Magyar lovar ny EU-linje – oklart om kursen mot Ukraina ändras

Péter Magyar och hans mittenkonservativa Tiszaparti vann söndagens ungerska parlamentsval med en supermajoritet på 138 av 199 platser, enligt det preliminära resultatet. Valdeltagandet landade på 79,6 procent – rekord i postkommunistisk ungersk historia. Viktor Orbán, EU:s längst sittande regeringschef, medgav nederlaget och sade sig vilja fortsätta tjäna landet från opposition.

EU-lättnad
Reaktionerna från EU:s institutioner kom snabbt. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen publicerade ett inlägg på X bara 17 minuter efter att Orbán medgett nederlaget där hon konstaterade att "Ungern valt Europa" och "återtagit sin europeiska väg". Senare under måndagen gick hon längre och kallade valresultatet för "en seger för grundläggande friheter". I ett ovanligt uttalande jämförde hon söndagens val i med avgörande händelser i Ungerns moderna historia – och drog därmed en implicit parallell mellan Orbáns styre och de regimer som föregick den.

– Ni har gjort det igen, mot alla odds – som ni modigt reste er 1956 [och] 1989 då ni var de första att klippa taggtråden som delade vår kontinent. I dag är det en dag att fira, sade von der Leyen på måndagen under en presskonferens i på EU-kommissionen i Bryssel.

Europeiska rådets ordförande António Costa lyfte valdeltagandets demokratiska betydelse.

"Rekordhögt valdeltagande visar det ungerska folkets demokratiska sinne. De har talat – och deras vilja är tydlig", twittrade Costa.

Polens premiärminister Donald Tusk satte på måndagen resultatet i ett bredare europeiskt mönster.

– Alla fruktade att det fanns en trend mot auktoritära, korrupta regimer. Det stämmer inte. Först Warszawa, sedan Bukarest, Chisinau, nu Budapest, sade Tusk, rapporterar Reuters.

Statsminister Ulf Kristersson (M) betonade i sin lyckönskan till Magyar både EU-relationen och Nato-bandet.

"Jag ser fram emot att arbeta nära med dig – som allierade och EU-medlemmar. Det här markerar ett nytt kapitel i Ungerns historia", twittrade Kristersson.

Magyars budskap på valnatten
Péter Magyar höll sitt segertal vid Donaus strand i Budapest inför tiotusentals anhängare. Han satte in valsegern i ett historiskt sammanhang.

– Som utlovat och som vi hoppats har Ungern och flera miljoner människor i dag, den 12 april 2026, åter skrivit historia – på dagen 23 år efter folkomröstningen om Ungerns EU-inträde, sade Magyar, rapporterar Die Zeit.

Péter Magyar gav på valnatten ett antal konkreta besked. Han uppmanade president Tamás Sulyok – tillsatt av Orbán och med mandat till 2029 – att snarast ge honom uppdraget att bilda regering och sedan avgå. Han ställde samma krav på chefen för högsta domstolen, riksåklagaren och ordförandena för medie- och konkurrensmyndigheten. Han lovade att Ungern ska ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo – ett organ landet hittills stått utanför – och meddelade att hans utlandsresor börjar med Warszawa, fortsätter till Wien och avslutas i Bryssel "för att hämta de medel ungrarna förtjänar".

– Med den tvåtredjedelsmajoritet som låter oss ändra konstitutionen kommer vi att återupprätta systemet med kontroller och maktbalans, sade Magyar, rapporterar Reuters.

Kravet på Sulyoks avgång är mer än ceremoniellt. Presidenten kan skicka tillbaka lagar till parlamentet eller hänskjuta dem till konstitutionsdomstolen – och utlysa nyval om den nya regeringen inte lyckas anta en statsbudget. Befogenheterna stärktes ytterligare av Fidesz i december. Att avsätta presidenten kräver den tvåtredjelsmajoritet Magyar nu innehar med fem mandats marginal.

Oklart om Ungerns Ukrainahållning
I EU har Orbáns valförlust tolkats som ett löfte om kursomläggning. Men Magyars egen position om Ukraina där Ungern hittills blockerat stöd, utvidningssamtal och nya sanktioner mot Ryssland är mer begränsad.

Magyar har under valrörelsen konsekvent avvisat vapenleveranser till Ukraina och ett ukrainskt EU-inträde på snabbspår. Han har beskrivit målet som ett avvecklat beroende av rysk energi till 2035, men betonat att avvecklingen inte kan ske omedelbart. Tiszapartiets EU-parlamentariker röstade i februari mot det 90 miljarder euro stora EU-lånet till Ukraina.

Magyar talade om att "klargöra utestående frågor med våra grannar" – utan att specificera vad det innebär för Ukrainalånet. Zelenskyj, som var bland de första att gratulera Magyar, valde en lika försiktig formulering.

– Det är viktigt att ett konstruktivt förhållningssätt vinner. Ukraina har alltid sökt goda grannrelationer med alla i Europa och vi är redo att fördjupa samarbetet med Ungern, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt Kyiv Independent.

EU-diplomater dämpar förväntningarna på ett snabbt genombrott. En diplomat citerad i Politico drog en skarp skiljelinje mot det polska exemplet från 2023, då EU lättade på frysta medel mot Tusks löften om rättsstatliga reformer.

– Det finns ingen vilja att ge ut pengar bara mot ett löfte, som EU gjorde med Tusk i Polen, sade diplomaten.

Samtal har inletts
EU-kommissionen har inlett vad en senior EU-tjänsteman beskriver som ett omedelbart engagemang med Magyar från valnatten, skriver Financial Times.

De närmaste veckorna
Konstitutionen kräver att det nya parlamentet samlas inom 30 dagar. Fram till dess sitter Orbán kvar på sin post – vilket innebär att Ungern representeras av den avgående regeringen på EU:s utrikesministermöte den 21 april och vid det informella Europeiska rådet i Nicosia samma vecka.

De första praktiska testerna för den nya regeringen gäller ryska sanktioner och Ukrainalånet. Ungern har blockerat EU:s 20:e ryska sanktionspaket och EU-diplomater i Politico beskriver frågan som ett tidigt test på hur den nya regeringen förhåller sig till Moskva. Parallellt löper en tidsgräns: delar av de frysta ungerska EU-medlen  riskerar att förfalla redan i sommar om inte EU:s reformkrav uppfylls.

Ursula von der Leyen passade också på att dra en institutionell lärdom av Orbán-åren. Hon förespråkade ett övergång till kvalificerad majoritet i EU:s utrikespolitik – ett system som skulle ha omöjliggjort den typ av systematiska blockeringar som Ungern ägnat sig åt.

– Jag tror att en övergång till kvalificerad majoritet i utrikespolitiken är ett viktigt sätt att undvika systemiska blockeringar som vi sett tidigare. Vi bör använda det här momentumet för att verkligen gå vidare i den frågan, sade von der Leyen.

Länder som Sverige och Tyskland förespråkar detta men kräver enhällighet bland alla EU-länder.