EU-kommissionär Cecilia Malmström lade fram en rapport.

EU-kommissionär Cecilia Malmström lade fram en rapport.

Bild: Christian Wohlert

Stor lagring av personuppgifter i EU

I USA har Washington Post den senaste veckan riktat strålkastarna mot den enorma och nästintill oöverskådliga byråkratin som växte fram efter terrorattentaten i september 2001.

På andra sidan Atlanten presenterade EU-kommissionen på tisdagen en något mer begränsad översikt över de instrument som finns inom EU-apparaten för att samla in, lagra och utbyta data om brottslighet, inklusive terrorism. Rapporten tar upp ett femtontal olika program, ramverk eller direktiv som finns för att stärka samarbetet i brottsbekämpande frågor och det är första gången en sådan genomgång görs av EU.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som hade utlovat att lägga fram rapporten när hon frågades ut i EU-parlamentet tidigare i år, menar att rapporten kommer att vara värdefull när alla dessa brottsbekämpande instrument ska utvärderas.
– Det är ett första steg mot att få en tydlig bild av vad vi har att arbeta med, sade hon och erkände att hon själv hade upptäckt flera instrument som hon inte visste existerade innan.

I rapporten beskrivs för varje instrument, med namn som SIS, Eurodac, VIS och CIS, vilka typer av persondata som sparas, vem som har tillgång till dem, hur de skyddas och när instrumenten ska revideras. Ett exempel är det omdiskuterade datalagringsdirektivet som ålägger medlemsstater att spara data över all internet och mobiltrafik i minst sex månader. Enligt rapporten har direktivet bidragit till att klara upp både mordfall och fall av bedrägeri. Direktivet har dock tidigare kritiserats för att bidra mycket lite till brottsbekämpning i relation till de stora mängder data som sparas.

Ett annat exempel är det så kallade Svenska initiativet som gör det lättare att utbyta bevis i brottsutredningar mellan medlemsländerna. EU-kommissionen exemplifierar med ett fall där ett mord begånget i en europeisk huvudstad kunde klaras upp efter att DNA på en misstänkt gärningsmän matchade en profil i ett annat lands brottsregister.

Men i rapporten framgår inte hur effektiva de olika instrumenten har varit eller vad de kostar att genomföra. En sådan effektivitetsanalys ska enligt kommissionen göras för varje enskilt instrument för sig de kommande åren.

Förhoppningen är att man med den här översikten i framtiden ska kunna komma ifrån de tillfälliga och ibland hastigt genomdrivna besluten som ofta har kommit som svar på enskilda händelser.
– Utvecklingen har varit alltför händelsedriven. Datalagringsdirektivet var till exempel den en reaktion på terrorbombningarna i Barcelona och London. Nu vill vi ha en mer principdriven utveckling, säger en central medarbetare på EU-kommissionen.