Polen, Litauen, Lettland och Estland planerar att lämna Ottawakonventionen som förbjuder personminor, rapporterar Reuters. Beslutet tillkännagavs i ett uttalande på tisdagen och motiveras med det militära hotet från grannlandet Ryssland.

"Med detta beslut sänder vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda och kan använda alla nödvändiga åtgärder för att försvara vår säkerhet", skrev de fyra ländernas försvarsministrar.

Genom att lämna avtalet från 1997, som undertecknats av mer än 160 länder men inte av Ryssland, kan Nato-medlemmarna återigen börja lagra personminor. Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė förklarade att utträdet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser.

Även Finland överväger sedan december att lämna avtalet med hänvisning till Rysslands användning av personminor i Ukraina.

Ungerns parlament antog på tisdagen en resolution mot EU:s planer på att låna upp pengar för försvarsutgifter, rapporterar Reuters. Beslutet kommer inför ett EU-toppmöte senare i veckan där premiärminister Viktor Orbán ska delta.

Orbán har tidigare sagt att Ungern stödjer europeisk försvarssamverkan och är villigt att bidra ekonomiskt, men motsätter sig gemensam upplåning. EU-kommissionen har föreslagit att låna upp till 150 miljarder euro för att stärka medlemsländernas försvar i ett spänt säkerhetsläge i Europa.

För godkännande krävs stöd från minst 15 av EU:s 27 länder som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, vilket betyder att Ungern ensamt inte kan stoppa initiativet.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) varnar i en ny rapport att världsekonomin kommer att växa långsammare än tidigare beräknat, enligt Yle. Orsaken är främst den amerikanske presidenten Donald Trumps handelstullar och oförutsägbara politik.

OECD har sänkt sin tillväxtprognos för världsekonomin från 3,3 till 3,1 procent för 2025. Tullarna väntas driva upp inflationen, vilket kan tvinga centralbanker att hålla räntorna höga längre. USA:s tillväxt spås sjunka till 2,2 procent 2025 och 1,6 procent 2026, medan eurozonens tillväxt bara väntas bli 1,0 procent i år. Kina ser ut att klara sig bättre med en förväntad tillväxt på 4,8 procent 2025.

Den franska högerledaren Marine Le Pen kan inom två veckor få veta om hon förbjuds att inneha offentliga ämbeten i fem år, rapporterar Reuters. Le Pen, som leder opinionsmätningarna inför presidentvalet 2027, står åtalad för förskingring av EU-medel.

Åklagare har begärt att ett eventuellt ämbetsförbud ska träda i kraft omedelbart, även om Le Pen överklagar. Hon anklagar åklagarna för att försöka orsaka hennes "politiska död" och kallar begäran "helt oproportionerlig".

Sedan Frankrike införde en antikorruptionslag 2016 har allt fler politiker dömts till ämbetsförbud. 

Le Pen och hennes parti nationell Samling anklagas för att ha använt över tre miljoner euro av EU-medel för sin verksamhet i Europaparlamentet för att avlöna personal för annan verksamhet i Frankrike, något de förnekar.

Den rumänska högerledaren George Simion, som leder i opinionen efter den diskvalificerade presidentkandidaten Călin Georgescu, tar nu avstånd från Ryssland enligt Financial Times.

– Putins Ryssland var och är ett av de största hoten för de europeiska staterna, särskilt för oss, för de baltiska staterna och för Polen, sade Simion till tidningen.

Simion leder det högerextrema partiet Alliansen för rumänernas förening och ligger nu först i opinionsundersökningarna inför presidentvalet i maj med 30 procent. Han betonar att 80 procent av rumänerna vill vara med i Nato och EU, och att detta inte är förhandlingsbart. Till skillnad från Georgescu, som beskrev Putin som en "patriot" och förebild, vill Simion stärka banden med USA och Europa mot det ryska hotet.