Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Ukrainas framtid i fokus när EU-toppar samlas – Zelenskyj på plats
EU:s stats- och regeringschefer samlades på torsdagen i Bryssel för årets sista toppmöte. Med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på plats domineras agendan av säkerhetsfrågor och fortsatt stöd till Ukraina. – Vi måste bygga upp ukrainarnas styrka ytterligare så att de är i position i fredsförhandlingar som är riktigt, riktigt bra, sade Ulf Kristersson på väg in på mötet.
Meloni försämrar pressfriheten i Italien
Pressfriheten i Italien är under attack. Genom politisk styrning av public service-bolaget RAI och rättsprocesser mot kritiska journalister följer Italien nu samma mönster som tidigare setts i Ungern och Polen. Det skriver Vladan Lausevic.
Regeringen utesluter inte svensk trupp i Ukraina
Sverige kan komma att utöka sin fysiska närvaro i Ukraina för att stärka landets försvar, enligt försvarsminister Pål Jonson (M) i en intervju med Kyiv Independent. Till tidningen säger han att han "inte utesluter möjligheten" att Sverige deltar med fredsbevarande styrkor i Ukraina för att övervaka ett eventuellt eldupphör. Statsminister Ulf Kristersson (M) bekräftade på torsdagen att regeringen inte utesluter svenskt deltagande på marken men underströk att det i dagsläget inte finns något konkret förslag om detta.
Jonson öppnade även för att Sverige kan delta i militär utbildning inne i Ukraina.
Danmark river upp femårig försvarsplan – behöver spendera mer
Danmarks femåriga försvarsbudget från april 2023 måste göras om efter bara åtta månader. Statsminister Mette Frederiksen medger att landet behöver öka sina försvarsutgifter på grund av det försämrade säkerhetsläget i Europa. – Vi måste spendera så mycket som behövs på försvar och avskräckning, sade Frederiksen till Financial Times. Danmark har redan ökat sina försvarsutgifter från 1,4 procent av BNP 2022 till 2,4 procent i år.
Ryskt raffinaderi i brand efter ukrainsk attack
Ukraina har under natten mot torsdagen genomfört en "massiv" drönarattack mot Rostovregionen i södra Ryssland, uppger den ryske guvernören Juri Sljusar på Telegram, skriver TT/GP. Enligt Sljusar skickades fler än trettio drönare och tre robotar mot regionen. De flesta neutraliserades, uppger guvernören, men en brand bröt ut vid ett oljeraffinaderi.
Fremskrittspartiet Norges klart största parti i ny mätning
Högerpopulistiska Fremskrittspartiet är det klart största partiet bland norska väljare, enligt en färsk opinionsmätning som Norstat genomfört för NRK:s räkning, rapporterar Ekot. Över 27 procent skulle lägga sin röst på FrP om det vore val i dag.
Nytt brittiskt stöd till Ukraina
Storbritannien presenterade under natten till torsdagen, svensk tid, ett nytt militärt stödpaket till Ukraina på 225 miljoner pund, motsvarande omkring 3,1 miljarder kronor, skriver TT/SvD.
Zelenskyj i Bryssel för samtal om militärt stöd
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj mötte på onsdagen Natos generalsekreterare Mark Rutte och andra europeiska ledare i Bryssel. Syftet var att diskutera både omedelbart stöd till Ukrainas krigsinsats och långsiktiga säkerhetsgarantier.
– Detta är ett mycket bra tillfälle att prata om säkerhetsgarantier för Ukraina, både för idag och för morgondagen, sade Zelenskyj till reportrar, enligt Reuters. Mötet ägde rum i ett läge där Ukraina är pressat på slagfältet och osäkerheten är stor kring framtida amerikanskt stöd. Den tillträdande presidenten Donald Trump vill ha ett snabbt slut på kriget. Rutte betonade att fokus ligger på att stärka Ukrainas position genom mer luftförsvar och andra vapen.
Schweiz förbjuder Hizbollah och Hamas
Schweiz parlament har röstat igenom en lag som förbjuder den libanesiska islamiströrelsen Hizbollah att verka i landet, rapporterar TT/GP. Förbudet kommer en vecka efter ett liknande beslut som stoppar islamistiska Hamas. Organisationerna är sedan tidigare helt eller delvis terrorklassade av EU.
Adam Bodnar: Svårt att demokratisera Ungern även med ny regering
– Även om oppositionsledaren Péter Magyar besegrar Viktor Orbán i det ungerska valet 2026, som opinionsundersökningar tyder på att han skulle kunna, kommer skadorna på det civila samhället efter 16 år av Fidesz styre att ha varit djupgående och skulle kräva en herkulisk ansträngning för att reparera, sade Adam Bodnar Polens justitieminister till Politico.
Djupet av institutionella förändringar, i kombination med ett svagare civilt samhälle än i Polen, skulle göra det svårt för kommissionen att få Ungern tillbaka från kylan, avslutade han.