Polen planerar att bygga en mur för att hindra migranter att ta sig in över gränsen från Belarus, uppger TT/GP. Muren uppskattas kosta 353 miljoner euro att bygga, och ska förses med rörelsedetektorer. Allmänheten ska inte ges tillträde närmare muren än 200 meter, enligt förslaget till parlamentet.

Tyska myndigheterna slår larm om att antalet flyktingar som tar sig in i EU genom Belarus ökar snabbt, rapporterar Ekot. De flesta kommer från Irak, men också från Yemen, Iran och Afghanistan. De senaste dagarna har flera hundra flyktingar hittats i gränsområdet mot Polen. Myndigheterna varnar för att läget kan förvärras.

Polens parlament meddelar att undantagstillståndet längs gränsen mot Belarus förlängs i 60 dagar, trots kritik från EU, skriver TT/SvD. De senaste månaderna har tusentals migranter – främst från Mellanöstern – försökt passera gränsen mellan Belarus och grannländerna, tillika EU-medlemsstaterna Lettland, Litauen och Polen. Minst fem migranter har mist livet vid EU:s gräns mot Belarus under de senaste två månaderna.

Skärpta visumkrav blir nästa steg för EU i migrationsstriden med Belarus.

– Vad vi ser nu är en desperat Lukasjenko, anser EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson, enligt TT/SVT.

Kommissionen föreslår är en skärpning av visumreglerna, som gör att belarusiska tjänstemän och myndighetspersoner kommer att krävas på fler uppgifter och behöva betala ett högre pris för att komma in i EU. Däremot ska vanliga invånare inte drabbas.

Polska regeringen vill förlänga nödläget vid landets gräns mot Belarus som slussar migranter in i Polen, rapporterar Ekot.  Samtidigt kommer kritik från flera håll mot regeringens gränspolitik. Under de senaste veckorna har fem migranter hittats döda på olika platser i gränsområdet och i dag besöker EU-kommissionären Ylva Johansson Warszawa för att diskutera frågan dödsfallen.

Fyra personer har hittats döda på olika platser längs gränsen mellan Belarus och Polen, uppger tjänstemän på båda sidorna, skriver TT/SvD. Söndagens fynd sker en vecka efter att Warszawa infört undantagstillstånd med anledning av en tillströmning av migranter.

Belarus ishockeyordförande Dmitrij Baskov stängs av i fem år av Internationella ishockeyförbundet, skriver TT/SvD. Beslutet kommer efter tio månaders utredning där man nått slutsatsen att Baskov brutit mot flera delar av IIHF:s uppförandekod. Han har dels försökt påverka personer att stötta den inhemska regeringen, dels hotat och diskriminerat belarusiska idrottare på grund av deras politiska åsikter.

EU-kommissionen fördömde på måndagen en belarusisk "dom" mot oppositionspolitikerna Maryja Kalesnikava och Maksim Znak som fick elva respektive tio års fängelse. Kommissionen beklagar vad de beskriver som Minskregimens uppenbara respektlöshet för de mänskliga rättigheterna.

Belarus välutbildade elit har i allt högre grad lämnat landet senaste året. Drygt 100 både små och stora IT-företag har flyttat till Ukraina och tagit med all personal. Flykten väntas slå hårt mot Belarus redan usla ekonomi, rapporterar Ekot.

Polska regeringen vill införa ett nödläge vid landets gräns mot Belarus för att stoppa migrantströmmarna via Belarus, rapporterar Ekot. Premiärminister Mateusz Morawiecki anklagar Belarus för att avsiktligt försöka skapa instabilitet i landet.

– Det är vi som är ansvariga för att stoppa alla försök att destabilisera vårt land, säger han.

I ingenmansland med soldater på båda sidorna om gränsen mellan Polen och Belarus sitter en grupp migranter fast i hopplöst limbo, skriver DN. För varje dygn som går blir situationen alltmer desperat. De lockades med löften om en väg in i EU men utnyttjas som ett vapen i diktatorn Aleksandr Lukasjenkos hämnd mot väst.

Efter en ökning av olagliga gränsövergångar har Polen skickat över 900 soldater för att säkra sin gräns mot Belarus, sade dess försvarsminister Mariusz Blaszczak på onsdagen, rapporterar Reuters.

Belarusisk gränspolis, iförd kravallmundering, korsade på tisdagen illegalt gränsen till grannlandet Litauen, hävdar litauiska myndigheter. Framför sig knuffade de belarusiska poliserna en grupp på 35 irakiska migranter.

– Poliserna lämnade vårt territorium först efter flera minuter, efter att upprepade gånger ha blivit meddelade att de kränkt gränsen, säger Rokas Pukinskas, talesperson för Litauens gränsbevakning, rapporterar TT-Reuters.

Det senaste året har EU infört en rad sanktioner mot Belarus – både mot enskilda personer och hela industrier. Men hittills har de varit verkningslösa, anser Ryhor Nizhnikau, Belaruskännare och forskare vid Finlands utrikespolitiska institut FIIA. – De personer som fått sanktioner mot sig reser inte till EU, de har inga bankkonton i Europa, och Belarus huvudexportörer berörs inte heller, säger han till TT. Det har gått för kort tid sedan sanktionerna infördes för att utvärdera effekterna, kontrar Sveriges utrikesminister Ann Linde (S).

Litauen trappar upp sina försök att stoppa inflödet av migranter från Belarus. Hundratals av dem har skickats tillbaka över gränsen de senaste dagarna. EU försöker samtidigt sätta press på migranternas hemländer.

– Det verkar inte vara människor i behov av skydd, säger EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson till TT.

Polen anklagar Belarus för att skicka ett växande antal migranter över gränsen som vedergällning för landets beslut i veckan att ge uppehållstillstånd till Krystsina Tsimanouskaya, en vitrysk atlet som vägrade att återvända hem från OS i Tokyo. Biträdande inrikesminister, Maciej Wasik, sade på torsdagen att Belarus ”förde ett hybridkrig med Europeiska unionen med hjälp av illegala invandrare”, rapporterar Politico.

Den belarusiska OS-sprintern Kristina Timanovskaja som vägrat återvända till sitt hemland väntas flyga till Polen under onsdagen. En talesperson för EU:s utrikeschef Josep Borrell beskriver härvan som ännu ett exempel på Belarus "brutala regim", rapporterar TT.

EU-kommissionären Ylva Johansson är i Litauen med anledning av det stora antalet migranter från Belarus. EU har skickat över hundra gränsvakter från Frontex och en mängd olika fordon för att stärka gränsbevakningen men även insatser för att hjälpa de migranter som kommit över gränsen. Vägen framåt går enligt Ylva Johansson via en hård linje mot Belarus, men även genom att samtala med Irak, där många av migranterna kommer ifrån, säger hon, uppger Ekot.

Under den senaste månaden har mer än 2 500 flyktingar, mestadels från Mellanöstern, anlänt till Litauen via den belarusiska gränsen, vilket är drygt 30 gånger fler än förra året, enligt baltiska medier. De baltiska staternas försvarsministrar är nu överens om att migrantsituationen i Litauen är vad de kallar för en hybridattack från den belarusiska regimen. Enligt Litauen är migrantströmmen orkestrerad av den belarusiska diktatorn Aleksandr Lukasjenko som en hämnd mot EU:s sanktioner, rapporterar Ekot.

Den belarusiska sprintern Kristina Timanovskaja slog på söndagen larm på Tokyos flygplats om att hon tvingades åka hem mot sin vilja och att hennes säkerhet var hotad i hemlandet Belarus, rapporterar Ekot.  En inspelning har kommit ut med ett hotfullt samtal mellan Timanovskaja och den belarusiska OS-lagledningen. Tjeckien och Polen har erbjudit henne visum.

De senaste veckorna har tillslag mot medier, människorättsaktivister och försvarsadvokater trappats upp i både Ryssland och Belarus.

– Det är nästa steg, säger Martin Uggla på Östgruppen, till TT/SvD.

I går torsdag mottog Belarus diktator, Aleksandr Lukasjenko, en lista med förslag till ändringar i grundlagen. Trots att det kan se ut som ett steg mot ökad demokrati i landet, menar experter att det knappast kommer leda till någon förändring för regimen.

– Det handlar om lite av en demokratisk kuliss, säger Martin Uggla, ordförande i Östgruppen, till Ekot.

Regimen i Belarus har gjort räder mot flera medieföretag och nu kommer rapporter om att man siktat in sig på människorättsorganisationer.

– Det är viktigt att omvärlden tydligt markerar att vi accepterar inte att man gör på det här sättet mot sin befolkning vilket är vad det här handlar om, säger biståndsminister Per Olsson Fridh (MP) till SVT.

Antalet irreguljära migranter som kommer till Litauen från Belarus har ökat kraftigt under de senaste veckorna. EU-kommissionären Ylva Johansson säger till Svenska Yle att mycket talar för att verksamheten orkestreras av president Lukasjenkos administration. Under de två senaste månaderna har över 1 600 migranter kommit olovligt över gränsen från Belarus till Litauen. Landet har reagerat genom att bygga ut sin mottagningskapacitet och befästa gränsen.

Belarusiska myndigheter har slagit till mot flera oberoende nyhetssajter, uppger Ekot. Flera reportrar går inte att få tag på och två chefredaktörer uppges vara gripna.

Belarus vill att Sverige avbryter alla bistånds­insatser i landet. Totalt handlar det om bistånd på 100 miljoner kronor om året som bland annat går till utbildning, avlopps­reningsverk och stöd till våldsutsatta kvinnor, skriver SvD.

Hundratals personer har gripits i Litauen sedan de illegalt tagit sig över gränsen från grannlandet Belarus, uppger TT/GP. Litauen anklagar regimen i Minsk för att ligga bakom det ökade migrantflödet, och har bett EU:s gränsskyddsmyndighet Frontex om hjälp.

Relationen mellan EU och Belarus förvärras när Belarus avslutar ett samarbete, skriver TT/GP. Belarus avbryter sin delaktighet i EU:s östliga partnerskap, ett samarbetsprogram ämnat att stärka banden mellan EU och sex tidigare sovjetiska grannländer (Armenien, Azerbajdzjan, Moldavien, Georgien, Belarus och Ukraina).

Alla EU-länder och EU-företag måste stoppa sin handel med diktauren Belarus när det gäller bland annat oljeprodukter, pottaska och övervakningssystem för telefoner och internet, uppger TT/GP. Ovanstående områden ingår i de nya utökade sanktioner från EU som nu offentliggjorts.

En "rättegång" har inletts i Belarus mot den tidigare presidentkandidaten Svetlana Tichanovskajas man, Sergej Tichanovskij, och fem andra aktivister, rapporterar Yle.

– Alla begriper att det här inte handlar om en rättegång utan om en personlig revansch och repressalier från en person som har tagit makten med hjälp av våld, sade Tichanovskij i ett videouttalande.

Skärpta sanktioner mot Belarus har fått diktatorn Lukasjenko att hota med att skicka knark och migranter till väst. Det hotet håller han nu på att verkställas, säger Litauens president Gitanas Nauseda i en intervju med DN. Litauen märker en kraftig ökning av migranter från bland annat Syrien som tar sig över gränsen.

EU kommer att införa sanktioner mot sju personer med direkt koppling till nedtvingandet av ett Ryanairplan över Belarus i maj. Åtgärderna – i form av inreseförbud till EU och frysning av eventuella tillgångar i EU-länderna – godkändes av medlemsländernas ambassadörer i Bryssel på onsdagen, uppger diplomatkällor för nyhetsbyråerna AFP och Reuters, enligt TT/GP.

Den som vid två tillfällen grips för att ha gått i ett demonstrationståg i Belarus riskerar upp till tre års fängelse. Den nya regeln betraktas som ännu ett hårt slag mot landets demokratirörelsen i den hårdföra diktaturen, skriver DN. Samma påföljd väntar den som "förolämpar" en statstjänsteman.

På ytan en helt vanlig studio. Men den fängslade aktivisten Roman Protasevitj i Belarus gråter och begraver sitt ansikte i händerna när han i statlig tv berömmer landets ledare. – Det här är tv-sänd tortyr, säger Marie Struthers vid Amnesty International till TT.

I Litauen slår gränsmyndigheterna nu larm om att fler migranter passerar gränsen från Belarus på olaglig väg. Under det senaste dygnet har 52 personer gripits. Nu vill Litauen att EU ska hjälpa till med gränsövervakningen mot Belarus, rapporterar Ekot.

EU-länderna beslutade på fredagen att införa sanktioner mot Belarus genom att förbjuda tillträde till luftrum och flygplatser i medlemsländerna för alla typer av belarusiska flyg. Sanktionerna är ett svar på att Belarus i förra månaden tvingade ned ett passagerarplan för att gripa journalisten Ramaman Pratasevich och Sofia Sapega.

Den belarusiske oppositionsaktivisten Stepan Latypov greps i september under demonstrationerna mot president Aleksandr Lukasjenko. På tisdag skar han upp sin egen hals, mitt under pågående rättegång mot honom.

– Pappa, poliserna har sagt åt mig att jag kommer placeras i isoleringscell och mina släktingar och bekanta kommer åtalas för brott om jag inte erkänner.

Det var Stepans sista ord före han tog upp ett föremål som liknade en penna och skar upp sin egen hals, skriver Radio Svoboda, enligt Yle.

Belarus skärper tonen och begränsar ytterligare medborgarnas rätt att lämna landet, rapporterar TT/SVT. Ett tillfälligt uppehållstillstånd i ett annat land är inte ett tillräckligt skäl för att lämna Belarus, anser regimen. Flertalet belarusier har flytt landet de senaste månaderna och enligt den belarusiska gränskontrollen har många ansökt om att få lämna Belarus.

Natos högkvarter tillåter inte besök av representanter och diplomater från Belarus i dess högkvarter i Bryssel, uppger TT/SvD. Anledningen är att Belarus tvingade ned ett passagerarplan till flygplatsen i Minsk förra söndagen, säger försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Vi vet vad som håller på att ske i Belarus. Lukasjenko spelar ett spel för att hjälpa Putin att annektera landet. I min åsikt är det här ännu ett Krim – fast bara i större skala, sade Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på torsdagen, enligt TT/GP.

Efter arrestering av den belarusiske journalisten Roman Prostasevitj reagerar landets opposition.

– EU och resten av internationella samfundet missade möjligheten i höstas då det hade kunnat vara möjligt att få till en dialog med Lukasjenko när han var svag, säger Svetlana Tichanovskaja till SVT.

Att EU och ett flertal andra länder uppmanar alla flygbolag att undvika Belarus har lett till potentiella problem för Belarus oppositionella. Det varnar oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja för.

– Nu har inte belarusier längre möjligheten att lämna landet om de vill fly regimen, säger hon, enligt TT/SvD.

Gripandet av den belarusiske journalisten Roman Protasevitj har fått många exilbelarusier att frukta för sin egen säkerhet. En av de som nu känner sig hotad är Pavel Latusjko, Belarus tidigare kulturminister och mångårig diplomat.

– Via kontakter i Belarus har jag fått höra att jag bör vara vaksam på omgivningen, 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, säger han till Ekot.

Transportstyrelsen återkallar tillfälligt trafiktillståndet för Belavia-Belarusian Airlines, för flygningar mellan Sverige och Belarus. Beslutet innebär att flygningar mellan Sverige och Belarus tillfälligt stoppas, uppger TT/GP.

Enligt den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja råder inget tvivel om att den gripne regimkritiske journalisten Roman Protasevitj i detta nu torteras i fängelse, uppger TT/SVT.

Undvik flygningar genom belarusiskt luftrum, och inga belarusiska flygbolag släpps in i EU – varken för att flyga eller landa. Det uppmanade EU till på måndagen. Och under tisdagseftermiddagen syntes få europeiska plan över Belarus, skriver SvD.

Flygtrafiken mellan Sverige och Belarus fortsatte på tisdagen trots Europeiska rådets uppmaningar att stoppa flygtrafiken mellan EU-länder och Belarus. Enligt Transportstyrelsen saknas formella beslut att hindra trafiken, rapporterar P4 Uppland.

Sverige fördömer Belarus som med hjälp av stridsflyg på söndagen tvingade ner Rynanairs flygplan, på väg över Belarus mellan Grekland och Litauen, för att gripa journalisten och regimkritikern Raman Pratasevitj. 

– Det här är en olaglig och fullständigt oacceptabel handling. Agerandet strider mot internationell rätt. Händelsen är ett led i utvecklingen där den illegitime presidenten Aleksandr Lukasjenko och hans regim allt mer desperat försöker tysta och betvinga oppositionen. Raman Pratasevitj och alla andra oppositionella som frihetsberövats måste friges, sade statsminister Stefan Löfven (S) inför riksdagen på måndagen. När EU-ledarna samlas toppmöte i Bryssel på måndagskvällen är åtgärder mot Belarus att vänta.

I Litauen påbörjas nu en förundersökning gällande flygplanskapning och kidnappning efter det att ett flygplan på väg till Vilnius igår tvingades ner i Belarus. När planet senare landade i Vilnius saknades en av passagerarna, en känd belarusisk aktivist. Den belarusiske diktatorn Aleksander Lukasjenko ville gripa en av passagerarna, Roman Protasevitj som med telegramkanalen Nexta förra året var en mycket viktig kraft i demonstrationerna och protesterna mot Lukasjenko, rapporterar Ekot.

Läget i Belarus förvärras ständigt. I takt med att oppositionen fortsätter sin kamp svarar makthavarna med allt hårdare metoder. På tisdagen blockerades den största oberoende nyhetssajten i landet, Tut.by, uppger Yle.

De två belarusier som i september förra året utan tillstånd tog sig in på Sveriges ambassad i Minsk är fortfarande kvar där, rapporterar Ekot. De vägrar att lämna ambassaden av rädsla för att gripas och utsättas för tortyr samtidigt som Sveriges regering menar att männen inte har någon rätt att vara där.

Det har länge varit allmänt känt att Rysslands ledare Vladimir Putin och Belarus ledare Aleksandr Lukasjenko inte tycker särskilt mycket om varandra. Men efter att oppositionen i Belarus har vuxit sig starkare och omvärlden har fördömt milisvåldet mot demonstranter i Belarus har kontakten mellan ledarna blivit allt tätare, skriver Yle.

I Belarus försöker oppositionen åter väcka liv i den proteströrelse som varit vilande sedan höstens demonstrationsvåg. Samtidigt kan priset för att visa sitt missnöje öppet vara högt och sedan i höstas har tiotusentals gripits och många har dömts till fängelse i samband med protesterna, uppger Ekot. I samband med firandet av den så kallade Frihetsdagen var polisnärvaron i dag stor och människorättsorganisationen Viasna rapporterar om gripanden runt om i landet. 

– Sverige och EU måste skärpa tonen gentemot Belarus regim, säger Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson Centerpartiet i samband med den så kallade belarusiska frihetsdagen 25 mars. Lundgren uppmanar Sverige och utrikesminister Ann Linde att kräva att EU:s Magniskijregelverk breddas för att träffa systematisk korruption och penningtvätt.

Den belarusiska oppositionsledaren Maria Kolesnikova, som greps i Minsk den 7 september, ska sitta fortsatt häktad fram till i början av maj, skriver TT/SvD. Även en annan företrädare för oppositionen, advokaten Maksim Znak, får sin häktestid förlängd, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax med hänvisning till uppgifter från oppositionella.

14 äldre kvinnor greps nyligen av polis när de klev av ett tåg vid en järnvägsstation i Belarus huvudstad Minsk. Det påstådda brottet: att suttit tysta på tåget och läst böcker av några av landets mest kända författare på det belarusiska språket, ett språk som förknippas med landets demokratirörelse, rapporterar Kulturnytt. Kvinnorna dömdes till böter och i vissa fall fängelse.

FN:s människorättschef Michelle Bachelet varnar för att den redan allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Belarus håller på förvärras och uppmanar regimen att släppa alla som demonstrerat fredligt i landet, skriver TT/GP.

Journalisterna Jekaterina Bachalova och Darja Tjultsova har fängslats i Belarus för att ha rapporterat från höstens protester mot landets diktator Aleksandr Lukasjenko, rapporterar Yle.

I Belarus inleds i dag en så kallad rättegången mot oppositionsledaren Viktor Babariko som förra året utmanade landets diktator Aleksandr Lukasjenko. Samtidigt har det genomförts landsomfattande husrannsakningar mot människorättsaktivister och journalister. 

De regimkritiska demonstrationerna i Belarus har avtagit i styrka. Maktens brutala svar genom misshandel, massgripanden och fängelsedomar har haft avsedd effekt, enligt Ekot.

 – Samtidigt inser inte president Aleksander Lukasjenko vilket utbrett missnöje som finns i befolkningen, säger den politiska analytikern Artjom Sjrajbman.

EU har varit ointresserat, men Ryssland har lyckats sälja in sitt Sputnik-vaccin till andra europeiska länder, som Belarus och Ukraina – där inköpen påverkats av storpolitiska skäl, rapporterar GP/TT.

Enligt Amnesty International har Belarus myndigheter medgett att ha mottagit över 900 klagomål om polisens övergrepp, men inte ett enda fall har börjat undersökas. Hundratals demonstranter har däremot åtalats och närmare 200 personer anses vara politiska fångar. Dessutom vittnar flera om organiserad tortyr i häktena, rapporterar Yle.

Herrarnas ishockey-VM i vår flyttas från Belarus efter de massiva protesterna. Det här är en seger och fantastiska nyheter, säger Ales Bialiatski, en av de ledande människorättsaktivisterna i Belarus, i en intervju med Ekot.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko sätter press på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) att inte frånta landet VM. Ett möte mellan parterna kritiseras starkt från både svenskt och norskt håll.

"Det är fullständigt oacceptabelt och en skam att IIHF fortsätter att legitimera den belarusiska regimen", skriver Liberalernas Karin Karlsbro, enligt TT/SvD.

Minst 135 demonstranter greps enligt människorättsorganisationen Vjasna under fortsatta protester på söndagen i Belarus mot diktatorn Aleksandr Lukasjenko, skriver TT/GP. Sedan det starkt ifrågasatta presidentvalet den 9 augusti har stora demonstrationer hållits varje söndag. Kraven är att diktatorn, som suttit vid makten i 26 år, avgår och att nyval hålls.

Regeringen i Belarus meddelade sent i går att gränserna kommer att stängas temporärt i ett försök att bekämpa covid-19, rapporterar Yle. Oppositionen betraktar den här åtgärden som ytterligare ett försök från regimens sida att skärpa greppet om regeringsmotståndare. En av oppositionens nyhetskanaler likställer regeringens beslut med införande av en "järnridå" i sovjetisk stil.

Internationella olympiska kommittén (IOK) har beslutat om tillfälliga sanktioner mot Belarus, meddelar IOK på Twitter, enligt TT/SvD. Bland annat portas medlemmarna i den nationella olympiska kommittén, däribland presidenten Aleksandr Lukasjenko, från OS.

Minst hundra personer har gripits i samband med regimkritiska demonstrationer runt om i Belarus på söndagen, rapporterar Ekot. Protesterna har pågått sedan presidentvalet i augusti, när Aleksandr Lukasjenko än en gång utropades till segrare.

Belarus president Aleksandr Lukasjenko kommer att avgå när landet har fått ny grundlag. Det beskedet kom han med i dag fredag i en intervju för den belarusiska nyhetsbyrån Belta, rapporterar Yle. Han nämner dock ingenting om när det exakt skulle ske.

Precis som alla söndagar sedan början av augusti samlades belarusier också på söndagen för att protestera mot diktatorn Aleksandr Lukasjenkos regim. Den här gången samlades huvudstadsborna på många olika håll för att distrahera polisen, uppger Yle. 

EU-ländernas utrikesministrar enades på torsdagen att utöka sanktionerna mot regimen för våld, förtryck och falsifiering av valresultat i det så kallade presidentvalet i augusti.

– Sanktionerna ska sättas in, inte bara mot individer, utan även mot institutioner, företag och firmor, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Den tidigare belarusiska presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja vill se hårdare internationella sanktioner mot Belarus, det sa hon till Sveriges utrikesminister Ann Linde under ett besök i Stockholm på tisdagen, uppger Ekot.

Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) träffar på tisdag den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja i Stockholm, skriver TT/SvD.

Polisen i Belarus har gripit minst 700 personer vid demonstrationer i Minsk och andra belarusiska städer. Minst 17 journalister har frihetsberövats, rapporterar ryska nyhetsbyrån Interfax, enligt SVT. På gatorna i Minsk har människor under söndagen gett sig ut i protest mot landets sittande diktator Alexander Lukasjenko och kräver hans avgång.

Oroligheterna tilltar i Belarus. Under söndagen har demonstranter gripits och polis ska även avfyrat varningsskott bland folkmassor i centrala Minsk, rapporterar Reuters/SVT.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko skakar om i landets maktkorridorer. Enligt den statliga nyhetsbyrån Belta beordrar han dessutom att en beväpnad "gatumilis" ska upprättas, uppger TT/SvD.

Den belarusiska oppositionen har uppmanat sina följare till en landsomfattande strejk i landet, enligt SVT. Detta efter att president Lukasjenko inte hörsammat deras krav på hans avgång.

Tiotusentals människor i Belarus har för elfte söndagen i rad givit sig ut på gatorna för att protestera mot regimen. I huvudstaden Minsk rapporteras kravallpolis ha avlossat chockgranater för att skingra människomassorna, uppger TT/GP.

Fler än 200 regimkritiker har gripits i samband med demonstrationer i Belarus, de flesta av dem i huvudstaden Minsk, uppger regeringen, enligt TT/SVT. Protesterna genomfördes trots hot från polisen om att skarpa skott kan avlossas.

Den belarusiska oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja säger att president Aleksandr Lukasjenko har två veckor på sig att lämna sin post. Annars väntar en storstrejk, hotar Tichanovskaja, rapporterar TT-AFP/SvD

Demonstranterna i Belarus huvudstad Minsk kommer att mötas av skarpladdade militära vapen. Det uppgav landets inrikesdepartement på måndagen, enligt DN.

Polisen i Belarus huvudstad Minsk tog till våld mot demonstranter som på söndagen fortsatte demonstrera mot valfusk och polisbrutalitet och krävde president Aleksandr Lukasjenkos avgång, enligt Yle.

Litauen har stoppat utbetalningen av EU-medel till Belarus av oro för att regimen i grannlandet använder pengarna mot sin egen befolkning. Samtidigt kallar ännu fler EU-länder hem sina ambassadörer från Belarus, skriver TT/Aftonbladet.

Den belarusiska oppositionsledaren och presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja vill att Rysslands ledare Vladimir Putin medlar i konflikten i Belarus men Kreml har inga planer på några politiska överläggningar med henne, enligt TT/SvD.

Estland och Lettland meddelade under onsdagen att de kommer kalla hem sina diplomater från Belarus, på grund av den politiska kris som pågått sedan presidentvalet i början av augusti, rapporterar Yle.

Den belarusiska regimen kräver att EU-länderna Polen och Litauen kraftigt minskar sin diplomatiska närvaro i Belarus. Landet har även dragit tillbaka sina ambassadörer från de två grannländerna. EU:s utrikeschef Josep Borrell kallar den belarusiska åtgärden ”ogrundad och beklaglig”. 

”Det går tvärs mot dialoglogiken och kommer bara ytterligare att isolera styret i Minsk”, heter det i ett uttalande.

Polisen använde på söndagen vattenkanoner för att skingra en demonstration i Belarus huvudstad Minsk. Flera demonstranter greps, uppger Yle. Manifestationen hade kallats samman till stöd för de politiska fångarna i Belarus. Enligt en belarusisk människorättsgrupp har demonstranter gripits också på andra håll i landet, bland annat i Vitebsk och Gomel.

Rysslands president Vladimir Putin har bett sin franska motsvarighet, Emmanuel Macron, att hålla sig borta från konflikten i Belarus. Budskapet ska ha framförts under ett telefonsamtal mellan ledarna, skriver TT/SvD.

Storbritannien och Kanada meddelade under tisdagen att de inför sanktioner mot Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko, skriver TT/SvD. Sanktionerna kommer även att riktas mot Lukasjenkos son, samt mot andra ledande personer i landets regering som pekas ut som skyldiga till människorättsbrott.

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja möter på tisdagen Frankrikes president Emmanuel Macron i Litauens huvudstad Vilnius. Tichanovskaja hoppas på ett enat stöd från EU, uppger en av hennes medarbetare. Hon väntas också säga till Macron att hon vill se ett nytt val i Belarus i år, uppger TT/Reuters/GP.

Tiotusentals människor protesterar mot president Aleksandr Lukasjenko för sjunde söndagen i rad. Bilder och videoklipp visar hur maskförsedda poliser drar iväg enskilda demonstranter, skriver DN. Regimen själv uppger att omkring 200 personer har gripits under dagen.

EU slår fast att Alexander Lukasjenko inte är Belarus legitime ledare. Trots det kan unionen inte enas om sanktioner mot hans regim.

– Det är nästintill skamligt att EU inte har lyckats enas att införa sanktioner mot Belarus. Den belarusiska oppositionen som är så modig hade behövt få ett sådant stöd från EU, säger utrikesminister Ann Linde (S) till TT/SVT.

EU-ländernas utrikesministrar kunde under måndagens möte inte övertyga Cypern att dra tillbaka sitt veto från att införa sanktioner mot makthavare i Belarus, skriver FT. Cypern blockerar sanktionerna mot Belarus eftersom landet vill att EU inför liknande sanktioner mot Turkiet för landets borrningar runt Cypern och Grekland, något som övriga länder vill avvakta. Frågan bollas ny vidare till stats- och regeringscheferna som träffas på torsdag och fredag.

Den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja deltar i dag måndag tillsammans med andra oppositionella i en debatt med ledamöter i EU-parlamentets utrikesutskott om utvecklingen i landet. Tichanovskaja samtalade även på måndagsmorgonen med EU-ländernas utrikesministrar som träffas i Bryssel för att diskutera Belarus, där Cypern i dag blockerar EU-sanktioner. På utrikesministrarnas agenda står även bland annat diskussioner om Libanon, Kina, Turkiet och Ryssland.

För sjätte söndagen i rad fyllde tiotusentals belarusier gatorna i staden Minsk och andra städer i Belarus. De fortsätter med sina protesterar mot valfusk i presidentvalet, trots att mer än 10 000 har gripits, uppger Ekot.

Anonyma hackare har läckt ut persondata om över 2 000 poliser som vedergällning för polisens hårdföra metoder och gripandet av tusentals demonstranter, uppger Yle. En del människor uppges ha blivit slagna och torterade då de hållits i arrest. Säkerhetsstyrkornas lojalitet ses som avgörande för Aleksandr Lukasjenkos förmåga att kunna hålla sig vid makten.

Svenska regeringen har nu svarat Europadomstolen angående de två belarusier som flytt in för att söka asyl på svenska ambassaden i Belarus huvudstad Minsk.

– Regeringen har självfallet en stor respekt för Europadomstolen och Europakonventionen. Det man framför i yttrandet är att den aktuella situationen inte är en fråga för Europadomstolen, säger Anton Dahlquist på UD till Ekot.

Belarus pressade diktator Aleksandr Lukasjenko uppgav i ett tal på torsdag kväll att Belarus "tvingats" stänga sina gränser mot Polen och Litauen och stärka gränsen mot Ukraina, rapporterar Yle.

29 länder, däribland Sverige, USA och Tyskland, fördömer gemensamt Belarus regerings beslut att strypa tillgången till internet i landet, enligt TT/SvD.

Tortyren av minst 500 gripna belarusier måste utredas internationellt och belarusiska staten ställas till svars. Det kräver internationella organisationen mot tortyr i Geneve och manar FN att agera mot makthavarna i Minsk, uppger Ekot. I dag fredag håller FN:s råd för mänskliga rättigheter ett extrainsatt möte om Belarus.

Europadomstolen har vänt sig till den svenska regeringen och kräver snabba svar på frågor om hur regeringen ser på situationen för de två belarusier som flytt in på svenska ambassaden i Minsk, uppger Ekot.

Aleksandr Lukasjenko, som befinner sig i den allvarligaste krisen under sina 26 år vid makten, kan räkna med fortsatt stöd från Rysslands president Vladimir Putin. Det står klart efter de bådas möte i ryska Sotji, rapporterar TT/GP.

På måndagen träffades utrikesminister Ann Linde (S) med en av oppositionens ledargestalter, Olga Kovalkova, i Stockholm för ett möte, rapporterar Ekot.

Omkring 100 000 människor demonstrerade på söndagen i Minsk mot president Aleksandr Lukasjenkos auktoritära styre. Hundratals greps, vissa under brutala former, rapporterar TT/GP.

I dag måndag möts Rysslands president Vladimir Putin och Belarus president Aleksandr Lukasjenko i ryska Sotji. De senaste veckorna, efter det ifrågasatta presidentvalet i Belarus, har kontakten mellan ländernas ledare varit tät, rapporterar Ekot.

Cypern hindrar förslagen om EU-sanktioner mot Belarus med hänvisning till "tekniska invändningar". Enligt nyhetssajten EUobserver är Cyperns ageradet ett försök att även få med sig EU-länderna på sanktioner mot Turkiet för delas olagliga intrång i landets ekonomiska zon i Medelhavet på jakt efter gasfundigheter.

Reportrar från den ryska propagandaapparaten har tagit plats hos Belarus statsmedier och slagit an en ny ton. En rysk verklighetsbeskrivning läggs ut framför den pressade diktatorn Lukasjenko, som inte har så många andra val än att spela med, rapporterar TT/GP i en lång och utförlig artikel.

Efter den senaste tidens utveckling i Belarus har biståndsmyndigheten Sida nu beslutat att frysa ytterligare projekt där statliga aktörer i landet har en aktiv roll, rapporterar Ekot. Sedan tidigare har Sverige redan fryst två insatser i Belarus.

Serbien tänker inte delta i den planerade militärövning som Ryssland aviserat ska hållas i Belarus. Detta efter påtryckningar från EU, sade Serbiens försvarsminister Aleksandar Vulin på onsdagen, enligt TT/SvD.

Belarus president Aleksandr Lukasjenko säger i en intervju med statlig rysk tv att han möjligen suttit lite för länge på sin post:

– Ja, jag kan ha suttit kvar lite väl länge, säger han, enligt TT/SVT.

Militär från Belarus, Ryssland och Serbien ska delta i en gemensam militärövning i Belarus, uppger nyhetsbyrån RIA idag och citerar Belarus försvarsdepartement, enligt Ekot.

EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanar de belarusiska myndigheterna att släppa alla som gripits i samband med protesterna mot det så kallade presidentvalet den 9 augusti.

”Det är uppenbart att statliga myndigheter i Belarus fortsätter att trakassera eller tillåta trakasserier av medborgarna på ett alltmer laglöst sätt och grovt bryta mot sina egna och internationella lagar”, sade Borrell i ett uttalande.

Över hundra personer har gripits i Minsk under de demonstrationer som för fjärde söndagen i rad hölls i Belarus huvudstad och i andra städer runt om i landet, rapporterar Ekot. Under veckan som gått har också flera studenter som demonstrerat gripits, liksom journalister som bevakat deras protester. I fredags dömdes flera journalister till tre dagars arrestering, anklagade för att ha deltagit i en otillåten demonstration.

Omvärlden gör inte tillräckligt i Belarusfrågan. Det säger Litauens tidigare statschef Vytautas Landsbergis, som ledde landets självständighetsrörelse på 80-talet.

– EU vågar inte agera för att inte vill förvärra relationen till Ryssland. Det samtidigt som Ryssland gör vad de vill i Belarus och har till och med sagt sig vara beredda att skicka trupper dit om det skulle behövas, säger han till Ekot.

I Belarus har de landsomfattande strejker som bröt ut efter det ifrågasatta valet i början av augusti nu stannat av, rapporterar Ekot. Hot om uppsägning har fått många att gå tillbaka till sina jobb och de få som fortsätter strejka riskerar nu också sin frihet.

Belarus kommer att bemöta sanktioner från de baltiska länderna med motsvarande åtgärder, meddelar landets utrikesminister. Samtidigt uppges landets militär diskutera en gemensam militärövning med sina ryska allierade, uppger TT/GP.

Litauens utrikesminister Linas Linkevičius är kritisk till att det tar så lång tid för EU att införa sanktioner mot Belarus, rapporterar Ekot.

Den belarusiska oppositionsledaren Maria Kolesnikova och medarbetare till den fängslade oppositionspolitikern Viktor Babaryko uppger att de bildar ett nytt politiskt parti som de kallar Tillsammans, skriver TT/SvD.

De baltiska länderna inför sanktioner mot ett 30-tal tjänstemän från Belarus – däribland president Alexandr Lukasjenko, rapporterar Reuters/TT/SVT. Samtidigt meddelar Ryssland att den särskilda polisstyrka som ställts till förfogande inte kommer att sättas in mot demonstranter i nuläget.

I går söndag hölls för tredje söndagen i rad stora demonstrationer för att protestera mot valfusk i presidentvalet och kräva Lukasjenkos avgång. Det blev åter en mycket stor demonstration med uppskattningar på uppemot 100 000 människor som vandrade på Minsks gator och krävde diktatorn Alexandr Lukasjenkos avgång, uppger Ekot.

Nu vänder sig även landets idrottsrörelse mot president Alexandr Lukasjenko. Flera olympiska medaljörer finns bland de 363 belarusiska idrottare som undertecknat ett öppet brev där de fördömer fusk vid presidentvalet den 9 augusti, enligt TT/SvD.

Ryssland är redo att gå in och hjälpa makten i Belarus, om läget i landet förvärras. Det sade president Vladimir Putin på torsdagen i sitt första offentliga uttalande om läget i grannlandet, rapporterar Ekot. Från rysk sida har man redan satt samman en reservstyrka som står redo att rycka in.

Både belarusiska och utländska journalister greps medan de rapporterade om torsdagens demonstrationer mot diktatorn Alexandr Lukasjenko, rapporterar Yle. Enligt den belarusiska tv-kanalen  Belsat fördes journalisterna till en polisstation där de blev förbjudna att använda sina mobilapparater. Åtminstone ackrediterade utländska och registrerade belarusiska journalister släpptes efter några timmar.

Sanktionerna mot individer i Belarus och övervägande om ytterligare åtgärder mot Turkiet. Det är några av frågorna på dagordningen när EU:s utrikesministrar samlas för ett informellt möte i Berlin.

– Jag kommer att argumentera för ett snabbt beslut om sanktioner riktade mot individer ansvariga för våld och valfusk. Sedan ska vi också prata om vad vi från EU:s sida kan göra för att stötta civilsamhället, sade utrikesminister Ann Linde (S) till TT/GP.

Runt 20 demonstranter har gripits eller omhändertagits av polis i Minsk, rapporterar nyhetsbyrån Reuters och den oberoende belarusiska nyhetssajten tut.by, enligt TT/SVT. En grupp demonstranter ska också ha stängts in i den kyrka som ligger vid torget i runt 40 minuter, rapporterar nyhetsbyrån Interfax. 

Demonstranterna har vita kläder och blommor i håret – och okuvliga krav på förändring. Minskbon Julia Mickiewicz, uppvuxen i ett patriarkalt präglat land där halva befolkningen enligt lag förbjuds från 181 yrken, har aldrig tidigare varit så stolt över att vara kvinna, rapporterar TT/GP.

En domstol i Belarus har fastslagit att två oppositionsledare ska hållas kvar i fängslat förvar i tio dagar. Men trots de hårdföra försöken från president Aleksandr Lukasjenko att slå ned mot regimkritiker så fortsätter protesterna, rapporterar TT/GP.

Oppositionsledare förblir fängslade och överklagan om valresultatet i Belarus har avfärdats. Men demonstrationerna om maktskifte fortsätter. DN:s reporter Mattias Carlsson har varit på plats i Belarus en vecka. Här rapporterar han om läget, rapporterar DN.

Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja skulle inte ställa upp i ett belarusiskt nyval.

– Politik är inte för mig, säger Tichanovskaja, enligt TT/SVT.

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko har åter talat med den ryske ledaren Vladimir Putin. Samtalet handlade om utvecklingen i Belarus, rapporterar statliga nyhetsbyrån Belta, enligt TT/GP. Lukasjenko har tidigare stått i kontakt med Putin, som anses ha avgörande betydelse för vad som kommer att ske i Belarus, skriver Reuters.

I skuggan av demonstrationerna i Minsk stod på söndagen över 30 000 litauer, belarusier och andra balter hand i hand i Litauen i tio minuter, rapporterar Yle. Nu var syftet att visa solidaritet för det belarusiska folket, som nu kämpar om sin frihet från president Aleksandr Lukasjenkos diktatur.

I Minsk hotas ledarna i oppositionens övergångsråd av åtal för att hota nationens säkerhet. Bland de sju i rådet finns presidentkandidaten Svetlana Tichanovskaja, rapporterar Ekot. Men för tolfte dagen fortsätter gatuprotester och strejker.

Under den elfte dagen av protester i Belarus har fler gripits, och samtidigt sprids strejkerna på statliga företag, rapporterar Ekot. Vid en av världens största producenter av pottaska Belaruskali strejkar majoriteten av de 15 000 anställda för att Alexander Lukasjenko, ska avgå.

På EU-ländernas videotoppmöte på onsdagen enades samtliga ländernas stats- och regeringschefer om att sanktioner så snart som möjligt ska införas och riktas mot de personer i Belarus som är ansvariga för valfusket i presidentvalet och våldet mot demonstranter därefter. Vidare ges ett nytt bidrag på 53 miljoner euro för att i huvudsak bekämpa coronaviruset i landet men också en mindre del för att stötta fri press, civilsamfundet och offren för de senaste tio dagarnas polisbrutalitet. Se slutsatserna från mötet.

Ryssland, EU och Kina – den sköra balansgången mellan öst och väst har fungerat länge. Men Aleksandr Lukasjenkos väv av politisk neutralitet är tunn, och inflytelserika vänner med egenintresse kan snabbt förvandlas till mäktiga fiender, rapporterar TT/GP.

Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja uppmanar onsdagens EU-toppmöte att inte erkänna det ifrågasatta presidentvalet i landet, utan i stället respektera vad hon beskriver som det belarusiska folkets verkliga önskan, rapporterar TT/GP.

Om Aleksandr Lukasjenko försvinner från makten har Belarus stor chans att förändra grundbulten i sin ekonomi, enligt bedömare som SvD talat med. Men Rysslands Vladimir Putin är en stor joker i leken och Belarus ekonomiska beroende av Ryssland är mycket stort.

Regeringen har beslutat att omgående frysa den del av biståndet till Belarus som går till projekt där statliga aktörer har en aktiv roll, rapporterar Ekot.

Nuvarande ordförande i OSSE vill tillsammans med Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) besöka Belarus för att medla mellan regimen och oppositionen, skriver TT/SvD.

Pressen på Belarus president Aleksandr Lukasjenko ökar.Tiotusentals människor gick ut på torsdagen för att återigen demonstrera. I en eftergift uppger ledarskapet att de som har gripits i samband med protesterna ska släppas, och landets inrikesminister har även bett om ursäkt, skriver TT/SvD.

EU:s utrikeschef Josep Borrell har kallat till ett extrainsatt möte i morgon fredag mellan EU-ländernas utrikesministrar för att på länk diskutera utvecklingen i landet.

– Jag tycker absolut att vi måste överväga att utöka riktade sanktioner, sade utrikesminister Ann Linde (S) till Ekot.

Förste ersättare till EU-parlamentet för Moderaterna Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg greps i helgen under demonstrationerna i samband med valet i Belarus. Han släpptes efter några timmar i arresten men fick betala böter.

– Jag hade nog inte kunnat se mig själv i spegeln om jag hade suttit på en uteservering i Göteborg när man vet vad som sker där, säger Gustaf Göthberg till SVT Nyheter. Göthberg menar att EU måste markera mot regimen.

För andra dagen i rad rasar protester i Belarus mot vad oppositionsanhängare kallar ett riggat presidentval. Sveriges utrikesminister Ann Linde (S) varnar nu landet att utvecklingen kan få diplomatiska konsekvenser, enligt TT/SvD.

“Jag värdesätter goda arbetsrelationer och personlig vänskap med dig”, underströk den kinesiska ledaren Xi Jinping i ett uttalande till Belarus ledare och diktator Alexandr Lukasjenko efter att han ska ha segrat i landets val. Det rapporterar statskontrollerade  nyhetsbyrå BelTA på måndagen. Enligt det internationella demokratiindexet, som rankar graden av demokrati och frihet i världens länder, står står länderna nära varandra. Belarus och Kina hamnar på plats 150 respektive 153 av sammanlagt 167 länder, där Nordkorea för närvarande innehar jumboplatsen.  

På söndag hålls presidentval i Belarus/Vitryssland som bedömare anser riskerar att bli orättvist och manipulerat av den sittande presidenten och diktatorn Lukasjenko. Till skillnad från tidigare år kommer inga valövervakare från OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, att finnas på plats eftersom de inte fått någon inbjudan i tid, rapporterar Ekot.  

–Jag ångrar inget men jag har tvivlat 100 gånger, säger Svyatlana Tsikhanouskaya, vitrysk oppositionskandidat, i en tv-intervju i Radio Free Europe, om att utmana Vitryssland/Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko vid söndagens presidentval. Människor vill inte längre leva i fruktan och förnedring, säger hon bland annat i den knappt fem minuter långa intervjun, se videon här. 

Belarus/Vitrysslands president och diktator Aleksandr Lukasjenko anklagar Ryssland för att ljuga om en komplott för att destabilisera landet inför valet på söndag. Han säger att icke namngivna styrkor försöker genomföra en revolution i landet – men att de kommer att misslyckas, uppger TT/SvD.

Över 30 personer som påstås vara ryska legosoldater har gripits misstänkta för förberedelse till terroristbrott i Belarus. Ryssland vill inte kännas vid anklagelserna och kritiker till den sittande presidenten Aleksandr Lukasjenko kallar gripandet för ett pr-trick, enligt SVT.

I Belarus uppger den statliga nyhetsbyrån BELTA att 32 legosoldater ur den ryska militärgruppen Wagner ska ha gripits under natten, rapporterar Ekot. De ska ha ingått i en grupp om 200 utländska personer som enligt uppgift ska ha rest till landet för att destabilisera läget inför det planerade presidentvalet nästa söndag.

​Belarus auktoritäre president Aleksandr Lukasjenko meddelar att han smittats av det nya coronaviruset men att han varit symptomfri och att han tillfrisknat samtidigt som han fortsatte att arbeta. Detta uppgav presidenten under ett samtal med ett tv-sänt besök på en militärbas under tisdagen, enligt TT/SvD.

Efter helgens massgripanden i Belarus uppmanar omvärlden den sittande presidenten och diktatorn, Aleksandr Lukasjenka, att släppa de frihetsberövade. Men samtidigt som människorättsorganisationer i landet vittnar om tortyr i häktena fortsätter polisen gripa dem som öppet visar sitt politiska missnöje, rapporterar SvT.

I helgen greps över 100 personer runt om i Belarus/Vitryssland i samband med protester där de krävde fria val. Inför presidentvalet den 9 augusti har diktatorn Aleksandr Lukasjenka satt de främsta utmanarna i fängelse, rapporterar Ekot. Tidigare i juni krävde Ungerns premiärminister Viktor Orbán tillsammans med Aleksandr Lukasjenko att EU ska ta bort de sista sanktionerna mot landet.

Myndigheter i Vitryssland har genomfört husrannsakningar mot företag och banker som är kopplade till den oppositionelle politikern Viktor Babaryko, uppger TT/SvD. Tillslagen sker inför presidentvalet i höst.

Tre månader före det vitryska presidentvalet har oppositionspolitikern socialdemokraten Mikola Statkevitj gripits, rapporterar den ryska nyhetsbyrån Interfax. Han fördes bort av civilklädda personer på söndagseftermiddagen, berättar hans hustru för människorättscentret Vesna, enligt Interfax. Hon har anmält sin make som kidnappad, skriver TT/SvD. Vitryssland är en diktatur och styrs sedan 90-talet av Alexandr Lukasjenko.

Vitrysslands auktoritäre president Aleksandr Lukasjenko har visat ointresse för att bry sig om coronaviruset. Och nu har han ännu ett drastiskt uttalande att komma med:

– Ingen kommer att dö av coronaviruset i vårt land. Jag utropar detta offentligt. Vi har redan hittat kombinationer av läkemedel för att rädda människor, sade Lukasjenko, enligt TT/SvD.

På måndagen beslutade EU att förlänga de restriktiva åtgärderna mot Vitryssland med ett år. Dessa åtgärder inkluderar ett embargo från 2004 mot export av vapen och utrustning som kan användas för internt förtryck samt ett frys- och reseförbud mot fyra personer utsågs i samband med oupplösta försvinnanden av två oppositionspolitiker, en affärsman och en journalist 1999 och 2000.

Vitrysslands auktoritäre ledare Aleksandr Lukasjenko säger att Ryssland försöker locka till en sammanslagning mellan länderna – med fördelaktiga energipriser, skriver TT/GP. När Lukasjenko träffade Rysslands president Vladimir Putin i ryska Sotji förra veckan gav Putin antydningar "om införlivningen av Vitryssland i utbyte mot ömsesidiga energipriser", enligt ett citat från Lukasjenko som publiceras av den statliga nyhetsbyrån Belta.

Landet som svenska UD nu kallar Belarus kan snabbt vara på väg att försvinna in i Ryssland, uppger Ekot. Ett avtal om integration av de båda länderna finns redan och på lördag möts ländernas båda presidenter i ryska Sotji. Ett slutgiltigt avtal kan komma då, men motståndet i Belarus eller Vitryssland är stort.

I stället för Vitryssland kommer Utrikesdepartementet från och med nu att förorda benämningen Belarus på landet, skriver utrikesminister Ann Linde på DN Debatt. Hon menar att det är ett erkännande av det belarusiska folket som länge velat framhäva sitt lands nationella identitet och suveränitet, enligt Ekot.

Larm om valfusk ljöd från flera håll när det auktoritära Vitryssland höll parlamentsval på söndagen, skriver TT/GP. Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE, har hittills inte godkänt ett enda val i landet som demokratiskt. 

EU-länderna beslutade på måndagen att förlänga sina sanktioner mot Vitryssland till 28 februari 2020. Sanktionerna omfattar dels ett exportförbud mot vapen och utrustning som kan användas för internt förtryck, dels frysning av tillgångar och inreseförbud för fyra personer som förekommer i de ouppklarade försvinnandena av två oppositionspolitiker, en affärsman och en journalist 1999 och 2000. Vapenembargot infördes 2011 och sanktionerna i samband med försvinnandena 2004.

EU-ländernas gemensamma bank, Europeiska investeringsbanken EIB, lånar för första gången ut pengar till diktaturen Vitryssland. Närmare 160 miljoner euro ska gå till ny avloppsrening för huvudstaden Minsk och som lån till 200 mindre privata företag.

Efter sex års konflikt mellan Vitryssland och Sverige kring teddybjörnar har president Alexandr Lukasjenko utsett en ny ambassadör till Sverige. Den senaste kallades hem efter att en svensk reklambyrå släppt ut 800 nallebjörnar med budskap om mänskliga rättigheter över vitrysk mark från ett flygplan 2010, enligt TT/Euractiv.

För första gången på länge är Vitrysslands diktator Aleksandr Lukasjenko bjuden till Bryssel på ett toppmöte i mitten av november. Samtidigt säger landets utrikesminister Vladimir Makej till Financial Times att landet försöker utöka sina handelspartner.

– Vi skulle vilja diversifiera våra ekonomiska och handelsrelationer och EU spelar en mycket viktig roll i våra planer, sade Makej.

För första gången sedan 1995 väntas den vitryske diktatorn Aleksandr Lukasjenko komma till Bryssel för ett EU-toppmöte i slutet av november inom det så kallade Östliga partnerskapet där förutom Vitryssland även Ukraina, Moldavien, Georgien, Azerbajdzjan och Armenien ingår. Det skriver EUobserver. Den andre diktatorn i sammanhanget Azerbajdzjans president Ilham Alyiev har ännu inte lämnat besked huruvida han kommer till mötet.

Möjligheterna för ryska medborgare att få visum till USA kommer att begränsas kraftigt, det meddelade den amerikanska ambassaden i Moskva på måndagen. Åtgärden är ett svar på att Ryssland krävt att USA radikalt minskar sin diplomatstyrka i Ryssland, rapporterar Ekot.

Över 100 personer som greps i samband med protesterna i Vitryssland i lördags har ställts inför rätta i huvudstaden Minsk. Minst 40 av dem dömdes till fängelse i upp till en månad, rapporterar TT/SVT.

I Vitryssland har våren fört med sig flera stora demonstrationer mot president Aleksander Lukasjenkos regim. På lördagen ordnas den hittills största sedan protesterna mot presidentvalet i december år 2010 i huvudstaden Minsk. Mycket tyder på att regimen svarar lika brutalt på demonstrationerna nu som de gjorde då, rapporterar Yle.           

Sedan en tid tillbaka har allt fler vitryssar öppet protesterat mot landets diktator Alexander Lukasjenko. Enligt Financial Times menar han att protesterna finansieras av västliga organisationer och leds av västliga underrättelsetjänster. 

Mellan 100 och 150 personer har gripits i samband med de pågående protesterna i Vitryssland.

Missnöjesyttringar är ovanliga i det slutna landet, som sedan 1994 styrs med järnhand av president Aleksandr Lukasjenko. På onsdagskvällen demonstrerade runt 3.000 personer i huvudstaden Minsk med krav på hans avgång, enligt nyhetsbyrån AFP.

Allt fler vitryssar beger sig ut på gatorna för att protestera mot landets diktator Alexandr Lukasjenka, uppger FAZ.

Liberalernas Birgitta Ohlsson frågade i onsdagens riksdagsdebatt om den svenska regeringen var beredda att tycka att EU ska lägga på sanktioner mot diktaturens Vitryssland. EU-minister Ann Linde (S) lämnade inget besked i frågan.

2015 införde Vitryssland en skatt ”mot sociala parasiter” på motsvarande 2 200 kronor för dem som arbetade mindre än halva året. Men efter protester har diktatorn Alexander Lukasjenko beslutat att skatten inte ska drivas in under 2017, men att den fortfarande ska finnas kvar. Det rapporterar BBC.

EU-länderna enades på måndagen att förlänga sanktioner mot Vitryssland i ytterligare ett år. Det rör sig bland annat om ett vapenembargo, inreseförbud och frysta tillgångar för fyra personer som misstänkta vara inblandade i försvinnandet av två oppositionspolitiker, en affärsman och en journalist. Sanktionerna infördes ursprungligen 2004.

Den vitryske presidenten Alexander Lukasjenko anklagar Rysslands president Vladimir Putin för att sätta upp gränskontroller i syfte ett avsätta honom, skriver Financial Times.

EU-kommissionen ger Vitryssland motsvarande 67 miljoner kronor för att bygga tillfälliga flyktingmottagningar, rapporterar Ekot. Sedan mer än ett år har antalet flyktingar som söker ta sig till EU via Vitryssland ökat kraftigt.

Efter ett uppehåll på två år har den vitryska diktaturen enligt BBC åter börjat avrätta personer. Beslutet att återupprätta dödsstraffet kom åtta månader efter att EU-länderna dragit tillbaka sanktionerna mot regimen. >>>

För första gången på 20 år har två oppositionskandidater fått en plats i Vitrysslands parlament, uppger valkommissionen, trots att alla röster ännu inte är räknade, rapporterar Ekot. >>>

Söndagens val i Vitryssland fördöms av oppositionen som en fars. Utgången väntas bli den vanliga: parlamentet fylls av lojala anhängare till diktatorn och president Aleksandr Lukasjenko, rapporterar SVT/TT. >>>

Över en månad har gått sedan den svensk-turkmenske journalisten Cary Annamuradov greps på flygplatsen i Minsk. Vitryssland ska nu besluta om han ska utlämnas till Turkmenistan, ett land ökänt för sin bristande pressfrihet, rapporterar DN. >>>

EU-länderna beslutade formellt på torsdagen att inte förlänga vissa av unionens sanktioner mot regimen i Minsk. Det rör sig om 170 personer och tre företag som tidigare fått inreseförbud och sina tillgångar frysta. Bland annat vapenembargot fortsätter dock gälla.

EU-länderna lättar på de fem år gamla sanktionerna mot Vitryssland som bland annat fryst president Alexandr Lukasjenkos tillgångar.

EU väntas häva huvuddelen av sanktionerna mot Vitryssland – och det ska ske när EU:s utrikesministrar möts nästa vecka. Men Sverige hade velat behålla sanktionerna.

EU släpper på de flesta av sanktionerna mot VItryssland efter förbättrade relationer. Människorättsorganisationer kritiserar beslutet.

Jasenko Selimovic, Europaparlamentariker (FP), har på tisdagen formellt frågat EU-kommissionen om de ställer sig bakom EU:s utrikesministrars beslut att luckra upp sanktionerna mot diktaturen i Vitryssland. Någon måste väl ändå stå upp för mänskliga rättigheter, menar Selimovic.