moldavien – vetorätt avgör dock
Enligt uppgifter till tidningen Bloomberg på onsdagen kommer Polen, som tar över EU:s roterande ordförandeskap i ministerrådet av Ungern efter nyår, att "snabbt" gå vidare med en inledande fas av anslutningsförhandlingar för Ukraina och Moldavien under första halvåret 2025. Polen kommer att föreslå öppning av 2 av 35 förhandlingsområden – om rättsstatsprincipen och yttre förbindelser. Medlemskapsförhandlingar är dock inlindade i omfattande vetomöjligheter för de EU-länder som vill stoppa eller fördröja processen, varför det är osäkert om och när förhandlingarna kan starta.
USA ger Ukraina grönt ljus för personminor
Ryssland använder personminor i stor utsträckning för att stoppa ukrainska soldater och nu ges Ukraina samma möjlighet av USA för att stoppa ryska framryckningar, rapporterar TT/GP. Enligt The Washington Post ges det med villkor om att inte placera ut minorna i tätbefolkade områden. Minorna ska också vara sådana som förstör sig själva eller slutar fungera efter en viss tid, enligt tidningen.