Marit Paulsen (FP) vill göra om EU-stöden till lån.

Marit Paulsen (FP) vill göra om EU-stöden till lån.

Bild: Europaparlamentet

Paulsen: Nationalism och korruption farligare än eurokris

Djurskydd och landsbygd är Marit Paulsens (FP) hjärtefrågor. Bekämpningen av korruption i EU måste förbättras, påpekar hon.

Europaportalen träffar alla svenska Europaparlamentariker för att se vad de har för sig och hur deras vision för EU ser ut. Nu har turen kommit till folkpartisten Marit Paulsen.

Vad jobbar du med i Europaparlamentet under våren?

– För det första är det djurskyddsstrategin och förslagen om en allmän djurskyddslag, säger Marit Paulsen som har fått till uppdrag att lotsa frågan genom EU-parlamentet.

Hon menar att uppdraget tagit en oväntad utveckling då flera internationella organisationer som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, blivit intresserade av arbetet med att hitta en allmän djurskyddslag. De vill införa den på global nivå, säger Marit Paulsen.

– Det är en förbluffande viktig fråga för förbluffande många människor.

I dag skiljer sig definitionerna för vad som menas med djurvälfärd från land till land och även vem som ytterst är ansvarig för djurens välfärd skiljer sig åt.

Hennes förslag är inlämnat och i juni röstar EU-parlamentet i frågan.

– En annan fråga är landsbygdsprogrammet som löper parallellt, säger Marit Paulsen och syftar på det program som har till mål att utveckla EU-ländernas landsbygd.

– Det jag försöker få igenom är större frihet för småföretagare att använda resurserna i regional- och jordbruksstöden för att få igång ekonomin, säger Paulsen och tillägger att hon inte tror att de mest krisdrabbade länderna i EU klarar av att dra igång ekonomin ovanifrån utan att det måste ske på gräsrotsnivå.

Hon vill förvandla EU-bidragen till lånegarantier och ge större frihet till småföretagare och bönder för innovation och utveckling för att ge dem en chans att ta eget ansvar.

– Bidrag är inget sätt att ge folk eget ansvar, men det är däremot lån till rimliga villkor. Då har man större frihet att bestämma samtidigt som man måste ta ansvar, säger Marit Paulsen.

Vilken är den viktigaste frågan i Europa just nu?

– Det är att få igång tillväxt och utveckling, säger Marit Paulsen.

– Det är klart att man måste ta till dramatiska nedskärningar och se till att få ordning i offentliga finanser. Det gjorde Sverige på 90-talet och vi vet att det var väldigt tufft.
Hennes lösning är att se till att de gemensamma pengar som finns används på ett tillväxtfrämjande sätt som exempelvis infrastruktur och lån till småföretagare. Marit Paulsen ser framtidens ekonomiska möjligheter i miljö och klimat. Men samtidigt hyser hon en rädsla för att besluten blir för centralistiska.

– Det inte går att säga vad exakt en sådan framtid ska bestå av, säger hon och pekar på etanolbilen som många trodde skulle bli framtidens svar på miljöfrågorna.

– Jag vill inte att vi ska fatta sådana beslut utan att det ska få finnas ett otroligt antal försök i så pass liten skala att vi har råd att misslyckas med ett och annat, säger Marit Paulsen.

Hon tar som exempel att biologiskt nedbrytbart material skulle kunna stå för en del av den framtida energiförsörjningen. Tekniken för detta redan finns hos ett trettiotal småföretag runt om i EU.

– Det är i innovationsfritänkandet som framtidens lösningar ligger. Man kan inte sitta här och säga att det eller det är lösningen.

Om du fick bestämma, hur skulle då EU se ut om tio år?

– Det ska vara som det är nu – krishantering och konflikter, bygga strukturer och sammanhållning, säger Marit Paulsen och tillägger att man inte kan föreställa sig ett EU helt utan kris och konflikt om tio år.

– EU når sitt syfte om det lyckas upprätthålla kris- och konflikthanteringen på den nivå vi har i dag.

För att uppfylla den funktionen ser hon inte att EU:s budget måste bli större, snarare tvärtom.

– Jag tillhör en av de tre-fyra i EU-parlamentet som systematiskt har röstat nej till budgethöjningar, säger hon.

– I en tid av nedskärningar och tuffa besked som nästintill en majoritet av Europas medborgare tvingas leva med tycker jag att det är svårartat att kräva höjd budget. Jag vill hellre att vi hårdnackat granskar varje krona eller euro.

För Marit Paulsen handlar det istället om att få värde för varje krona och euro som finns i EU-budgeten och återkommer till sin idé att omvandla EU-bidragen till lån.

Hon tror även att EU är större om tio år och hoppas på att ett Lukasjenko-fritt Vitryssland tillsammans med Ukraina och Turkiet är medlemmar.

– Men vi måste lära av erfarenheterna som säger att Köpenhamnskriterierna ska vara väldigt strikt uppfyllda, att länderna bevisar att de klarar av att hantera korruption.

Köpenhamnskriterierna är de villkor kandidatländerna måste uppfylla innan de ska bli medlemmar och handlar om bland annat och öppenhet, rättsstatlighet och låg korruption.

Marit Paulsen vill se hårda krav både på inträdande länder och dem som redan är medlemmar och pekar på situationen i Rumänien, Bulgarien och Ungern.

– Ungern håller på att förstöra sin struktur och det är allvarligt, säger Marit Paulsen och tillägger:

– Korruption och nationalism är mycket farligare än eurokrisen.