Fel vid en av tre utbetalningar
9 november 2010 | BudgetgranskningSveriges representant i EU:s Revisionsrätt Lars Heikensten är kritisk till komplexiteten i EU:s bidragsregler. Och det ser inte ut att bli bättre under de kommande åren, enligt Heikensten. Det säger han i samband med att rätten granskat EU:s budget för 2009.
EU har blivit bättre på att hushålla med sina pengar, visar utvärderingen som EU:s Revisionsrätt gjort för budgeten 2009. Men bilden är inte helt tydlig. De enstaka fall som Revisionsrätten väljer att granska kan påverka helhetsbilden. Till exempel hanterades pengarna som går till regionalpolitiken bättre under 2009 jämfört med året innan medan jordbruksbudgeten hade fler brister 2009 i relation till 2008. Klart är att över en längre period blir andelen fel som upptäcks lägre.
– Det blir saktare bättre och det är den bild som jag har sett de åren jag varit på Revisionsrätten, säger Lars Heikensten, tidigare Riksbankschef och svensk medlem av Revisionsrätten sedan 2006.
För regionalpolitiken hittade Revisionsrätten fel hos en tredjedel av utbetalningarna som granskats. Rätten konstaterar att cirka tre procent av den totala summan på 23 miljarder euro har betalats ut felaktigt, det vill säga cirka sex miljarder kronor. Samma siffra för 2008 var 11 procent. Dessa pengar kan fortfarande krävas tillbaka av EU från medlemsländerna – men det kan dröja. Så sent som i går återkrävde EU-kommissionen 580 miljoner euro för felaktigt utbetalade bidrag från 2006.
Men vad som beror på direkt fusk eller oklara regler kan inte Revisionsrätten säga. Ett område där en stor andel fel, cirka 75 procent av alla fall, upptäcktes handlar om offentlig upphandling. Det kan handla om korruption, men även problem med för komplexa regelverk.
– Det är otroligt viktigt att ha tydliga regler för den offentliga upphandlingen, både för att förhindra korruption men framför allt för att skapa en gemensam marknad på EU-nivå som ju är huvudpoängen med detta, säger Lars Heikensten.
Just komplexiteten i reglerna är en bidragande orsak till varför det blir fel, menar Lars Heikensten. Han anser att tydligheten bör öka och målen bör bli färre för EU:s olika bidragsfonder. När EU nu genomför en budgetöversyn och samtidigt diskuterar hur budgeten för perioden 2013-2020 ska se ut är möjligheten extra stor att få klara och tydliga regler för utbetalningarna. Han är skeptisk till hur EU-kommissionen har skött det här hittills.
– Om man tittar på den budgetöversynen har man anledning att vara orolig. Å ena sidan lyfter man fram de vackra orden om förenkling och tydliga målformuleringar. Men när man tittar på vad man konkret skriver blir jag inte alls övertygad om att slutresultatet kommer att bli detta, säger Lars Heikensten.
Revisionsrätten utvärderar hur EU-kommissionen kontrollerar de utbetalda bidragen och inte medlemsstaterna direkt. Kommissionen brukar dock peka på att cirka 80 procent av pengarna administreras av medlemsstaterna.