Energiunion ska rädda EU-länder från ryskt beroende
BRYSSEL 22 april 2014 | Viktig toppmötesfrågaPolens premiärminister Donald Tusk vill skapa en europeisk ”energiunion” för att minska beroendet av rysk gas.
I skuggan av konflikten mellan Ryssland och Ukraina ökar oron över EU:s beroende av rysk energi.
”Oavsett hur dödläget i Ukraina utvecklas är en sak tydlig: ett överdrivet beroende av rysk energi gör Europa svagt” skriver Polens premiärminister i en debattartikel i Financial Times på måndagen.
I dag står Ryssland för omkring en tredjedel av all olje- och gasimport till EU-länderna. Trots tidigare kriser 2006 och 2009, då gasimporten från Ryssland störts, har beroendet av rysk gas ökat i stället för att minska.
Stommen i en energiunion, skriver Tusk, är en slags EU-myndighet som köper gas från Ryssland för alla 28 länder. Om Ryssland stoppar exporten till ett eller flera EU-länder ska de andra hjälpa till.
”I dag är minst tio EU-länder beroende av en enskild leverantör – Gazprom – för mer än hälften av sin [gas]konsumtion. En del är helt och hållet beroende av den ryska statskontrollerade gasjätten” skriver Tusk.
Bland de tio länderna finns bland annat de tre baltiska staterna, Finland och Slovakien.
Den gemensamma EU-budgeten ska användas för att finansiera gasförråd och bygga ut ledningar till de EU-länder som är mest beroende av Ryssland i dag. Sådana projekt ska kunna finansieras till 75 procent från EU, den högsta nivån av samfinansiering.
På kort sikt ska EU skriva importavtal med länder som USA och Australien, anser Tusk.
I mars gav EU:s ledare EU-kommissionen i uppdrag att komma med konkreta förslag till hur EU ska minska sitt beroende av rysk gas. Dessa förslagen ska diskuteras på ett EU-toppmöte i slutet av juni.
Donald Tusk föreslår också i debattartikeln att EU-länderna ska använda sina befintliga reserver av fossila bränslen, inklusive kol och skiffergas.
Skiffergas är en knäckfråga för EU. Flera länder har reserver under jord och är i startgroparna för att börja utvinna gasen. Men opinionen är negativ på flera håll.
Samtidigt ska EU-parlamentet och ministerrådet under året tillsammans hamra ut EU:s gemensamma klimatpolitik, där man bland annat förbinder sig att minska utsläpp av koldioxid med 40 procent till 2030.