Europeiska förebilder kan minska svensk ungdomsarbetslöshet

Trots relativt låg arbetslöshet i Sverige är ungdomsarbetslösheten högre än i många andra EU-länder. I en ny rapport har tankesmedjan Studieförbundet Näringsliv och Samhälle tittat på hur man gör i Tyskland, Österrike, England och Danmark – länder som alla har lärlingsutbildningar.

Forskarna bakom rapporten, Eskil Wadensjö, professor i nationalekonomi, och Jonas Olofsson, professor i ekonomisk historia, slår fast att det kräver mer än bara en konjunkturuppgång för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten.

De menar att erfarenheter från dessa länder visar att lärlingsutbildningar är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden och hjälper företag att säkra sin kompetensförsörjning.

Systemen i Österrike och Tyskland pekas ofta ut som de mest framgångsrika. De båda länderna stoltserar med lägsta ungdomsarbetslöshet i EU. Deras lärlingsutbildning bygger på att eleverna växelvis sitter i skolbänken och är på arbetsplatsen. Arbetsmarknadens parter har en stor medverkan och de mesta regleras i kollektivavtal.

Storbritannien har ett mer oreglerat system där lärlingarna i större utsträckning ses som fullvärdiga arbetare, kraven och lönerna är därmed högre.

I höstas lade den svenska regeringen fram förslag på hur ungdomsarbetslösheten ska kunna minskas efter bland annat tysk och  österrikisk förebild. Regeringen kallar förslaget för ett ”systemskifte” med bland annat subventioner av yrkesintroduktionsanställningar och att elever i gymnasiet ska kunna anställas av företag på samma sätt som i Österrike och Tyskland.

Forskarna menar dock att det politiska intresset i Sverige för frågan om lärlingsutbildningar inte motsvaras av ett lika stort intresse från arbetslivet och enskilda elever.

– Det är problematiskt att varken elever eller arbetsgivare anser att de svenska lärlingsutbildningarna är tillräckligt attraktiva. Vi går miste om ett viktigt verktyg för ungdomar att etablera sig på arbetsmarknaden och för företagen att hitta rätt kompetens, sade Eskil Wadensjö i en kommentar.

De anser att ”arbetsgivares rädsla för långsiktiga och osäkra utbildningsinvesteringar, osäkerhet om kvalitet och det omedelbara värdet av utbildningsverksamheten och svårigheter att rekrytera ungdomar med ’rätt förutsättningar och rätt inställning’” hämmar intresset för lärlingsutbildningar i Sverige i dag.

Samtidigt efterlyser forskarna bättre statistik för att göra bilden rättvis. I det mått som officiellt används på ungdomsarbetslöshet hade Sverige under 2012 23,6 procent arbetslösa ungdomar. I en tänkt situation där 95 av 100 ungdomar går i skolan, fyra arbetar och en inte har något jobb blir ungdomsarbetslösheten 20 procent.

Ett enligt forskarna bättre mått är det som kallas NEET, vilket inbegriper dem som varken har ett arbete eller studerar. Enligt det måttet hade Sverige under 2012 en ungdomsarbetslöshet på 7,8 procent. I det tänkta exemplet ovan bli ungdomarbetslösheten en procent istället för 20 procent.