Spionprogram har använts i flera EU-länder för att övervaka journalister, oppositionella och andra som anses hota makten. Det framkommer av en utredning Europaparlamentet har gjort. ”Sättet som spionprogram har använts i en del medlemsländer är oacceptabelt”, säger kristdemokraten och ordförande Jeroen Lenaers för kommittén bakom utredningen. Nu kräver parlamentet att EU-kommissionen agerar.

EU-parlamentet vill se förbud mot användningen av artificiell intelligens för ansiktsigenkänning på allmän plats. Ett slag mot polisens möjligheter att hindra terrorbrott, anser kritiker. En garanti mot massövervakning, menar förespråkare. De svenska EU-politikerna var splittrade i frågan.

Europaparlamentet tar på tisdag sig an frågan om hur artificiell intelligens, AI, ska regleras. Stridsfrågan gäller om tekniken ska tillåtas i realtid för att söka efter terrorister och andra kriminella bland folksamlingar. Parlamentet ska också anta rekommendationer utifrån en rapport om spionprogram såsom Pegasus, som använts mot oppositionella i flera EU-länder.

Fyra år efter uppstarten av organisationen MeTooEP, som bekämpar sexuella trakasserier inom Europaparlamentet, har parlamentet nu antagit sin mest omfattande rapport hittills i ämnet. Men i övrigt har inte mycket hänt säger en av de anställda på parlamentet, som Europaportalen har pratat med.

EU har som mål att stärka arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, som en del av en social marknadsekonomi. Men vad görs egentligen rent konkret? Det frågar EU-parlamentet och manar kommissionen och rådet till handling.

EU ska ansluta sig till Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor – det vill EU-parlamentet. – Europa blir bättre, friare och säkrare, sade Arba Kokalari (M),  parlamentets rapportör, inför omröstningen. Sverigedemokraterna var det enda svenska parti som inte stödde beslutet.

Kommissionen vill göra det lättare och billigare att låta laga trasiga varor. Samtidigt vill man få bukt med företag som luras med miljömärkningar för att locka kunder.