Kristersson varnar: Nya bromsklossar kan träda fram efter Orbán

EU:s stats- och regeringschefer samlas på torsdag och fredag till ett informellt toppmöte på Cypern. Statsminister Ulf Kristersson (M) sökte på onsdagen stöd för regeringens linjen i riksdagens EU-nämnd.

För första gången på 16 år kommer Ungerns avgående rysslandsvänliga och vetoviftande premiärminister Viktor Orbán inte vara med på ett EU-toppmöte

Kristersson välkomnar maktskiftet i Budapest, men varnar för ett mönster han känner igen från tidigare förhandlingar: att länder som gömt sig bakom en explicit blockerare kliver fram när denna försvinner.

– [Det är] tyvärr inte alldeles ovanligt i de här sammanhangen – att [motstånd] göms i skuggorna av något land som tar en konflikt, sade han.

Som exempel drog han parallellen till förhandlingarna om konfiskeringen av frysta ryska tillgångar. Där var Belgiens motstånd länge i fokus – men när Belgien väl visade förhandlingsvilja klev andra tveksamma röster fram och sade nej.

Lackmustest på Ukrainas EU-väg
Det konkreta testfallet, menar Kristersson, är Ukrainas väg mot EU-medlemskap. Tyskland driver nu en diskussion om att snabba på anslutningsprocessen nu när Ungern inte längre blockerar. Han beskriver det som ett "lackmustest" – om processen faktiskt tar fart synliggör det vilka länder som verkligen delade Orbáns position och som lät honom ta konflikten.

Han nämner explicit Slovakien och Tjeckien som länder som "på olika sätt medverkat till stora bekymmer" och understryker att fokus på Ungern kan ha dolt att det finns fler friktion­spunkter.

Georgien är ett annat konkret testfall. Orbán blockerade tidigare EU-sanktioner mot den georgiska regimen. Kristersson menar att Ungerns frånvaro nu öppnar för hårdare åtgärder – men tillägger att bilden är oklar.

– Det är lite oklart än så länge, ärligt talat, sade han.

Kollision om EU-budgetens finansiering
På fredagen övergår toppmötet till EU:s kommande flerårsbudget för 2028–2034 – en diskussion som sköts upp från marstoppmötet. Frågan om nya egna medel, direkta inkomstkällor till EU-budgeten, är en central del av diskussionen.

Enligt en högt uppsatt EU-tjänsteman är nya egna medel nödvändiga för att lösa budgetens finansieringsekvation, och EU-ledarna ställde sig redan 2020 bakom att sådana resurser behövs för att finansiera återbetalningen av coronafonden. Fredagens diskussion väntas inte ge formella slutsatser, men ska ge politisk vägledning till det cypriotiska ordförandeskapet, som förbereder ett förhandlingsdokument inför junitoppmötet.

Kristersson var i EU-nämnden, som tidigare svenska statsministrar, kategorisk i sitt motstånd. Han kallade ny gemensam upplåning och nya EU-skatter för "dåliga idéer" och avvisar resonemanget att skjuta betalningsansvaret framåt.

– Det finns inga gratis pengar, varken här eller i Europa och varken nu eller senare, sade han.

Han för fram en koalition av budgetrestriktiva länder – Tyskland, Nederländerna, Österrike, Danmark och Finland – och understryker att EU-kommissionens förslag är "alldeles för högt." Han välkomnar dock strukturen i kommissionens förslag, som samlar medlen under färre rubriker och riktar mer mot säkerhet, konkurrenskraft och Ukrainastöd.

Som lök på laxen för den svenska positionen driver EU-parlamentet på för en ännu större flerårsbudget.

Energi och utsläppshandel under press
En grupp medlemsländer driver på för att urvattna EU:s utsläppshandelssystem, ETS – det system som sätter ett pris på koldioxidutsläpp och som Kristersson beskriver som "ryggraden i den europeiska gemensamma klimatpolitiken." Kriget i Mellanöstern har drivit upp energipriserna och skärpt trycket på en reform.

Kristersson underströk att ETS:s grundkonstruktion får inte röras.

– Det skulle vara ett dubbelt svek om vi nu skulle lägga oss för de som vill ha kortsiktiga förmåner, sade han, och syftade på de företag som investerat i omställning i linje med systemets spelregler.

En annan energifråga är de så kallade flaskhalsintäkterna – de intäkter som vid stora prisskillnader mellan svenska elområden. Sverige har ovanligt stora sådana intäkter. EU-kommissionen väntas under onsdagen presentera ett åtgärdspaket med förslag om hur medlemsländerna kan hantera de höga energipriserna.

Inför det presenterade Kristersson en uppföljning av vad som egentligen är säkrat från marstoppmötet. Efter det mötet sade han att "vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad." På onsdagen nyanserade han bilden.

– Vi har absolut inte utropat någon seger i att vi kommer att få som vi vill. Det vi gjorde då var att ta bort det omedelbara hotet att andra europeiska länder skulle ta hälften av alla flaskhalsavgifter, sade han.

Det som återstår att säkra är flexibiliteten att använda intäkterna – exempelvis till att bygga ny elproduktion eller kompensera elkonsumenter. Socialdemokraternas Aida Birinxhiku ifrågasatte i EU-nämnden om Kristerssons tidigare uttalanden gav en rättvisande bild av vad som faktiskt uppnåddes i mars.

Till det informella EU-toppmötet kommer även ledare från närområdet såsom Syrien, Libanon och Egypten. Sverige är enligt Ulf Kristersson redo att bidra till fri sjöfart i Hormuzsundet efter att konflikten i Mellanöstern upphört. Samtal om en sjöfartsinsats pågår, under ledning av bland andra Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

Inget parti i EU-nämnden gjorde någon invändning mot Ulf Kristerssons linje på EU-toppmötet.

Artikeln har uppdaterats sedan publicering och informationen kring Ungerns och Slovakiens tillbakadragande av veto.