Europeiska rymdorganisationen Esa överväger att öka uppskjutningstakten för raketerna Ariane 6 och Vega-C för att möta stigande efterfrågan på satelliter, rapporterar Reuters. Generaldirektör Josef Aschbacher säger att efterfrågan väntas toppa omkring 2030 och att beslut behövs inom kort. Esa följer också en planerad satellitfusion mellan företagen Airbus, Thales och Leonardo, som väntar på EU-kommissionens godkännande.

USA och Ukraina förhandlar om licenser som ska göra det möjligt för Kiev att tillverka egna Patriot-luftvärnssystem, sade USA:s utrikesminister Marco Rubio, rapporterar Kyiv Independent. Rubio betonade att licenser inte snabbt löser Ukrainas akuta brist på luftvärn, eftersom uppbyggd produktion tar flera år. Kiev har utsatts för ryska drönarattacker sju nätter i rad.

Norska myndigheter har beslagtagit fartyget Professor Molchanov i Barentsburg på Svalbard, rapporterar Aftenposten. Beslaget sker på begäran av ukrainska bolaget Naftogaz, som kräver ersättning på 4,22 miljarder dollar efter Rysslands annektering av Krim 2014. Fartyget får inte lämna sin nuvarande position.

Försvarsminister Pål Jonson bekräftar att Ryssland bedriver underrättelseinhämtning mot svenskt Ukrainastöd och försvarsindustri, skriver Expressen. Uttalandet kommer sedan statsminister Ulf Kristersson (M) meddelat att Rysslands ambassadör kallas upp, efter att Tyskland pekat ut Ryssland för sabotageförsöket mot ett ukrainskt fraktplan i Leipzig/Halle. Säkerhetspolisen bevakar kvarvarande ryska underrättelseofficerare i Sverige.

Utrikesministrarna i Tyskland, Frankrike och Polen möts på torsdagen i Weimartriangelformatet för att diskutera hybridhot, EU:s utvidgning och en reform av utrikespolitiken, uppger tyska nyhetsbyrån DPA. Mötet sker dagar efter att Tyskland pekat ut Ryssland som ansvarigt för sabotageförsöket mot flygplatsen Leipzig/Halle. Weimartriangeln bildades 1991 för att stödja Polens EU- och Nato-medlemskap.

Danska underrättelsetjänsten PET har avslöjat konkreta ryska sabotageplaner mot Danmark, rapporterar Yle. Enligt kontraspionagechefen Emil Græsholm riktas hotet mot försvarsindustrin kopplad till militärt stöd till Ukraina. Ryssland försöker även rekrytera vanliga danskar, ofta utan deras vetskap, för att fotografera anläggningar.

Tysk polis utreder ett misstänkt sabotage mot elnätet vid en anläggning väster om Köln som möjligt terrorbrott, enligt SVT. På måndagen stördes en transformatorstation i Bergheim avsiktligt, och på tisdagen hittades sprängladdningar vid en anläggning i Brandenburg kopplad till kolkraftverket Jänschwalde. Sabotagen följer på tyska anklagelser mot Ryssland efter attentatet mot flygplatsen Leipzig/Halle i augusti.

Belgien hade fler strejkdagar 2025 än något tidigare uppmätt år, totalt 1 354 845 dagar, rapporterar VRT. Det motsvarar 313 dagar per tusen anställda, enligt det europeiska facket ETUI, jämfört med det tidigare rekordet på 299 dagar 1999. Protesterna riktade sig främst mot regeringen De Wevers besparingspolitik.

Estlands försvarsminister avgår efter en misslyckad vapenaffär där landet i förskott betalat 70 miljoner euro för artillerigranater som aldrig levererades, rapporterar Yle. Leverantören, ett indiskägt bolag registrerat i Italien, hade aldrig tidigare tillverkat ammunition. Estland uppger att EU-medel användes för förskottsbetalningarna.

Tusentals människor har demonstrerat i städer runt om i Spanien mot regeringens hantering av migrantströmmen till exklaven Ceuta, rapporterar BBC. Oppositionen anklagar premiärminister Pedro Sánchez för att ha övergivit Ceutas invånare, medan regeringen menar att högerpartier politiskt utnyttjar krisen. Fler än 72 000 migranter tog sig in i Ceuta i slutet av juli varefter de flesta återvände till Marocko, demonstranterna krävde Sánchez avgång.

Nederländernas centralbank har flyttat 27 ton guld från New York och Ottawa till Nederländerna som en del av vad banken kallar krisberedskap, rapporterar AP. De har även sålt 59 ton guld i New York och köpt lika mycket i London. Flyttarrangemanget av guld sker mot bakgrund av global politisk oro. Efter omplaceringen finns landets guldreserver i New York, Ottawa, London och i den nederländska staden Zeist.

Fler än ett dussin studenter och oppositionsaktivister i Serbien har utsatts för spionprogram sedan årsskiftet, rapporterar Financial Times. Minst 14 fall har dokumenterats av rättighetsgruppen Share Foundation. Avslöjandet kommer inför Serbiens parlamentsval i oktober, då landets studentrörelse väntas utmana president Aleksandar Vučićs styre.

En maltesisk affärsman har frikänts från anklagelser om delaktighet i mordet 2017 på journalisten Daphne Caruana Galizia, skriver Financial Times. Domen föll med rösterna åtta mot en och möttes av stark kritik från familjen. Fallet sågs länge som ett test för Maltas rättsstat, efter en politisk kris som tvingade premiärminister Joseph Muscat att avgå 2019.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, skickade av misstag mejl till fler än 7 000 unga där de gratulerades till ett gratis EU-resekort de inte sökt, skriver TT/GP. Sex timmar senare gick ett rättelsemejl ut. Det korrekta erbjudandet, DiscoverEU, kan sökas av artonåringar som deltar i ett quiz.

Stora tyska industriarbetsgivare, bland dem Mercedes-Benz och verktygstillverkaren Stihl, vill återinföra 40-timmarsveckan utan höjd lön för att stärka landets konkurrenskraft, rapporterar Financial Times. En arbetstimme inom tysk tillverkningsindustri kostar i dag 49,50 euro – 47 procent mer än EU-snittet på 33,70 euro. Fackförbundet IG Metall motsätter sig kraven inför höstens avtalsförhandlingar.

Storbritanniens premiärminister Andy Burnham höll på tisdagen sitt första anförande i underhuset sex veckor efter tillträdet. Han skyller enligt Guardian landets svaga tillväxt under de senaste 40 åren på brexit och tidigare premiärminister Margaret Thatchers politik och efterlyser "betydligt större förändring". Burnham sade också att nästa toppmöte om EU:s och Storbritanniens återupprättade relation kan hållas i november.

Sex anställda vid det statliga järnvägsbolaget Ukrzaliznytsia dödades på tisdagen när en rysk robot riktades och träffade en lokdepå i Kiev, rapporterar Guardian. Minst 12 personer dödades totalt i attackerna mot Kiev och Kievregionen, bland dem tre barn. Ryssland har i år attackerat järnvägsnätet över 1 500 gånger – fler än under hela 2025 – i vad tidningen beskriver som en ny, dödligare fas i kriget.

Ledande EU-parlamentariker i den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen och den socialdemokratiska S&D-gruppen vill enligt uppgifter till Politico forma en fastare, tysk-liknande koalition för att minska beroendet av högerextrema röster vid omröstningar. Syftet är att säkra stabilare majoriteter bakom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens politik inför EU-valet 2029. Förslaget möter dock skepsis inom båda partigrupperna.

Det europeiska gaspriset steg på tisdagen till 73,80 euro per megawattimme på TTF-börsen, den högsta nivån sedan januari 2023, rapporterar VRT NWS. Uppgången drivs av konflikten i Persiska viken och europeiska gaslager som med 65 procent ligger historiskt lågt – lägre än under krisåret 2021. Konkurrensen med Asien om gas väntas driva upp priserna ytterligare inför vintern, samtidigt som EU vid årsskiftet stoppar den ryska gasimporten helt.

EU-kommissionen förbereder planer på att bryta upp unionens utrikestjänst EEAS och föra över delar av verksamheten till kommissionens egna avdelningar, skriver Financial Times, efter påtryckningar från Frankrike och Tyskland om en översyn av EU:s utrikespolitiska maskineri före årets slut. Syftet är att minska dubbelarbete och spara pengar inför förhandlingarna om EU:s nästa flerårsbudget. EEAS, som leds av EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas, kostar i dag omkring en miljard euro om året.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj varnade på tisdagen flygbolag, försäkringsbolag och utländska regeringar för att ryskt luftrum de facto är stängt till följd av ukrainska drönarattacker, uppger Kyiv Independent.

USA:s regering ingick på måndagen nio nya avtal med läkemedelsbolag om lägre priser på vissa mediciner, vilket innebär att totalt 26 sådana avtal nu tecknats, rapporterar Politico. Avtalen ska få bolagen att lansera nya läkemedel i USA till priser i nivå med Europas, samtidigt som de undviker vissa tullar och investerar minst 19,6 miljarder dollar i amerikanska anläggningar. EU-kommissionen uppger att man följer utvecklingen och dess effekter på den europeiska marknaden.

EU ska revidera sin Arktispolitik med ett stärkt fokus på säkerhet, råvaruförsörjning och lokalsamhällen. Det sade EU:s kommissionär för internationella partnerskap, Jozefa Síkela, under öppnandet av EU Arctic Forum på tisdagen.

Klimatuppvärmningen och sårbarheten i Europas leveranskedjor av kritiska mineraler gör regionen strategiskt avgörande, enligt Síkela. För att stärka regionens motståndskraft framhölls vikten av infrastruktur, däribland den EU-finansierade kraftledningen Aurora mellan Sveriges och Finlands elnät.

Inflationen i euroländerna väntas ha stigit till 3,3 procent i augusti, jämfört med 2,9 procent månaden innan, enligt preliminära siffror från Eurostat.

Det är i första hand kraftigt höjda energipriser som driver upp inflationstakten. Enligt uppskattningen låg den årliga prisökningen på energi på 14,3 procent i augusti. För övriga sektorer är utvecklingen lugnare; tjänsteinflationen backade något till 3,0 procent medan prisökningarna på livsmedel och tobak låg kvar på 1,2 procent.

Minst fyra personer dödades och över ett dussin skadades i ryska attacker mot Kiev och den omgivande regionen på tisdagen, uppgav lokala myndigheter, rapporterar Reuters. Det var den sjätte natten i rad med attacker mot huvudstadsregionen. Natos flygövervakning över Baltikum har skickat upp stridsflyg i Lettland, och Finland har begränsat trafiken nära den ryska gränsen. Ukraina fortsätter samtidigt sina egna attacker mot mål inne i Ryssland.

USA välkomnade på måndagen Ryssland tillbaka till G20-mötet i North Carolina, vilket möttes av protester från europeiska tjänstemän som vill fortsätta isolera Moskva, uppger Politico. Rysslands finansminister Anton Siluanov deltog i samtal med USA:s finansminister Scott Bessent, som enligt uppgift klargjorde att Ryssland inte får ekonomiskt stöd förrän kriget i Ukraina är slut. Tysklands finansminister Lars Klingbeil vägrade posera på gruppfoto med den ryska delegationen som till slut uteslöts ur bilden.

Polska åklagare inledde på måndagen en utredning om terrorism och möjlig inblandning av en utländsk underrättelsetjänst efter en brand vid en fabrik för stridsdrönare i Skarżysko-Kamienna, rapporterar DPA. Ingen skadades. Övervakningskameror ska enligt uppgift ha visat en maskerad man vid platsen. Polens regering har tidigare anklagat ryska och belarusiska underrättelsetjänster för att skicka agenter för att utföra sabotage i landet.

Italien har förlängt sina gränskontroller mot spanska flygresenärer med 15 dagar i tvisten om migrationen till exklaven Ceuta, och Spanien svarade med att förlänga sina egna kontroller lika länge, enligt Tagesschau. Kontrollerna infördes efter att tiotusentals migranter i somras tog sig in i Ceuta från Marocko. De flesta av migranterna är tillbaka i Marocko, ingen av dem kom till spanska fastlandet eller till Italien. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har samtidigt anklagat sociala nätverk med kopplingar till Ryssland och Israel för att ha spridit falsk information som eldade på tillströmningen.

Ryska spannmålsexportörer leder om allt fler laster till hamnar vid Östersjön, inklusive de baltiska länderna, sedan ukrainska drönarattacker stört rutterna via Svarta havet och Azovska sjön, rapporterar tjeckisk public service. I fjol gick 90 procent av den ryska sjöburna spannmålsexporten via Svarta havet och Azovska sjön. Analytiker väntar en kraftig ökning av transporterna via Lettland och andra baltiska hamnar i september.

Indiens premiärminister Narendra Modi sade på måndagen till Rysslands president Vladimir Putin att kriget i Ukraina måste ta slut, rapporterar Reuters. Mötet hölls i den kirgiziska huvudstaden Bisjkek i samband med Shanghais samarbetsorganisations toppmöte. Indien är tillsammans med Kina en av de största köparna av rysk olja, vilket bidragit till att finansiera Rysslands krigföring trots västliga sanktioner.

Bulgarien kan få ett nytt argument för att blockera Nordmakedoniens EU-anslutning sedan en rättegång mot en bulgarisk-nordmakedonisk medborgare återupptagits i staden Kocani, rapporterar Euractiv. Bulgariska EU-parlamentariker har bett EU-kommissionen granska fallet i sin rättsstatsövervakning av landet. Bulgarien kräver sedan tidigare att Nordmakedonien erkänner landets bulgariska minoritet, som antas åtminstone vara 3500 personer,  i grundlagen som villkor för fortsatta samtal, som avgörs med enhällighet i ministerrådet. 

Tidigare hade Grekland en lång tvist med Nordmakedonien om vad landet fick heta, delvis med argument från antikens historia, och blockerade länge med hjälp av veto möjligheten till medlemskap i EU och Nato. Nordmakedonien blev Natomedlen 2020.

Dödssiffran efter den ryska attacken mot ett vapenlager väster om Kiev, krigets dödligaste hittills i år, har stigit till 38 med ytterligare fyra saknade, sade president Volodymyr Zelenskyj på söndagen. Enligt AP orsakade attacken kraftiga explosioner och bränder som spred sig till bostadshus i byn Myla, och minst 52 personer skadades. Ryssland har samtidigt trappat upp sin flygkampanj och varnar för nya massiva anfall mot Ukrainas energisektor, som vedergällning för ukrainska drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier och nätbutiker.

EU-kommissionen godkände på måndagen Sveriges tredje och sista begäran om utbetalning på 332,8 miljoner euro från EU:s coronafond. Sverige blir därmed det andra medlemslandet att i förtid nå upp till 100 procent av de mål och reformer som krävs, bland annat kopplat till industriell klimatomställning och fler utbildningsplatser. När ministerrådet har gett sitt formella godkännande kommer Sverige att ha tagit emot totalt 3,45 miljarder euro för att ha uppfyllt planens samtliga 59 mål.

I dag den sista augusti löper samtidigt tidsfristen ut att genomföra investeringar och reformer inom coronafonden. Länderna har till den 30 september på sig att lämna in sina sista utbetalningskrav.

EU-kommissionen klassade på måndagen ChatGPT, Reddit och Roblox som mycket stora onlineplattformar (VLOP). Eftersom tjänsterna har över 45 miljoner aktiva användare omfattas de nu av de striktaste kraven i EU:s lag om digitala tjänster (DSA). Företagen har nu fyra månader på sig, till slutet av december 2026, att leva upp till regelverket. Det innebär bland annat en skyldighet att bedöma och motverka systemrisker som spridning av olagligt innehåll samt negativ påverkan på valprocesser och minderårigas hälsa. Totalt 28 onlineplattformar och sökmotorer omfattas i dagsläget av de skärpta kraven.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez hävdar att ryska och israeliska aktörer har underblåst krisen i exklaven Ceuta genom desinformation, skriver Financial Times. I juli tog sig över 70 000 migranter in från Marocko.

Sánchez beskriver händelsen som en hybridattack, kopplad till Spaniens kritik mot ländernas krigföring. Enligt EU-tjänstemän har rysk inblandning bekräftats, men bevis för israelisk delaktighet saknas. Israels utrikesminister avfärdade på måndagen anklagelserna som en lögn.

Sveriges riksdagsval, som hålls dagen före ett avgörande EU-möte om tobaksskatter, väntas försvåra förhandlingarna om EU:s tobaksskattedirektiv, rapporterar Euractiv. Diplomater väntar sig inget genombrott vid mötet den 14 september eftersom Sverige sannolikt saknar en tydlig linje medan en ny regering formas. Sverige har tidigare stoppat en uppgörelse på grund av motstånd mot beskattning av nikotinpåsar, en fråga som rör den svenska snusindustrin.

Ryssland har de senaste fyra dygnen skjutit upp omkring 800 jetdrivna drönare mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent på måndagen. Attackerna mot Kiev har pågått i fem dygn i rad och sker allt oftare dagtid. Moskva satsar på snabbare jetdrönare av typerna Geran-4 och Geran-5, som är svårare att skjuta ner. Ukraina testar nya luftvärnssystem för att möta hotet.

Den tyske militärhistorikern Sönke Neitzel sade i en intervju med Tagesschau på söndagen att Ryssland trappar upp konflikten med Nato genom drönar- och flygincidenter i Rumäniens luftrum och Baltikum. Han utesluter inte ett ryskt angrepp på de baltiska staterna om Ryssland inte gör framsteg i Ukraina, och efterlyste tydligare kommunikation från underrättelsetjänsterna. Neitzel bedömde ändå läget som något mindre akut än i mars 2025.

EU-kommissionen förbereder en ny lag som ska ge städer och regioner tydligare kriterier för att begränsa korttidsuthyrning av bostäder till turister, skriver Financial Times på söndagen. Bakgrunden är bostadsbrist i turisttäta orter som Sorrento, Dubrovnik och Fuerteventura, där uthyrning via plattformar som Airbnb på sina håll utgör upp till 20 procent av bostadsbeståndet. Flera städer, bland dem Florens och Barcelona, har redan infört begränsningar som mötts av rättsprocesser från fastighetsägare och turismföretag.

Rumänien riskerar att gå miste om 770 miljoner euro i EU-medel sedan landets regeringskris satt stopp för reformer som Bryssel krävt för utbetalning, skriver Financial Times. Kommissionens deadline för att anta lagarna om offentliganställdas löner och statliga bolag löpte ut samma dag. Socialdemokraterna lämnade koalitionen i maj efter att ha motsatt sig reformerna, och partierna har sedan dess inte kunnat enas om en ny premiärminister. President Nicușor Dan väntas bara utse en regeringschef som klarar en förtroendeomröstning.

En knapp majoritet av islänningarna motsätter sig att återuppta förhandlingarna om ett EU-medlemskap. Det rapporterar Reuters baserat på en Gallupmätning som publicerades på fredagen. I mätningen är 51,6 procent emot nya samtal med Bryssel, vilket är ett trendbrott jämfört med en mätning tidigare i veckan. På lördagen går islänningarna till valurnorna för att avgöra om förhandlingarna, som avbröts 2013, ska återupptas. Omröstningen gäller inte ett direkt inträde i unionen, men landets statsminister Kristrun Frostadottir har understrukit att ett nej lägger alla EU-spekulationer på is.

Meta har nått en förlikning med 29 amerikanska delstater som anklagat bolaget för att göra Facebook och Instagram beroendeframkallande för barn och unga, rapporterar Yle. Enligt uppgörelsen ska Meta betala 17 miljarder dollar i skadestånd och införa tidsbegränsningar och nattliga blockeringar för tonåringar, förutsatt att en amerikansk domstol godkänner uppgörelsen och att andra plattformar som Snapchat, Tiktok och Youtube inför liknande regler. 

EU-kommissionens teknologikommissionär Henna Virkkunen säger att förlikningen underlättar EU:s pågående arbete med gemensamma åldersgränser för sociala medier som kommissionen väntas lägga fram ett förslag om inom kort.

Det ungerska högerpopulistiska partiet Fidesz överväger flera scenarier för sin framtid, däribland en upplösning av partiet, efter den historiska valförlusten mot Péter Magyars parti Tisza i april, rapporterar nyhetsbyrån Novinite. Enligt en partikälla diskuteras även en omorganisation eller ett nytt namn utan förre premiärministern Viktor Orbán, som sedan förlusten dragit sig tillbaka från det direkta parlamentsarbetet. 

Tisza har omkring 61 procent stöd i opinionsmätningar, medan Fidesz fallit till 23 procent från nära 40 procent i aprilvalet, enligt Politicos sammanvägda opinionsmätningar.

Polens budgetunderskott väntas nå 7,1 procent av BNP år 2027, vilket är mer än dubbelt så högt som EU-taket. Det skriver TT/GP efter en presskonferens på fredagen med landets finansminister Andrzej Domański i Warszawa.

Enligt EU:s regler är gränsen för underskott 3 procent av BNP. När länder bryter mot detta kan EU-kommissionen kräva åtgärder och i förlängningen hota med böter.

Den polska regeringens massiva underskott förklaras till stor del av landets höga militära utgifter, där försvarsanslagen väntas ligga på över 4,5 procent av BNP under 2027.

Ett stort antal ryssar har under den senaste veckan lämnat landet via gränsövergången Verchni Lars mot Georgien, vilket tolkas som ett tecken på växande rädsla för att Kreml planerar en ny mobilisering, rapporterar Politico. Ryska myndigheter har den senaste tiden skärpt rekryteringsmetoder, samlat in mer data om reservister och breddat nationalgardets mandat. Kreml förnekar att en mobilisering är planerad. Ingen ny mobilisering väntas offentliggöras före Rysslands parlamentsval i september, då president Vladimir Putin och regeringspartiet Enade Ryssland båda tappar stöd i opinionen.

Det amerikanska försvaret har ett kritiskt underskott av Patriotmissiler i Europa till följd av kriget mot Iran, uppger en amerikansk försvarstjänsteman och en Natokälla, rapporterar AP News. Bristen väcker oro för att Natoländer skulle sakna skydd vid en rysk robotattack, även om ett sådant angrepp inte bedöms vara nära förestående. Amerikanska försvarsdepartementet avvisar uppgifterna. Europas första fabrik för Patriotmissiler väntas öppna i Tyskland i september, med första leveranser till bland annat Tyskland, Nederländerna, Rumänien och Spanien.

EU:s alltmer protektionistiska industripolitik riskerar att stänga ute nära handelspartner som Schweiz, Norge, Island och Liechtenstein, skriver Financial Times. Länderna har byggt sina ekonomier kring tillgång till EU:s inre marknad, men nya regler för bland annat stål och avfallshantering har i praktiken missgynnat dem trots att de följer stora delar av EU:s regelverk. Norges finansminister Jens Stoltenberg säger att ökade handelsspänningar mellan stormakterna riskerar att få större konsekvenser för länder utanför unionen. Schweiz väntar samtidigt på ett brett bilateralt avtal med EU som ska godkännas av parlamentet.

Regeringen ger Tillväxtverket i uppdrag att utse Sveriges representant till EU-kommissionens nya förenklingsplattform. Samtidigt ska myndigheten inrätta en nationell referensgrupp som samlar erfarenheter från företag och andra aktörer inför EU:s fortsatta arbete med minskad regelbörda. En stor del av de regler som påverkar svenska företag har sitt ursprung i EU, vilket gör frågan central för regeringens tillväxtpolitik.

Estland och Lettland upprepade på torsdagen att deras bedömning av det ryska hotet är oförändrad, trots uppgifter om att USA:s underrättelsechef under sitt Moskvabesök varnat Ryssland för provokationer mot Natos östflank, rapporterar Kyiv Independent. Estlands utrikesminister Margus Tsahkna säger att landet förblir vaksamt men att hotbilden inte förändrats, medan Lettlands premiärminister Andris Kulbergs betonar att det för närvarande inte finns någon anledning till oro. Bakgrunden är flera månaders spänningar i Östersjöregionen, med anklagelser om ryska cyberattacker, sabotage och kränkningar av luftrummet.

USA:s biträdande försvarsminister Elbridge Colby mötte på torsdagen Natos generalsekreterare Mark Rutte och alliansens ambassadörer i Bryssel inom ramen för USA:s pågående översyn av sin truppnärvaro i Europa, rapporterar DPA. Washington vill ha skriftliga svar från medlemsländerna om bland annat tillgång till baser och militärt samarbete. Översynen, som aviserades i juni, ska vara klar senast i december och har väckt oro för eventuella amerikanska truppindragningar. Colby sade att Europa fortsatt är ett viktigt intresse för USA, samtidigt som landets militära fokus förskjuts mot västra halvklotet och Stilla havet.

Rysslands bränslekris fördjupas i takt med Ukrainas fortsatta drönarattacker mot landets oljeraffinaderier, skriver Guardian. Ryssland har på torsdagen för första gången köpt bensin från Turkiet, samtidigt som importen från Belarus ökat kraftigt och ett raffinaderi i Kazakstan ska börja bearbeta rysk råolja. Minst sex ryska regioner har infört eller skärpt ransonering av bensin, och Ukraina har i augusti genomfört 18 attacker mot ryska raffinaderier. Enligt analytiker syftar kampanjen till att göra kriget dyrare för Kreml genom att slå mot en viktig inkomstkälla.

Sverige och fem andra medlemsländer kräver att EU:s nästa flerårsbudget för 2028–2034 kapas med hundratals miljarder euro, enligt ett gemensamt uttalande på torsdagen.

EU-kommissionens förslag på närmare 1 800 miljarder euro måste minskas för att möta medlemsländernas ekonomiska verklighet. Gruppen betonar att EU måste omprioritera befintliga medel mot säkerhet, försvar, konkurrenskraft och migration.

"Ny gemensam upplåning är ingen lösning på våra budgetutmaningar", framhåller länderna i uttalandet.

Utbetalningar av EU-stöd ska även i fortsättningen strikt villkoras med respekt för rättsstatens principer. Förutom Sverige står Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna och Österrike bakom uttalandet.

Världsekonomin har klarat energichocken efter kriget i Iran bättre än väntat, sade IMF-chefen Kristalina Georgieva på onsdagen, uppger Tagesschau. Oljepriset ligger nu mellan 80 och 90 dollar per fat, ned från toppnoteringen på över 118 dollar i våras. Georgieva uttryckte samtidigt oro för försämrade statsfinanser i flera länder. IMF väntas presentera nya tillväxtprognoser i mitten av oktober.

EU-direktivet om acceptabla arbetsvillkor vid plattformsarbete är på väg att genomföras i Sverige. Det är dock tveksamt ifall det svenska genomförandet verkligen förbättrar situationen för plattformsarbetare, skriver juristen och forskaren i EU-rätt Maria Fritz på  Europakommentaren. Det svenska lagförslaget eliminerar inte alla kryphål för plattformar som vill undvika arbetsgivaransvar, skriver honr och tillägger att EU-domstolen kan komma med klargöranden om hur EU-lagen ska tolkas.

En ny mätning inför delstatsvalet i Sachsen-Anhalt den 6 september visar AfD på 42 procent, enligt Tagesschau. Regeringspartiet CDU backar till 22 procent, sin sämsta notering någonsin i delstaten. Vänsterpartiet Die Linke får 11 procent, medan SPD och De gröna ligger på 8 respektive 6 procent.

USA:s underrättelsechef John Ratcliffe uppmanade under ett besök i Moskva på tisdagen Ryssland att inte trappa upp konflikten med Natoländerna Estland, Lettland och Litauen, rapporterar Politico. Ratcliffe pressade även Ryssland att minska sitt militära och ekonomiska stöd till Iran. Besöket var det första kända av en CIA-chef i Moskva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Ungerns regering betecknar för första gången Ryssland som ett hot mot landet och Europa, i ett dokument till FN:s generalförsamling, rapporterar Tagesschau. Skrivelsen, undertecknad av premiärminister Péter Magyar, bryter mot den Rysslandsvänliga linje som fördes under Viktor Orbáns 16 år vid makten. Ungern har under Magyar även inlett EU:s anslutningsförhandlingar med Ukraina, som Orbán tidigare blockerat.

Frankrike har under sommaren gått om Italien som obligationsinvesterares största orosmoment i Europa, rapporterar Financial Times. Räntan på franska tioåriga statsobligationer har legat över Italiens sedan i somras, till följd av oro för höstens budget och nästa års presidentval. Budgetunderskottet har vuxit till över fem procent av BNP, medan Italien redovisar överskott. Budgetförslaget läggs fram för nationalförsamlingen i slutet av september.

Amerikansk underrättelsetjänst kopplar en explosiv drönare vid flygplatsen Leipzig/Halle till Rysslands militära underrättelsetjänst GRU, rapporterar Kyiv Independent. Drönaren hittades vid ett ukrainskt fraktplan med ammunition men detonerade aldrig. Frankrikes säkerhetstjänst varnar nu för fler attacker mot landets infrastruktur, enligt Reuters. Tyska utredare har sedan dess hittat ännu en drönare och sprängämnen i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade att han ser möjlighet för amerikansk medling i kriget mot Ryssland fram till sommaren 2027, rapporterar Reuters. Ett förslag med tre delar – vapenvila, en frihandelszon i Donbas och EU:s och Natos roll – har enligt Zelenskyj utarbetats tillsammans med USA och europeiska partner.

Amerikanska medier rapporterade på tisdagen att CIA-chefen John Ratcliffe gjort ett oanmält besök i Moskva, enligt The Guardian, som åberopar flygdata och en amerikansk diplomatisk bilkortege i staden. Enligt Financial Times ska Trump-administrationen ha bett Kiev pausa sina långdistansanfall mot ryska städer under besöket. Varken CIA eller Vita huset har kommenterat uppgifterna.

Kreml bekräftar däremot CIA-besöket i Moskva – men det ska inte ha blivit något möte med Vladimir Putin, rapporterar TT/GP.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz varnade på tisdagen för att de som ligger bakom drönarattacker mot Tyskland, inklusive en sprängladdningsbestyckad drönare vid flygplatsen Leipzig/Halle, kommer att få betala ett högt pris, rapporterar BBC. Tyskland planerar nu starkare drönarförsvar och att säkerhetstjänsten ska kunna slå tillbaka mot angripare, bland annat genom att hacka deras servrar.

Slovakisk polis meddelade på tisdagen att den stoppat ett planerat brandattentat mot en drönarfabrik i östra delarna av landet, rapporterar Tagesschau. Tre män har gripits, varav en i Tyskland med hjälp av en europeisk arresteringsorder och samtliga misstänks för brott mot allmän säkerhet. Utredarna beslagtog bland annat improviserad napalm och en handskriven attentatsplan.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz lovade på tisdagen konkreta åtgärder mot sommarens torka, värmeböljor och skogsbränder, rapporterar DPA. Beskedet kom efter att Merz besökt det brandhärjade Eifelområdet i västra Tyskland. Ministrarna ska presentera sina bedömningar vid ett regeringsmöte och konkreta beslut väntas följa.

Den spanska regeringen bad på tisdagen invånarna i den nordafrikanska exklaven Ceuta om ursäkt för hanteringen av stadens migrationskris, rapporterar BBC. Minst 72 000 migranter tog sig in i Ceuta från Marocko i slutet av juli, och flera tusen befinner sig fortfarande i staden. Regeringen har samtidigt aviserat en reform av migrationslagstiftningen för att bättre följa EU:s regelverk.

Lettland inför från och med första september ett importförbud mot en rad varor från Ryssland och Belarus, rapporterar DPA. Förbudet omfattar bland annat böcker, kläder, skor och leksaker och syftar enligt utrikesministeriet till att skydda landets säkerhetsintressen. Importen från Ryssland och Belarus har minskat med 91 procent sedan kriget inleddes.

Tysklands ekonomi visar oväntad motståndskraft mot höga energipriser och växte med 0,3 procent under årets andra kvartal, rapporterar Financial Times.

Enligt ny statistik som publicerades på tisdagen har även det tyska näringslivets framtidstro ökat kraftigt. Tankesmedjan IMK reviderar därför upp landets tillväxtprognos för 2026 till 1,2 procent, vilket vore den starkaste utvecklingen sedan 2022. Flera bedömare framhåller att industrin är på väg att hämta sig ur en längre tids stagnation.

– Vi är försiktigt optimistiska till att vi börjar se tydligare tecken på en återhämtning, sade SEB-ekonomen Pia Fromlet.

Världshavens genomsnittliga yttemperatur nådde 21,1 grader under lördagen, den högsta nivån sedan mätningarna inleddes 1979, enligt EU-programmet Copernicus, rapporterar Tagesschau. Det tidigare rekordet, 21,09 grader, sattes i mars 2024, då havet normalt är som varmast. Klimatforskare pekar på växthusgasutsläpp och klimatfenomenet El Niño som huvudorsaker, vilket ökar riskerna för kraftig nederbörd och stormar.

EU:s lagstiftning ger ett visst skydd mot AI-system som agerar utanför mänsklig kontroll, säger EU-kommissionens vice ordförande Henna Virkkunen, med ansvar för teknologisk säkerhet, till Yle. Flera AI-modeller har den senaste tiden tagit sig ur sina testmiljöer, och Ryssland uppges nu använda drönare som med hjälp av AI själva väljer mål, enligt New York Times. EU:s AI-akt kräver att företag som erbjuder AI-system bedömer riskerna och bygger in säkerhetskomponenter.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan meddelade på måndagen att landet inom kort inleder sin ansökningsprocess om EU-medlemskap, rapporterar Kyiv Independent. En folkomröstning ska hållas när processen inleds, men inget datum är satt. Armenien har de senaste åren närmat sig västvärlden och avlägsnat sig från Ryssland, som svarat med hot och indraget ambassadörskap.

En rysk drönare träffade ett bostadshus i centrala Tjernihiv på måndagen, Ukrainas självständighetsdag, och skadade minst 20 personer, däribland tre barn, enligt lokala myndigheter, rapporterar Kyiv Independent. Anfallet var det tredje mot staden under dagen och orsakade brand i en niovåningsbyggnad. Bombtekniker uppger att en jetdriven Geran-5-drönare kan ha använts.

Rån mot museer i Europa blir alltmer våldsamma, med gärningsmän som använder skjutvapen, sprängmedel och slägga för att ta sig in, enligt en rapport från EU:s polisbyrå Europol, rapporterar The Guardian. Utvecklingen kan tyda på nya kriminella nätverk inriktade på specifika konstföremål. Ädelmetaller, smycken och kinesiskt porslin är vanligaste måltavlorna. Rapporten nämner bland annat rånet mot Louvren i Paris, där smycken värda 88 miljoner euro stals.

EU:s industriproduktion ökade med 2,9 procent under 2025 jämfört med året innan, enligt uppgifter från Eurostat på måndagen. Det inflationsjusterade uppsvinget bryter den negativa trenden från de två föregående åren. Störst tillväxt uppvisade livsmedelsindustrin med en uppgång på 3,8 procent, följt av maskin- och utrustningstillverkning. Samtidigt backade kemikalie- och metallindustrin med 1,4 procent vardera.

EU-kommissionen föreslår drastiska minskningar av torskfångster men ökade kvoter för sill och skarpsill i Östersjön under 2027. Det föreslår EU-kommissionen i ett lagförslag som presenterades på måndagen.

Eftersom Östersjöns ekosystem förblir i ett kritiskt tillstånd vill kommissionen sänka gränsen för oundvikliga bifångster av västlig och östlig torsk med 88 respektive 51 procent jämfört med 2026. Däremot föreslås ökade sillkvoter i bland annat Bottniska viken och centrala Östersjön, där bestånden enligt forskarna nu växer. Ministerrådet väntas fatta ett slutgiltigt beslut om kvoterna i oktober. Samtidigt bibehålls förbudet mot riktat kommersiellt fiske och fritidsfiske efter lax i stora delar av södra och mellersta Östersjön.

Polens tidigare premiärminister Mateusz Morawiecki anklagar partiledaren Jarosław Kaczyński för att ha radikaliserat oppositionspartiet PiS, skriver Financial Times. Tidigare denna månad uteslöt PiS interna disciplinnämnd 40 ledamöter, däribland Morawiecki. Morawiecki planerar att lansera ett nytt parti i oktober inför nästa års polska parlamentsval. Enligt opinionsmätningar leder premiärminister Donald Tusks parti fortfarande stort före PiS.

EU riskerar att halka ännu längre efter USA i kapplöpningen om kritiska mineraler som används i försvars- och grön teknik, enligt Financial Times. USA har investerat kraftigt de senaste åren, medan EU och medlemsländerna hittills bidragit med omkring sex miljarder euro till mineralprojekt i år. Kritiker menar att unionen agerar för långsamt och alltför byråkratiskt. EU väntas presentera en ny strategi för att säkra försörjningskedjan i höst.

Ukraina har inlett en drönarkampanj mot den ryska e-handelsplattformen Ozon, skriver Financial Times. Under helgen och på måndagen sattes flera av företagets ryska lagerbyggnader i brand. Attackerna följer på flera veckors tillslag mot den större konkurrenten Wildberries.

"Efter att ukrainska styrkor träffat Wildberries 15 största logistiknav är det Ozons tur", sade Ukrainas försvarsministerium på lördagen.

Efter attackerna föll Ozons aktie med närmare 30 procent på Moskvabörsen och den ryska regeringen överväger nu att erbjuda finansiellt stöd till de drabbade bolagen.

Höga drivmedelspriser, subventioner och billigare modeller får den europeiska elbilsförsäljningen att öka. I juli steg nyregistreringarna med 13 procent på 16 nyckelmarknader, enligt Reuters.

Elbilar utgjorde 25,7 procent av nybilsförsäljningen i dessa länder. En stor drivkraft är kriget i Iran som sedan i februari pressat upp oljepriserna och fått konsumenter att fly förbränningsmotorerna. Samtidigt pekas bristen på offentlig laddinfrastruktur ut som ett konkret hinder för framtida tillväxt, särskilt för hushåll i lägenhet.

Israel nekar de svenska vänsterpartisterna Jonas Sjöstedt och Hanna Gedin inresa till landet, rapporterar Jerusalem Post på söndagen. Beslutet fattades på begäran av utrikesminister Gideon Sa'ar, som anklagar EU-parlamentarikerna för återkommande uttalanden mot Israel, bland annat anklagelser om folkmord. De två var på väg att besöka den palestinska myndigheten och skulle ha anlänt till Israel under natten. Sjöstedt har tidigare erkänt Israels rätt att existera och fördömt Hamas terrorattack den 7 oktober.

EU kräver att Israel drar tillbaka anbudet för över 1 200 nya bostäder i E1-området på Västbanken. Enligt EU riskerar byggprojektet att dela Västbanken, isolera östra Jerusalem och rasera utsikterna för en tvåstatslösning. Upphandlingen sker samtidigt som Västbanken upplever rekordhöga nivåer av israeliskt bosättarvåld. Unionen betonar att bosättningarna strider mot folkrätten och uppmanar den israeliska regeringen att omedelbart stoppa all expansion och ställa våldsverkarna inför rätta.

Ryssland trappar upp sina påverkansförsök mot Frankrike åtta månader före presidentvalet 2027, skriver TT/GP. Flera toppolitiker, däribland tidigare premiärministern Gabriel Attal och EU-parlamentarikern Raphaël Glucksmann, har utsatts för smutskastningskampanjer som franska myndigheter kopplar till den ryska underrättelsetjänsten GRU. Experter menar att kampanjerna syftar till att splittra och polarisera det franska samhället inför valet, där extremhögerpolitikern Marine Le Pen ligger bra till i mätningarna. Liknande påverkanskampanjer har ökat i flera EU-länder sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj upprepar att den ukrainska staten inte var inblandad i sprängningarna av gasledningarna Nord Stream 2022, skriver Guardian. Uttalandet kommer efter att en ukrainsk man greps i Kroatien, misstänkt för delaktighet i sabotaget, sedan tyska åklagare pekat ut den ukrainska staten som ansvarig för operationen. Zelenskyj säger att Ukraina bistår Tyskland i utredningen och hoppas att saken inte ska skada relationerna mellan länderna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avvisar krav på val under pågående krig och varnar för att det skulle splittra landet, rapporterar Politico på söndagen. Uttalandet kommer som svar på tidigare försvarsministern Mychailo Fedorov, som efter sin avgång i somras krävt att val hålls trots kriget. Zelenskyj säger att han skulle kunna stödja val om allierade garanterar säkra och demokratiska former, men att det är omöjligt så länge Ryssland vägrar gå med på eldupphör. Val har varit pausade i Ukraina sedan undantagstillstånd infördes vid den ryska fullskaliga invasionen 2022 då val enligt landets lagar inte är tillåtna under ett pågående krig.

Den ryska marinen har under sommaren ökat sin närvaro i Östersjön, rapporterar Sveriges Radio. Två stora örlogsfartyg som normalt opererar i andra vatten har gått in i området. Enligt Försvarsmakten är det ännu för tidigt att avgöra om förstärkningen är permanent eller tillfällig.

Ryska bankkunder har i sommar tagit ut mångmiljardbelopp i kontanter samtidigt som företag för ut alltmer pengar ur landet, rapporterar Sveriges Radio. Bakom uttagen tros bland annat ligga oro för ukrainska drönarattacker och en rädsla för att staten ska ta över tillgångar om ekonomin försämras ytterligare. Officiellt tonas de ekonomiska problemen ner – nyligen fick chefsekonomen vid statliga banken VEB sparken efter att öppet ha talat om det verkliga ekonomiska läget.

Kosovo befinner sig i sin djupaste författningskris sedan kriget 1999, rapporterar tyska Tagesschau på söndagen. Trots tre voteringar i rad har parlamentet inte kunnat enas om en ny president och premiärminister Albin Kurti vill lösa frågan innan parlamentet konstitueras, för att undvika nyval. Oppositionen anklagar honom för att bryta mot konstitutionen genom att inte konstituera parlamentet inom utsatt tid. Förhandlingar pågår mellan Kurtis parti Vetëvendosje och oppositionspartiet LDK, men ingen lösning är i sikte.