Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Tyskland vill stärka sin roll i Östersjöområdet
Tysklands förmodade nye utrikesminister Johann Wadephul utlovar ett större tyskt engagemang för Östersjöområdet, enligt Sveriges Radio. I en intervju med Ekot betonar den kristdemokratiske politikern regionens strategiska betydelse.
– Sverige kan förvänta sig att det kommer märkas att vi har insett att hela Östersjöområdet är av avgörande strategisk betydelse, sade Wadephul till Ekot.
Den 62-årige Wadephul är känd som en tydlig Putinkritiker och har länge förespråkat starkare tyskt militärt stöd till Ukraina.
USA och Ukraina nära mineralavtal efter Trumps eftergift
USA och Ukraina är nära att underteckna ett ramavtal om mineraler så snart som denna vecka, rapporterar Financial Times. Genombrottet kommer efter att USA gått med på att inte räkna tidigare militärt bistånd som lån.
– Det var överenskommet att bistånd som tillhandahållits före undertecknandet av avtalet inte kommer att räknas mot det, sade Ukrainas premiärminister Denys Sjmyhal på söndagen.
Avtalet omfattar alla mineralresurser inklusive olja och gas över hela Ukrainas territorium. Trump och Zelenskyj möttes i Vatikanen i helgen i vad Trump beskrev som ett "vackert möte".
Kinesiska elbilstillverkare bromsar sina europeiska ambitioner
Kinesiska elbilstillverkare tvingas justera sina expansionsplaner i Europa efter att EU infört tullar på upp till 45 procent med hänvisning till att de får olagliga statsstöd, rapporterar Financial Times. Tullarna har försvagat företagens priskonkurrenskraft och försenat produktlanseringar.
– Svårigheterna underskattades definitivt i vår ursprungliga planering, sade Nio-chefen William Li vid bilmässan i Shanghai förra veckan.
Kinesiska bilmärkens marknadsandel i Europa är fortfarande liten med 4,3 procent under årets första två månader. Flera tillverkare, däribland BYD, skiftar nu fokus mot hybridbilar som inte omfattas av EU:s tullar.
EU-domstolen förbjuder Maltas försäljning av EU-medborgarskap
EU-domstolen har i dag tisdag slagit fast att Maltas program för att sälja medborgarskap i utbyte mot investeringar, så kallade gyllene pass, bryter mot EU-rätten, enligt EU-domstolens dom. Domarna anser att Malta kommersialiserar EU-medborgarskapet på ett otillåtet sätt.
"Ett sådant transaktionellt [förvärv av medborgarskap] strider mot principen om lojalt samarbete och undergräver det ömsesidiga förtroendet mellan medlemsstaterna", skriver domstolen i sitt utslag.
Malta har sedan 2020 beviljat maltesiskt medborgarskap – och därmed även EU-medborgarskap – till utländska investerare i utbyte mot förutbestämda betalningar. Enligt programmet kunde investerare få maltesiskt medborgarskap för 600 000-750 000 euro plus en fastighetsinvestering på minst 700 000 euro.
Ungern lämnar ICC – EU-kommissionen otydlig om motåtgärder
Ungerns parlament röstade i dag tisdag för att lämna Internationella brottmålsdomstolen, ICC. Beslutet kan strida mot EU-fördraget, men EU-kommissionen är återhållsam med kommentarer om eventuella åtgärder.
– EU stöder Internationella brottmålsdomstolen och principerna i Romstadgan. EU respekterar domstolens oberoende och opartiskhet och vi är starkt engagerade i internationell straffrätt, sade en talesperson för kommissionen under en presskonferens i Bryssel.
Kommissionen hänvisade till artikel 24.3 i EU-fördraget som kräver att medlemsländer "aktivt och förbehållslöst" stödjer unionens utrikes- och säkerhetspolitik.
Elen återvänder efter strömavbrott i Spanien och Portugal – flera utredningar följer
Ett omfattande strömavbrott lamslog stora delar av Spanien och Portugal i går måndag klockan 12:38. På tisdagsmorgon meddelade den spanska elnätsoperatören Ree att 92 procent av elefterfrågan hade återställts.
Enligt elnätsoperatören frånkopplades iberiska halvön från det europeiska elnätet genom Frankrike. På bara fem sekunder förlorade nätverket 15 gigawatt elproduktion, uppger Reuters.
Premiärminister Pedro Sánchez meddelade att ingen hypotes om orsaken utesluts. Spanien har utlyst nationellt nödläge och arbete pågår för att återställa all el under tisdagen.
Vid återstarten som skedde stegvis, med hjälp av el från Marocko och Frankrike, följdes särskilda EU-regler för återstart efter blackouter, uppger en EU-tjänsteman på tisdagen. Samma källa anger att den exakta orsaken till elavbrottet ännu inte är fastställd men att Spanien och Portugal ska lämna in rapporter om händelsen till EU inom tre månader. En oberoende expertpanel på EU-nivå ska också utreda händelsen och ge rekommendationer.
Trumpeffekt: Finnarnas Nato-förtroende dyker
Bara drygt 3 av 10 finländare – 32 procent – litar på att Natos säkerhetsgaranti är tillräckligt för att avskräcka från en attack mot ett av försvarsalliansens medlemsländer, visar en ny undersökning från den marknadsliberala finska tankesmedjan EVA, skriver TT/SvD.
Ungern anklagas för olagliga bidrag till regeringsvänliga medier
Två ungerska medier lämnar i dag måndag in ett klagomål till EU-kommissionen om att regeringen gett över en miljard euro i olagliga subventioner till regeringsvänliga medier 2015–2023, enligt Financial Times.
– Vi försöker öka trycket på kommissionen att agera snabbt, sade Oliver Bretz, jurist för klagandena.
EU-kommissionen utreder sedan tidigare liknande anmälningar. Orbáns regering har länge kritiserats för att begränsa pressfriheten.
Tyskland först ut att begära EU-undantag för försvarssatsningar
Tyskland har blivit första EU-land att formellt begära aktivering av den nationella undantagsklausulen för ökade försvarsutgifter, bekräftade EU-kommissionen i dag måndag. Ansökan lämnades in i slutet av förra veckan.
Undantagsklausulen är en del av kommissionens stora försvarspaket och ger medlemsländer möjlighet att göra undantag från EU:s budgetregler för försvarsutgifter för upp till 1,5 procent av BNP under perioden 2025-2029. Fler länder väntas ansöka innan tidsfristen löper ut den 30 april.
USA pressar EU att överge striktare AI-regler
USA:s regering har de senaste veckorna skickat ett brev till EU-kommissionen för att pressa unionen att överge eller ändra sin kommande AI-regelverk, enligt Bloomberg. Regelverk skulle tvinga utvecklare av avancerad artificiell intelligens att följa strängare standarder för transparens och riskhantering.
– Vi har en administration i USA som är beredd att hjälpa till att främja och försvara amerikansk teknik och teknikföretag, sade Metas chef för globala frågor Joel Kaplan i februari.
Brevet hävdar att regelverket vore alltför betungande och ber EU pausa implementeringen av AI-lagen tills USA:s invändningar har beaktats.
Debatt i andra medier









