Vädjande Tusk söker enighet mot Putin

Inför veckans EU-toppmöte i Bryssel vill mötets ordförande, den förre polske liberalkonservative premiärministern Donald Tusk, att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland upprätthålls.

I en intervju med sex europeiska tidningar i helgen säger han att sanktionerna bör knytas till Minsk II-avtalet som slöts mellan Tyskland, Frankrike, Ryssland och Ukraina i februari.

– Om vi vill stödja Minskavtalet måste vi åtminstone hålla kvar de nuvarande sanktionerna, sade Donald Tusk, nyss hemkommen från ett möte med Barack Obama, och tillade att EU:s relationer med USA riskerar att försämras om stats- och regeringscheferna inte enas om en förlängning av sanktionerna.

En sådan förlängning kräver att alla 28 medlemsländernas stats- och regeringschefer ställer sig bakom dem. Ett antal medlemsländer, bland annat Sverige, med Tyskland i spetsen vill förlänga de ekonomiska sanktionerna till året slut. Men andra som Italien, Österrike och Grekland är tveksamt inställda.

– Jag tror inte att det finns någon enhällighet alls för att förlänga sanktionerna, sade en tjänsteman på Europeiska rådet i förra veckan, rapporterar flera tidningar.

– Det är mycket svårt [att få länderna att enas] eftersom medlemsländerna visar mycket tydligt att de har olika ståndpunkter och olika intressen, sade Tusk som kritiserade de länder som menar att man måste lita till den ryske presidenten Vladimir Putins välvilja.

– När jag hör att vi måste lita på president Putins eller separatisternas välvilja vet jag att det är antingen aningslöshet eller hyckleri. Det enda effektiva svaret på Putins tydliga och enkla politik är tryck, sade Donald Tusk.

I fokus för diskussionen är huruvida EU:s ekonomiska sanktioner, de som hittills slagit mest mot Kreml, ska förlängas när de nuvarande löper ut i juli. Ett slutligt beslut i frågan kan komma när EU-ledarna träffas igen i juni.

På toppmötet ska stats- och regeringscheferna även att försöka enas om en inriktning inför toppmötet i Riga i mitten av maj då EU och länderna i unionens Östliga partnerskap – Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland – träffas.

Under toppmötet kommer dessutom EU-kommissionens nya flaggskepp energiunionen att diskuteras. Energiunionen ska bland annat minska EU-ländernas beroende av rysk gas och koppla samman deras energiförsörjningssystem.

EU-ledarna ska även behandla ekonomiska frågor inom den så kallade europeiska terminen där EU-kommissionen granskar medlemsländernas budgetar för att upptäcka och varna om ekonomiska svårigheter. Kommissionens investeringsfond EFSI och det kommande handelsavtalet med USA väntas också diskuteras.