Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
EU-toppmötet: Starkt stöd för Ukraina
EU:s medlemsländer visar enad front i stödet till Ukraina och för ökade europeiska försvarsutgifter. Vid torsdagens extrainsatta toppmöte i Bryssel enades 26 medlemsländer om en kraftfull markering för fortsatt stöd till Ukraina, medan Ungern som enda land gick emot.
– De står inte vid Ukrainas sida. De vill inte att EU-länderna ska göra det heller, sade en frustrerad Ulf Kristersson efter mötet.
Storbritannien öppnar för gemensam försvarsfinansiering i Europa
Storbritanniens utrikesminister David Lammy stödjer skapandet av en ny fond för Europas försvar, rapporterar Financial Times.
– Vi i Storbritannien är öppna för sådana initiativ eftersom detta handlar om europeisk säkerhet, sade Lammy under ett besök i Japan.
Uttalandet kommer efter att EU denna vecka undersökt möjligheter att samla in betydande summor för försvar över hela kontinenten. Flera förslag som skulle inkludera Storbritannien har diskuterats, bland annat en europeisk upprustningsbank.
Ryssland attackerar Ukrainas elsektor
Ryssland genomförde under natten och morgonen en omfattande robotattack mot Ukraina, rapporterar TT/GP. Attackerna riktades främst mot landets energiförsörjning.
Ukrainas flygvapen varnade för attacken efter att flera grupper av ryska robotar observerats i luftrummet över olika delar av landet. I storstaden Charkiv i nordöstra Ukraina skadades fyra personer när civil infrastruktur träffades, enligt stadens borgmästare Ihor Terechov. Explosioner hördes även i Ternopil i västra Ukraina, där det enligt ukrainska public service-bolaget Suspilne tidigare under natten rapporterades om brand.
Merz plan kan ge Tyskland historisk ekonomisk stimulans
Friedrich Merz planerar den största ekonomiska stimulansen i Tyskland sedan Berlinmurens fall. Den blivande förbundskanslern vill tillåta obegränsade lån för försvarsutgifter och skapa en tioårig infrastrukturfond på 500 miljarder euro.
Ekonomer uppskattar att planen kan ge upp till en biljon euro i ytterligare lån under nästa årtionde – mer än en femtedel av Tysklands totala ekonomiska produktion, skriver Financial Times.
– Detta är mycket goda nyheter för militär kapacitet och ekonomisk tillväxt, sade Jens Südekum, professor i internationell ekonomi vid Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf, efter att planen presenterades.
Planen bryter med över två decennier av finanspolitisk återhållsamhet och kräver godkännande av två tredjedelars majoritet i parlamentet. Enligt Goldman Sachs kan den lyfta Tysklands tillväxt till två procent redan 2026.
Lukasjenko: Putin trodde inte på storkrig i Ukraina
Efter fyra års krig kontrollerar Ryssland nu 20 procent av Ukraina. Belarus president Aleksandr Lukasjenka hävdar att Vladimir Putin inte förutsåg konfliktens omfattning.
– Jag känner honom väl. Putin trodde inte att det skulle bli ett sådant här stort krig, sade Lukasjenka i en intervju med den amerikanske bloggaren Mario Nawfal, enligt Expressen.
Trumps medarbetare i hemliga samtal med ukrainska oppositionspolitiker
Fyra högt uppsatta personer i Donald Trumps närhet har haft hemliga samtal med ukrainska oppositionspolitiker, samtidigt som USA tillsammans med Ryssland försöker få bort president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Politico. Samtalen har förts med tidigare premiärminister Julia Tymosjenko och medlemmar av ex-president Petro Porosjenkos parti.
– Porosjenkos folk och Julia, de pratar med Trumps krets och positionerar sig som personer som skulle vara lättare att samarbeta med. Och personer som skulle gå med på mycket av det som Zelenskyj inte går med på, sade en republikansk utrikespolitisk expert till tidningen.
Diskussionerna har handlat om möjligheten att hålla snabba presidentval i Ukraina. Enligt en färsk opinionsundersökning leder dock Zelenskyj fortfarande stort med 44 procent av väljarstödet, medan Porosjenko har 10 procent och Tymoshenko endast 5,7 procent.
Portugals premiärminister riskerar att falla efter förtroendeomröstning
Portugals premiärminister, konservativa Luís Montenegro, föreslog på onsdagen en förtroendeomröstning om sin minoritetsregering, enligt Reuters. Detta sker mitt i en politisk kris kring ett konsultföretag som ägs av hans familj.
– Landet behöver politisk klarhet och detta är rätt tillfälle, sade Montenegro i parlamentet.
Oppositionen anklagar premiärministern för intressekonflikt då hans familjeägda konsultföretag Spinumviva har avtal med privata företag som påstås gynna honom. Montenegro förnekar anklagelserna.
Om parlamentet röstar nej till förtroendeomröstningen faller regeringen. Presidenten Marcelo Rebelo de Sousa måste då besluta om nyval, vilket många bedömare anser troligt. Både socialdemokrater och högerpartiet Chega har meddelat att de kommer rösta emot förtroendeomröstningen.
Greklands regering möter misstroendevotum efter tågolycka
Greklands högerregering står inför en misstroendeomröstning denna vecka efter den dödliga tågolyckan 2023 som krävde 57 liv, de flesta studenter, uppger Reuters. Oppositionen anklagar premiärminister Kyriakos Mitsotakis regering för att undvika ansvar och dölja bevis. Hundratusentals människor demonstrerade fredagen den 1 mars för att markera tvåårsdagen av landets värsta tågolycka. Protesterna fortsätter under veckan för att sammanfalla med misstroendeomröstningen som hålls på fredag eftermiddag. Regeringen, som har 156 platser i det 300 platser stora parlamentet, förväntas överleva omröstningen.
USA stoppar underrättelsedelning med Ukraina
USA har avbrutit sitt underrättelsesamarbete med Ukraina, vilket allvarligt kan försvåra landets förmåga att bekämpa ryska styrkor, uppger Financial Times. Beslutet följer efter att Trump-administrationen tidigare i veckan pausat militärt bistånd till Ukraina. Amerikansk underrättelseinformation har varit avgörande för Ukrainas förmåga att identifiera och slå mot ryska militära mål. Enligt experter har den hjälpt Ukraina med precisionsattacker och tidig varning mot ryska robotar. USA:s nationella säkerhetsrådgivare Mike Waltz antyder nu att militärt stöd kan återupptas om fredsförhandlingar inleds.
Svenska stridsflygplan ska delta i Nato-insats i Polen
Sverige planerar att skicka stridsflygplan för att hjälpa till med Natos försvar av Polen, rapporterar Sveriges Radio. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att upp till åtta Jas Gripen-plan ska användas för att skydda en viktig försörjningspunkt i Polen från 1 maj till 31 augusti i år. Dessutom ska Sverige bidra med upp till åtta stridsflygplan för att övervaka luftrummet över Polen från april till början av maj. Detta är en del av Natos arbete för att avskräcka möjliga hot i området.
Debatt i andra medier









