Borg: Svenskt genombrott om finansskatt

Publicerad: 14 mar 2012 kl 13:55
Uppdaterad: 15 mar 2012 kl 11:37
EU-ländernas finansministrar vill beskatta finansvärlden – frågan är bara hur.
EU-ländernas finansministrar vill beskatta finansvärlden – frågan är bara hur.Bild: Sam Graf

Efter att förhandlingarna kört fast öppnas dörrarna för alternativ till den omstridda skatten på finanstransaktioner.

På tisdagens finansministermöte i Bryssel tog diskussionen om en skatt på finansiella transaktioner en ny vändning. De två lägren, för och emot, börjar inse att de inte kommer att någonvart med varandra.

På motståndarsidan finns Sverige och Storbritannien. Deras kritik går ut på att skatten kommer att påverka ekonomin negativt och att finanssektorn flyttar till länder utan sådan skatt.

På ja-sidan återfinns tunga EU-länder som Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien.

– Den tyska regeringens position är helt tydlig. Vi är till hundra procent för kommissionens förslag, sade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble men uttryckte under mötet för första gången en vilja att söka efter andra lösningar för att göra det som de flesta av hans kollegor vill: beskatta finanssektorn.

Finansminister Anders Borg (M) tolkade utspelet som att vissa länder börjat släppa sitt hårda grepp om skatten.

– Både Frankrike och Tyskland slog an en avsevärt mer kompromissvillig ton när det gäller att hitta ett möjligt politiskt beslut om ett alternativ, sade Anders Borg, som såg mötet som ett genombrott.

– Det växer nog fram en bedömning att en finansiell transaktionsskatt inte är möjlig att genomföra och att det därmed öppnas för andra alternativ, sade Anders Borg.
                                                                                     
För att få ett EU-beslut börjar flera finansministrar letar efter nya lösningar. Alternativen som ställs mot finansskatten är en så kallad stämpelskatt, som redan finns i Storbritannien, och en aktivitetsskatt.

– Från vår sida har det mest rimliga alternativet varit en dansk modell med en aktivitetsskatt – alltså en arbetsgivaravgift på den här sektorn, sade Anders Borg och syftade på finanssektorn.

Anders Borg vänder sig också att EU i och med en finansskatt får beskattningsrätt, en kompetens som finansministern anser uteslutande ska ligga hos medlemsstaterna.

Hans polske kollega, Jacek Rostowski, menade dock att frågan inte får vara ett tabu och citerade artikel 311 i EU:s stora regelbok Lissabonfördraget, som alla medlemsländer skrivit under, där det står ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.”.

Men än är det för tidigt att dödförklara finansskatten. I Lissabonfördraget finns en klausul som gör det möjligt att gå vidare med en fråga om minst en tredjedel av medlemsländerna ställer sig bakom den. 

Hittills kan turerna kring skatten liknas vid den tyske filosofen Arthur Schopenhauers tes om sanningens tre faser. Först förlöjligas den, sedan bekämpas den vilt och för att till slut accepteras som självklar.

Finansskatten har gått igenom förlöjlingsfasen. Den franske presidenten Nicolas Sarkozy, som nu är en av de starkaste förespråkarna, var tidigare emot den. Detsamma gällde för den tyska förbundskanslern Angela Merkel som tidigare i år bytte fot och stödde finansskatten. I Europaparlamentet har flera tidigare motståndare också bytt sida och där finns ett stort stöd för en sådan skatt.

Men skatten bekämpas alltså vilt av en grupp EU-länder ledda av Sverige och Storbritannien. Huruvida en skatt på finansiella transaktioner kommer att accepteras som självklar är en fråga för framtiden.

Fredrik Haglund

Fredrik Haglund

Europaportalens korrespondent i Bryssel

Kommentarer

Anders E
15 mar 2012 kl 1:15

När man för en gångs skull helhjärtat stöder Kommissionen så går Sverige emot! Håhåjaja. Vem 17 skulle sörja om de nanosekundspekulerande datorerna "flyttade utomlands"? För att undanta de verkliga investeringarna kan man till exempel tillåta en skattefri transaktion om dagen eller veckan. Så att den minimala skatten skulle undvikas då.

Johan
15 mar 2012 kl 8:52

Till ”egna medel” räknas de BNP baserade avgifter som medlemsländerna betalar till EU-budgeten. Det är med andra ord inte nödvändigt att ge EU beskattningsrätt för att följa artikeln i fördraget.

Nyheter från förstasidan

NOTISER

Fler notiser

HETASTE ARTIKLAR

Fler heta artiklar

NYHETER I ANDRA MEDIER

Befolkningen lider: Nu måste vi verka för fred i Ukraina

Aftonbladet,

Negativa nyheter förvränger världsbilden - dags för mer konstruktiva nyheter

Yle,

Trendbrott: Portugal lånar till rekordlåg ränta

DN,

Pro-ukrainsk protest på Stalin-skrapa

DN,

Protester mot Irlands abortförbud

SVT,

Hamburgerrestauranger stängs i Moskva

SVT,

Tyskland skickar vapen till Irak

Ekot,

Amerikanska investerare lämnar Europa

Ekot,

Statsvetare: "Sista striderna i Ukraina kan bli de blodigaste"

Ekot,

Fler nyhetslänkar

DEBATT I ANDRA MEDIER

Fler debattlänkar

MEST KOMMENTERADE

Fler artiklar
EU:s sysselsättningskommissionär László Andor har länge ordtampats med flera medlemsländer om vilken inverkan EU-migranter har på de sociala trygghetssystemen. Arkivbild.
Bild: Europeiska kommissionen
Journalister i ministerrådets presskonferensrum. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Bild: Europeiska kommissionen
De tre största EU-institutionernas ledare: Martin Schulz, José Manuel Barroso och Herman Van Rompuy. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
Europafackets generalsekreterare Bernadette Ségol. Arkivbild.
Bild: Dimi15
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso och Storbritanniens premiärminister David Cameron diskuterar. Arkivbild.
Bild: Europeiska unionens råd
Kommissionärerna Cecilia Malmstöm och Viviane Reding. Arkivbild.
Bild: EU-kommissionen
Byggnadskranar kring TV-tornet i gamla Östberlin.
Bild: Fredrik Haglund
En av tre utstationerade arbetare i Sverige jobbar inom byggbranschen. Arkivbild.
Bild: brandsvig
Bild: Sigrid Melchior
Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan uttalande var oväntat.
Bild: Unaoc
Bild: IHH
Omkring 35 procent av alla EU-parlamentariker är kvinnor. Arkivbild.
Bild: EU-parlamentet
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso under måndagens presentation av rekommendationerna.
Bild: Europeiska kommissionen