Sveriges framgångsrika arbetet med EU:s kemikaliepolitik kan inspirera till påverkan på andra politikområden i EU.   

När Europaparlamentet i veckan kritiserade Polens upprepade försök att totalförbjuda både sexualundervisning och abort valde SD att inte stödja kritiken utan i stället dansa efter Polens pipa.  

Ett skarpt lagförslag om minimilöner på europeisk nivå ska presenteras i morgon onsdag. Detta trots att en majoritet av EU:s medlemsländer, och samtliga politiska partier, fack- och arbetsgivarorganisationer i Norden, har sagt nej tack. Det skriver Abir Al-Sahlani (C) ledamot i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.  

Att sju av tio styrelseledamöter i de största börsnoterade företagen i EU är män beror på att de i alla tider praktiken har kvoterat in sig själva. Det drabbar inte bara jämställdheten utan trycker också ner företagens lönsamhet och samhällsekonomins tillväxt.  

Först drev Socialdemokraterna på för att ha könskvoterade bolagsstyrelser I EU sedan ändrade de sig i EU-valrörelsen för att nu återgå till sin gamla uppfattning.  

Sveriges regering måste markera tydligt på veckans EU-toppmöte. Att ge EU beskattningsrätt vore ett misstag såväl för Sverige som för EU.  

EU-kommissionens mål som Jessica Polfjärd talar sig varm för är inte närmelsevis tillräckligt för att klara Parisavtalets klimatmål. Forskningen från FNs klimatpanel är tydlig på den punkten.

Det är inte en offensiv klimatpolitik som är det största hotet mot europeiska företag. Tvärtom innebär den nödvändiga klimatomställningen affärsmöjligheter för det europeiska näringslivet att ligga i framkant för omställningen.

EU-kommissionen har i en utförlig konsekvensanalys kommit fram till att 55 procent är det mest lämpliga målet för att minska utsläppen till 2030. Det är en rejäl ambitionshöjning som vi moderater står bakom.

Den närmast obefintliga utvecklingen i EU av genmodifierade organismer, GMO, har försvårat utvecklingen av nya läkemedel och livsmedel.  

Regeringen får inte äventyra Sveriges vetenskapliga spetskompetens i förhandlingarna om det nya forsknings- och innovationsprogrammet i EU:s kommande långtidsbudget.  

Det är dags för EU att ta kontrollen för en ansvarsfull och hållbar migrationspolitisk som EU:s medlemsländer gynnas av och som samtidigt ger möjlighet till skydd för de människor som är i behov av det.

När EU-kommissionär Ylva Johansson i veckan lägger sitt förslag om en ny invandringspolitik måste det innebära att politiken läggs om.  

Bara en grön återuppbyggnad av ekonomin efter coronakrisen kan bygga Europa starkt igen.  

Det är viktigare än någonsin att EU håller ihop och står fast vid de grundläggande värden såsom demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.  

Höstens frågor känns avgörande för vilken väg EU kommer gå framöver. Kristdemokraterna säger nej till EU-skatter och en europeisk minimilön och kräver en mer hållbar asylpolitik.

I höst är det framförallt fyra frågor som vi i Miljöpartiet kommer driva i EU-parlamentet:  ny asylpolitik,  ny klimatlag, rättsstatens principer och behovet av en ny antidiskrimineringslag i EU.  

Det finns all anledning att kavla upp ärmarna inför höstens arbete i EU-parlamentet. Vi har en planet att rädda och grundläggande rättigheter att försvara.  

De tre EU-frågor som jag ser som viktigast just nu handlar om insatser som kan bidra till lösningar på samhällsproblemen i Sverige som segregation, gängbrottslighet och behovet av att säkra svenska jobb.   

Rivstarta Europas ekonomi, säkra en ambitiös klimatlagstiftning och reformera EU:s asyl – och migrationspolitik.