Senast uppdaterad: 30 november 2022
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Över en tredjedel av EU:s regioner når utbildningsmål
84 av EU:s 242 regioner har nått eller överträffat målet att minst 45 procent av 25-34-åringar ska ha högskoleutbildning år 2030, enligt uppgifter från Eurostat. EU-snittet ligger i dag på 44,2 procent.
Stockholm tillhör de 25 toppregioner där minst 57,5 procent av unga vuxna har högskoleutbildning. Andra toppregioner inkluderar huvudstadsområden som Bryssel, Dublin och Paris samt holländska Utrecht och Groningen.
I botten finns 24 regioner med under 26,5 procent, främst landsbygdsområden i östra och södra EU där yrkesutbildning dominerar.
Ny EU-strategi ska locka till mer forskning
De tekniska och forskningsmässiga möjligheterna i EU drar i dag experter från över 100 länder i världen. Med en ny strategi som EU-kommissionen presenterade på måndagen vill de förbättra möjligheterna ytterligare. Ett sätt att hjälpa och locka forskare och företag är att som det heter “samla resurser, undvika dubbelarbete och stärka tillgängligheten och samarbetet över gränserna”.
– Med vår nya strategi kommer vi att se till att, forskare och innovatörer i hela Europa, inklusive startups och scaleups, har enkel tillgång till toppmoderna anläggningar och skräddarsydda tjänster för att utveckla och testa sina produkter och tjänster, sade EU-kommissionär Ekaterina Zaharieva i ett uttalande.
Träningsläger för EU-karriär lockar både studenter och universitet
För andra året i rad samlas studenter och yrkesverksamma till en veckas intensivkurs om vägen till en EU-karriär – ett koncept som under året fått spridning. ”EU borde vara mer uppmärksammad på de svenska universiteten”, säger Daniel Silander på Linnéuniversitetet, medarrangör till EU Boot Camp, rapporterar Altinget.
Israels deltagande i EU:s forskningsprogram föreslås begränsas
EU-kommissionen föreslog i går måndag att delvis upphäva Israels deltagande i forskningsprogrammet Horisont Europa. Begränsningen gäller endast israeliska företags deltagande i Europeiska innovationsrådets acceleratorprogram för startups.
Åtgärden är en reaktion på situationen i Gaza och berör specifikt teknik med potentiella dubbla användningsområden som cybersäkerhet, drönare och AI. Israeliska universitet och forskare kan fortsätta delta i övriga delar av Horisont Europa.
Förslaget beskrivs som en "riktad och reversibel åtgärd" och måste godkännas av en kvalificerad majoritet i ministerrådet innan det kan träda i kraft.
Sydkorea ansluter till EU:s forskningsprogram
Sydkorea har som första asiatiska land anslutit sig till EU:s stora forsknings- och innovationsprogram Horisont Europa. Det meddelade EU-kommissionen i dag torsdag. Avtalet ger koreanska forskare och organisationer tillgång till medel på samma villkor som EU-länder inom programmets så kallade "Pelare II". Denna del, med en budget på 52,4 miljarder euro, fokuserar på globala utmaningar som klimat, hälsa och digitalisering. Sydkorea kommer även att bidra finansiellt till programmet.
EU lanserar strategi för biovetenskap
EU-kommissionen lanserade i går onsdag en ny strategi för att göra Europa till en global ledare inom biovetenskap till år 2030. Målet är att stärka konkurrenskraften och snabbare få ut innovationer på marknaden.
Strategin, som backas av över tio miljarder euro årligen, ska vända trenden där EU tappar mark till andra regioner. Bland åtgärderna finns en kommande lag som ska förenkla regelverken för biotekniksektorn, samt en investeringsplan för att stärka klinisk forskning över nationsgränserna.
EU-ministrar efterlyser särskild AI-politik inom vetenskap
EU:s ministerråd efterlyser en inkluderande, etisk, hållbar och människocentrerad strategi för användning av AI inom vetenskapen, heter det i ett uttalande på fredagen. EU-ländernas ministrar diskuterade i Bryssel behovet av en särskild AI-politik inom vetenskapen och gav inspel till EU-kommissionen som utarbetar en ny europeisk strategi på området. I det gemensamma uttalandet betonades de stora positiva möjligheterna men även riskerna med AI och behovet av kompetensutveckling och omskolning.
– Artificiell intelligens kan helt omvandla vetenskapliga upptäckter, främja innovation och förbättra våra forskares produktivitet. Europa måste snabbt ta tillvara dessa möjligheter, samtidigt som de tar itu med de etiska och samhälleliga utmaningarna och riskerna med denna snabbt framåtskridande teknik, sade mötesordförande Marcin Kulasek, Polens minister för vetenskap och högre utbildning.
EU satsar 500 miljoner euro för att locka forskare
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade i dag måndag ett nytt initiativ för att göra Europa mer attraktivt för forskare, enligt EU-kommissionen. Satsningen "Välj Europa" omfattar 500 miljoner euro för perioden 2025-2027.
– Europa kommer alltid att välja vetenskap. Och Europa kommer alltid att argumentera för att världens forskare ska välja Europa, sade Ursula von der Leyen vid ett tal på La Sorbonne i Paris.
Initiativet inkluderar en ny forskningslag för att skydda vetenskaplig frihet och målet är att öka EU:s forskningsinvesteringar till tre procent av BNP till 2030. Beskedet kommer samtidigt som den amerikanske presidenten Donald Trump undergräver den akademiska friheten i USA.
Sverige ger miljonstöd till ukrainsk EU-forskning
Sverige stöttar Kyiv School of Economics (KSE) med 23,6 miljoner kronor för forskning som ska underlätta Ukrainas väg mot EU-medlemskap, enligt TT/GP. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) besökte nyligen universitetet i Kiev.
– I vått och torrt, i ur och skur så levererar de mycket högkvalitativ forskning och undervisning för Ukrainas framtid, sade Dousa.
Stödet finansierar tolv professurer, 30 undervisningsstipendier och minst två konferenser med fokus på EU-anslutning.
Sverige toppar EU:s jämställdhetsindex för forskning
Sverige är mest jämställt bland EU-länderna inom forskning och innovation, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. I den årliga rapporten "She Figures" får Sverige 87,6 poäng av 100 möjliga i ett nytt index utvecklat av forskare vid Göteborgs universitet.
Sveriges framgång förklaras med striktare jämställdhetslagar, god könsbalans i ledarskapspositioner och progressiva regler för föräldraledighet. Landet har också en hög andel kvinnliga forskare inom teknik och vetenskap.
Debatt i andra medier