Den svenska offentlighetsprincipen som rätten till allmänna handlingar har försvagats sedan Sverige blev EU-medlem enligt en färsk statlig utredning som presenterades på måndagen. Men det är oftare svenska sekretessregler än sekretessregler från EU som begränsar offentlighetsprincipen. Orsaken, enligt rapporten, är att det saknas en rättslig balans mellan öppenhet och sekretess på EU-nivå.

– Det enda hållbara sättet att få balans mellan europeiskt samarbete om sekretess och öppenhet hos nationella myndigheter är att det finns ett minimiskydd för rätten till allmänna handlingar på europeisk nivå, sade professor Carl Fredrik Bergström, en av rapportförfattarna till Europaportalen.

Bergström menar att det vore bra för Sverige om offentlighetsprincipen ingick i EU:s rättighetsstadga. Han efterlyste därför en attitydsförändring hos svenska regeringar och att de börjar prata om vikten av ett EU-skydd på området.

EU-domstolen står i en dom på torsdagen fast att EU-parlamentet måste låta allmänheten få tillgång till dokument som rör de så kallade trilogerna, där representanter från medlemsländerna, parlamentet och kommissionen bakom lyckta dörrar förhandlar fram olika EU-lagar. Hela domen.

– Detta är ett stort genombrott för europeisk demokrati. Från och med nu kommer lagstiftningsförhandlingarna bli mycket mer transparenta, sade den liberala nederländska EU-parlamentarikern Sophie in 't Veld i ett uttalande efter domen.

Tio missledande påståenden eller rena faktafel lyckades EU-kommissionens talesperson Mina Andreeva på kort tid leverera när hon på en presskonferens i Bryssel förra onsdagen svarade på frågor kring kommissionens reseräkningar. Det visar en faktakoll som öppenhetsorganisationen Access Info genomfört. Talespersonen försökte enligt undersökningen flera gånger felaktigt framställa kommissionen som betydligt öppnare än vad den de facto är.

För första gången visar EU-kommissionen sina reseräkningar. Det sker efter flera års påtryckningar från den spanska öppenhetsorganisationen Access Info, rapporterar tidningen Knack. Under de två första månaderna 2016, som nu offentliggjorts, spenderade 28 kommissionärer nära 500 000 euro, motsvarande nära fem miljoner kronor, på 261 officiella resor och besökte närmare 50 olika länder inklusive EU-länder. Här ingår även kommissionärernas resor till och från EU-parlamentet i Strasbourg. Den dyraste resan var ett taxiflyg för 75 000 euro som EU:s utrikeschef Federica Mogherini tog till ett möte i  Azerbajdzjan. Men överlag var utgifterna för resor och logi blygsamma, skriver Politico.

Europaparlamentet har tillsatt en arbetsgrupp som före årsskiftet ska se över hur reglerna för parlamentarikernas allmänna månadsbidrag på drygt 40 000 kronor ska kunna preciseras ytterligare. Som Europaportalen skrivit tidigare finns i dag inga uttryckliga krav på att parlamentarikerna ska redogöra för hur de använder pengarna.

En partiöverskridande grupp EU-parlamentariker ber i ett brev till Europeiska centralbankens chef Mario Draghi om större öppenhet om vilka företagsobligationer ECB köper upp som en del av sitt stimuleringsprogram, uppger Financial Times. Ledamöterna oroas för att köpen kan gynna en lite grupp företag.

Europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly uppmanar i ett brev till Europeiska rådet att i så stor utsträckning som möjligt ge ut handlingar i de stundande förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU. Bland annat vill hon se att Europeiska rådet, där medlemsländernas stats- och regeringschefer samlas, offentliggör sina förhandlingsriktlinjer och tar fram en plan över öppenheten i förhandlingar.

Europaportalen anmälde på fredagen Utrikesdepartementet till Justitieombudsmannen JO för att departementet inte lämnat handlingar som visar vad utrikesministern, vice statsministern och EU-ministern handlägger för ärenden i Bryssel. Syftet med begäran är att Europaportalens läsare ska ges en bild av ministrarnas EU-aktivitet.

44 olika aktörer presenterade på måndagen ett gemensamt upprop till stöd för visselblåsare i hela EU. Bakom uppropet står bland andra PSI, den internationella organisationen för fackförbund inom offentlig sektor, skriver Pubilkt. >>>

Nyhetssajten Euractiv har kommit över EU-kommissionens kommande strategi om hur läckor av hemliga dokument ska motverkas. Strategin innebär bland annat utbildning, en kommunikationskampanj och en årlig sanningsförsäkran. >>>

EU-parlamentet uppmanade på torsdagen EU-kommissionen att ta fram nya regler kring bland annat möjligheterna att begära ut dokument. – Medborgarna måste kunna ha inflytande över och få tydlig information kring de beslut som berör dem. Det är en grundpelare för att de ska ha möjlighet att påverka beslut och kunna utöva sin demokratiska rätt, sade Miljöpartiets EU-parlamentariker Max Andersson efter omröstningen. ■

De expertgrupper bestående av specialister som kommissionen kallar samman för att få spetskompetens inom ett visst område har anklagats för bristande transparens . På måndagen presenterade kommissionen nya regler för större öppenhet. – Tack vare de åtgärder vi vidtar idag kommer kommissionen att kunna dra nytta av sakkunskap av hög kvalitet och undvika intressekonflikter samtidigt som allmänheten kan ställa oss till svars, sade ansvarig kommissionär Frans Timmermans i ett uttalande.

EU-parlamentariker är inte lika pigga på att offentliggöra sina egna möten med lobbyister som de är på att kräva öppenhet i andra EU-institutioner.

När tidningen Politico undersökte EU-kommissionens öppenhet med vilka de möter, exempelvis lobbyister, visade sig att tio av 28 kommissionärer hade en helt blank möteskalender på sin webbsida medan andra bara noterat ett eller två inplanerade möten.

EU-kommissionen lovar att under 2016 lägga fram ett förslag om att alla Bryssellobbyister måste registrera sig innan de får träffa företrädare från någon av de tre EU-institutionerna. ■