Senast uppdaterad: 30 november 2022
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Sydkorea ansluter till EU:s forskningsprogram
Sydkorea har som första asiatiska land anslutit sig till EU:s stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Det meddelade EU-kommissionen i dag torsdag. Avtalet ger koreanska forskare och organisationer tillgång till medel på samma villkor som EU-länder inom programmets så kallade "Pelare II". Denna del, med en budget på 52,4 miljarder euro, fokuserar på globala utmaningar som klimat, hälsa och digitalisering. Sydkorea kommer även att bidra finansiellt till programmet.
EU lanserar strategi för biovetenskap
EU-kommissionen lanserade i går onsdag en ny strategi för att göra Europa till en global ledare inom biovetenskap till år 2030. Målet är att stärka konkurrenskraften och snabbare få ut innovationer på marknaden.
Strategin, som backas av över tio miljarder euro årligen, ska vända trenden där EU tappar mark till andra regioner. Bland åtgärderna finns en kommande lag som ska förenkla regelverken för biotekniksektorn, samt en investeringsplan för att stärka klinisk forskning över nationsgränserna.
EU-ministrar efterlyser särskild AI-politik inom vetenskap
EU:s ministerråd efterlyser en inkluderande, etisk, hållbar och människocentrerad strategi för användning av AI inom vetenskapen, heter det i ett uttalande på fredagen. EU-ländernas ministrar diskuterade i Bryssel behovet av en särskild AI-politik inom vetenskapen och gav inspel till EU-kommissionen som utarbetar en ny europeisk strategi på området. I det gemensamma uttalandet betonades de stora positiva möjligheterna men även riskerna med AI och behovet av kompetensutveckling och omskolning.
– Artificiell intelligens kan helt omvandla vetenskapliga upptäckter, främja innovation och förbättra våra forskares produktivitet. Europa måste snabbt ta tillvara dessa möjligheter, samtidigt som de tar itu med de etiska och samhälleliga utmaningarna och riskerna med denna snabbt framåtskridande teknik, sade mötesordförande Marcin Kulasek, Polens minister för vetenskap och högre utbildning.
EU satsar 500 miljoner euro för att locka forskare
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i dag måndag ett nytt initiativ för att göra Europa mer attraktivt för forskare, enligt EU-kommissionen. Satsningen "Välj Europa" omfattar 500 miljoner euro för perioden 2025-2027.
– Europa kommer alltid att välja vetenskap. Och Europa kommer alltid att argumentera för att världens forskare ska välja Europa, sade Ursula von der Leyen vid ett tal på La Sorbonne i Paris.
Initiativet inkluderar en ny forskningslag för att skydda vetenskaplig frihet och målet är att öka EU:s forskningsinvesteringar till tre procent av BNP till 2030. Beskedet kommer samtidigt som den amerikanske presidenten Donald Trump undergräver den akademiska friheten i USA.
Sverige ger miljonstöd till ukrainsk EU-forskning
Sverige stöttar Kyiv School of Economics (KSE) med 23,6 miljoner kronor för forskning som ska underlätta Ukrainas väg mot EU-medlemskap, enligt TT/GP. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) besökte nyligen universitetet i Kiev.
– I vått och torrt, i ur och skur så levererar de mycket högkvalitativ forskning och undervisning för Ukrainas framtid, sade Dousa.
Stödet finansierar tolv professurer, 30 undervisningsstipendier och minst två konferenser med fokus på EU-anslutning.
Sverige toppar EU:s jämställdhetsindex för forskning
Sverige är mest jämställt bland EU-länderna inom forskning och innovation, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. I den årliga rapporten "She Figures" får Sverige 87,6 poäng av 100 möjliga i ett nytt index utvecklat av forskare vid Göteborgs universitet.
Sveriges framgång förklaras med striktare jämställdhetslagar, god könsbalans i ledarskapspositioner och progressiva regler för föräldraledighet. Landet har också en hög andel kvinnliga forskare inom teknik och vetenskap.
EU hoppas mer utbildning ska lösa kompetensbrist
EU-kommissionen presenterade på onsdagen strategin “Union of skills” för att lösa Europas växande kompetensbrist i förhållande till nya digitala utmaningar och en åldrande befolkning.
– Vi måste se till att européer har rätt kompetens för framtidens jobb, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på onsdagen.
Satsningen innehåller bland annat frivilliga nationella mål om att färre än 15 procent av eleverna inom EU ska underprestera i läsning, matematik och digital kompetens senast 2030 vilket kan jämföras med de senaste siffrorna från 2022 som ligger mellan 20-30 procent för respektive ämne. Samtidigt vill EU att förslaget ska leda till att fler studenter väljer teknik- och ingenjörsutbildningar, särskilt kvinnor.
I förslaget finns även initiativ som ska göra det lättare att få utbildningar erkända i hela EU, möjligheter för vuxna att vidareutbilda sig under hela arbetslivet och satsningar för att attrahera internationella talanger.
Sverige satsar alltjämt mest på forskning i EU
För nionde året i rad ligger Sverige i topp när det gäller hur mycket som investeras i forskning och utveckling.
EU:s planer för ekonomi och konkurrenskraft – förenklingar och ny fond
EU-kommissionen ruvar på omfattande förslag för att stärka medlemsländernas ekonomier och konkurrenskraft. Ett återkommande nyckelord är: regelförenkling. En ny konkurrenskraftsfond ska stödja strategiska sektorer och driva den gröna och digitala omställningen.
Superutredare om konkurrenskraften: EU måste skärpa sig
EU och dess medlemsländer halkar efter globala konkurrenter på grund av begränsad innovation, höga energipriser och kompetensbrist, sade EU:s superutredare Mario Draghi på onsdagen inför att hans rapport släpps nästa vecka.
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier









