Enligt statsminister Ulf Kristersson är tvåstatslösningen det som förenar EU när det gäller konflikten mellan Israel och Palestina.

– Tvåstatslösningen är en central del av det som EU är eniga om tillsammans med USA, sade Kristersson efter EU-toppmötet i Bryssel på torsdagen.

På toppmötet enades EU-ländernas ledare om ett flertal punkter kring det aktuella politiska läget i Mellanöstern. Först betonades ett omedelbart stopp för “alla fientligheter” i Mellanöstern. Man pekar på vikten att stärka Libanons statliga institutioner, däribland landets försvarsmakt. EU fördömer attackerna på FN-styrkan i Libanon, där flera EU-länder ingår, och poängterade att FN:s generalsekreterare inte får förklaras persona non grata någonstans. För Gaza krävs också frisläppande av gisslan och tillgång till humanitärt bistånd i stor skala, något som EU också lovar bidra till.   

Statsminister Ulf Kristersson (M) vill att EU terrorstämplar Irans Islamiska revolutionsgarde. Bakgrunden är bland annat de många dåden mot israeliska mål i Sverige, där Iran pekas ut för att ha använt svenska gäng som ombud.

– Det här är en riktigt farlig cocktail, som vi måste göra något åt, och jag tror att tiden är nu, säger Kristerson till Expressen.

Inför att medlemsländerna inom kort väntas ta ställning till EU-förslaget att höja tullarna för importen av elbilar från Kina tar klimatkommissionären den nederländske kristdemokraten Wopke Hoekstra till orda om det han kallar “ett Kinaproblem”, rapporterar Bloomberg.

– Det kan inte vara så att våra företag går i konkurs eftersom marknaden är översvämmad med statssubventionerade produkter [från Kina], sade Wopke Hoekstra och tillade:

– Det kommer i slutändan att döda europeisk industri och vi kommer inte att tillåta det.

Samtidigt rapporteras om pågående intensiva förhandlingar i tullfrågan mellan Kina och EU i Bryssel, något som fått EU att flytta tullomröstningen till början av oktober.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelade att EU intensifierar sitt stöd till Ukrainas energisäkerhet inför den kommande vintern. Sedan Rysslands invasion har Ukrainas energiinfrastruktur systematiskt attackerats, vilket har lett till att hälften av landets energikapacitet förstörts. För att möta de omedelbara behoven och stärka Ukrainas energisystem på lång sikt, har EU redan bidragit med minst två miljarder euro. Nu tillförs ytterligare 160 miljoner euro, varav 60 miljoner går till humanitärt stöd och 100 miljoner till reparationer och förnybar energi.

– Vi måste göra allt vi kan för att hålla ljuset tända, sade Ursula von der Leyen på torsdagen.

EU behöver investera ytterligare 800 miljarder euro om året för att inte tappa i konkurrenskraft mot Kina och USA, föreslog utredaren Mario Draghi förra veckan. Men att finansiera satsningar med ökad gemensam skuld vore oklokt, menar statsminister Ulf Kristersson (M).

– EU-rapporter brukar koka ner till att man gemensamt behöver låna stora summor pengar. På den punkten är vi tillsammans med andra länder skeptiska, sade han i en intervju med Bloomberg på måndagen, enligt Omni.