Europeisk minimilön dominerar i EU-utskott

En relativt tunn start på hösten väntar de sex svenska ledamöterna i EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor. Men i slutet av oktober planerar EU-kommissionen att släppa sitt i Sverige mycket kontroversiella förslag om att införa ett europeiskt ramverk för minimilön. I Sverige, och in några andra EU-länder, finns inga lagstadgade minimilöner – sådant sköts utan politisk inblandning i kollektivförhandlingar mellan fack och arbetsgivare.

Mycket tyder på att förslaget kommer att presenteras som ett direktiv. Det är en rättsligt tyngre akt än exempelvis en rekommendation som också är ett alternativ.

– Det är fel väg att gå. Vi har på alla sätt redan agerat väldigt kraftfullt mot ett direktiv. Vi hoppas så klart fortfarande på en rekommendation som skulle vara något mildare. En lagstiftning är ju förödande, säger EU-parlamentariker Heléne Fritzon (S), en av två ordinarie svenska ledamöter i sysselsättningsutskottet. 

Kritiken mot en europeisk minimilön kommer från alla svenska partier.

– Det här kommer har väldigt stora konsekvenser för oss. Vi kristdemokrater har hela tiden drivit på för att minska risken med att EU lägger sig i vår lönebildning, säger Sara Skyttedal (KD) som tillägger att hon fått med sig den största partigruppen i EU-parlamentet, kristdemokratiska och konservativa EPP, att driva på för att det ska bli en rekommendation och inte ett direktiv.

Abir Al-Sahlani (C), den andra svenska ordinarie ledamoten, menar att även ett eventuellt svenskt undantag för en europeisk minimilön inte nödvändigtvis skulle stå sig om det kommer till en framtida rättsprocess

– Vi kan kanske få ett undantag från ett direktiv. Men sen är frågan om det kommer att hålla i en rättsprocess om någon får för sig att ställa en arbetsgivare inför rätta, säger Al-Sahlani som tillägger att en europeisk minimilön inte kommer att lösa de stora samhällsekonomiska utmaningarna EU står inför.

– Det här är ett förslag som strider mot den svenska modellen och är i grunden en ganska dålig idé, säger Moderaternas Jessica Polfjärd, ersättare i utskottet.

EU-kommissionen har lovat att ”till fullo respektera nationella befogenheter och traditioner” när förslaget väl kommer, vilket väntas ske sista veckan i oktober.

Sociala pelaren ska omvandlas till verklighet

2017 enades EU-länderna om en social pelare för Europa – 20 principer och rättigheter som rör arbetsmarknad och social trygghet i stort. Kommissionen håller på att se över hur dessa punkter kan göras om till fler konkreta förslag som ökad lönetransparens, bättre arbetsvillkor för gigarbetare och en stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter. Parallellt arbetar sysselsättningsutskottet med att ta fram sin vision för sådana förslag.

– Vi kan lyfta fram Sverige som ett gott exempel där vi har jobbat med partssamverkan (fack och arbetsgivare), sociala rättigheter för löntagare, mer jämställdhet på arbetsmarknaden och insatser för att komma i ett nytt arbete, säger Socialdemokraternas Heléne Fritzon.

Hon och andra svenska EU-parlamentariker befarar dock att sociala och sysselsättningsfrågor, som i dag i huvudsak är en fråga för de enskilda medlemsländerna, riskerar att flyttas över till EU-nivån.

– Farhågan är att man gärna vill in och reglera med lagstiftning. Det ska vi på alla sätt undvika, säger Fritzon som lyfter fram utbyten av goda erfarenheter och samarbeten mellan medlemsländerna som en bättre väg att gå en lagstiftning på EU-nivå.

Kristdemokraternas Sara Skyttedal är mycket kritisk till hur kommissionen tolkar EU-fördraget när man går fram med ett förslag om minimilöner. Hon räds att en sådan tolkning även öppnar för andra långtgående förslag på det sociala området.

– Om man är så kreativ att tolka de juridiska grunderna kommer man att kunna lägga fram förslag inom princip allt, säger Skyttedal.

Att införa en europeisk a-kassa, eller arbetslöshetsåterförsäkring som det kallas, utreds av kommissionen och ett förslag väntas under hösten eller efter jul.

– Från Moderaternas sida är vi skeptiska till det här. Arbetsmarknadspolitiken ser vi som en väldigt strikt nationell kompetens, säger Jessica Polfjärd.