Senast uppdaterad: 30 november 2022
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
KD-toppen vill förbjuda bjudresor som han själv åkte på
Den kristdemokratiske EU-parlamentarikern David Lega lät sig bjudas till diktaturen Förenade Arabemiraten – som senare använde resan i propagandasyfte.
Men i somras röstade EU-ledamoten i stället för ett förslag att förbjuda bjudresor.
– Det är jätteviktigt att jag som folkvald kan resa utan att bli misstänkliggjord, säger David Lega till Aftonbladet.
En svensk röstade mot nya antikorruptionsregler i EU-parlamentet
EU-parlamentet röstade på onsdagen för att uppdatera sitt regelverk med tuffare krav på öppenhet och redovisning av sidoinkomster och vilka lobbyister ledamöterna träffar. Åtstramningen kommer efter fjolårets Qatarskandal där flera EU-parlamentariker anklagas för att ha tagit emot mutor för att driva vissa frågor. 505 ledamöter röstade för de nya strängare reglerna, 93 mot och 52 lade ned sina röster. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom den politiske vilden Peter Lundgren, som till skillnad från SD-ledamöterna, följde majoriteten i sin partigrupp nationalkonservativa ECR och röstade nej.
Tigande höger motsätter sig tuffare öppenhetsregler i EU-parlametet
EU-parlamentet ska strama upp sitt regelverk för att förhindra framtida mutskandaler. Motståndarna är många men knappt någon av dem vill ta debatten.
Jämt när EU-parlamentet ska strama upp egna regelverket mot korruption
EU-parlamentets konstitutionsutskott röstade på torsdagen med siffrorna 15 för, 10 mot och en som avstod för den 14-punktplan som togs fram efter den så kallade Qatarskandalen där flera ledamöter anklagas för att ha låtit sig mutas för att driva en viss politik. Motståndet mot de uppdaterade reglerna för större öppenhet, åtgärder mot intressekonflikter och hårdare straff för dem som bryter mot dem kom från högergrupperna EPP, ECR och ID. Hela EU-parlamentet ska rösta om det nya regelverket i nästa veckas plenarsession.
Nya EU-språk en “komplicerad fråga”
När Sveriges EU-minister Jessika Roswall (M) kommer till sitt första ministerrådsmöte efter sommaren den 15 september vill Spanien ha feedback på sitt förslag, framtvingat av inrikespolitiska skäl, att tre av dess regionala språk: baskiska, katalanska och galiciska skall få status som officiella EU-språk. Det skulle betyda att EU:s dokument och korrespondens behöver översättas till de nya språken och att många debatter i EU-parlamentet tolkas. Från svensk sida har regeringen ännu inte tagit ställning men väntas ta upp frågan i EU-nämnden precis innan.
– För tidigt att säga något just nu, det är en rätt komplicerad fråga. Dels då det är en resursfråga, dels kan etablera ett prejudikat framöver, säger EU-ministerns pressekreterare Emanuel Örtengren i ett uttalande.
Utöver de 24 officiella språken i EU finns det, enligt uppgift, över 60 regionala språk och minoritetsspråk som talas regelbundet av ungefär 40 miljoner människor inom unionen. Idag antas 5000 personer jobba med olika typer av översättningar i EU.
Qatarskandalen till trots – lång väg till skärpta EU-regler
Efter förra årets korruptionsskandal efterlyser många skärpta regler. Samtidigt menar kritiker att Europaparlamentarikerna inte är intresserade.
– Majoriteten i det huset har noll procent politisk vilja att införa någon typ av meningsfulla regler på sig själva, säger Nicholas Aiossa från antikorruptionsorganisationen Transparency International.
Europaportalen har granskat röstlängderna för att få en bild av hur de svenska partierna har ställt sig i frågan – några partier sticker ut.
Han vann öppenhetstvist mot EU: ”Viktigt ta kampen”
Efter att frilansjournalisten Carl von Scheele inte fått ut en analys från EUs ministerråd klagade han hos Europeiska ombudsmannen – som nu ger honom rätt och rådet bakläxa, skriver Journalisten.
Striktare regler för kommissionens tjänsteresor efter avslöjande
En talesperson för EU-kommissionen meddelade på tisdagen att nya striktare regler för vem som får betala för tjänsteresor nu börjat gälla. Listan på vilka tredje parter som får betala för resor begränsas till myndigheter i EU-, EES- och Efta-länderna, FN, G7/G20 samt universitet när resan utförs i utbildningssyfte. Alla andra tjänsteresor ska betalas av kommissionen själv. De högsta tjänstemännen får längre inte själva ta ställning till huruvida betalda tjänsteresor innebär en intressekonflikt eller ej.
Uppstramningen av regelverket kommer efter ett avslöjande om att en topptjänsteman på kommissionen godkänt sina egna flygresor betala av Qatar samtidigt som hans generaldirektorat förhandlade ett avtal om tillgång till EU:s luftrum med landet.
Politiskt stöd bakom nya öppenhetsreformer i EU-parlamentet
Ledarna för partigrupperna i EU-parlamentet enades på onsdagen om nya regler för att i framtiden minska möjligheterna för ledamöterna att låta sig mutas, rapporterar Politico. Bland reglerna finns bland annat krav på lobbyister att skriva in sig i EU:s öppenhetsregister, ett stopp för ”vänskapsgrupper” med länder utanför EU och strikta krav på vad och hur gåvor till ledamöterna ska deklareras. Överenskommelsen innehåller dock inte ett antal krav som EU-parlamentarikerna själva röstade för i december. Bland reformer som inte ingår återfinns krav på detaljerade redovisningar av sidoinkomster och skydd för visselblåsare.
Ombudsman efterfrågar större öppenhet i EU-parlamentet
Efter Qatarskandalen med mutade EU-parlamentariker har församlingens talman Roberta Metsola lagt fram ett förslag på skärpningar av reglerna så att det inte ska upprepas. Europeiska ombudsmannen Emily O'Reilly har nu gått igenom förslagen och välkomnar dem i stort i ett brev till talman Metsola. Hon föreslår dock att förslaget om att offentliggöra möten med lobbyister och företrädare för andra länder ska omfatta alla EU-parlamentariker och inte bra de som är huvudansvariga för en resolution eller lagstiftningsakt. Ombudsmannen förespråkar även större befogenheter för den rådgivande kommitté som ska övervaka att parlamentets uppförandekod efterlevs, samt att det införs en en ”nedkylningsperiod” för Europaparlamentariker och högre tjänstemän som efter sin tid i parlamentet vill engagera sig i lobbyverksamhet gentemot Europaparlamentet.