I 18 av 24 renoveringsprojekt kunde EU:s revisionsrätt inte hitta belägg för att några energibesparingar uppnåtts.

I 18 av 24 renoveringsprojekt kunde EU:s revisionsrätt inte hitta belägg för att några energibesparingar uppnåtts.

EU:s energimiljarder fuskas bort på annat

EU:s revisionsrätt befarar att en stor del av unionens satsningar på energibesparingar används felaktigt. Istället för att minska energiförbrukningen gick pengarna till att höja bekvämligheten och säkerheten i byggnader i olika EU-länder.

I en rapport kritiserar Europeiska revisionsrätten hur EU-pengar använts helt felaktigt i projekt som ska göra offentliga byggnader i medlemsländerna mer energieffektiva. Därmed riskerar EU:s mål om större energibesparingar till 2020 att bli ett fiasko.

– Det uppsatta huvudmålet om energieffektivisering betraktades i nästan alla projekt som en sidoeffekt, sade Harald Wögerbauer, EU-revisor med ansvar för rapporten, på en presskonferens på måndagen.

Harald Wögerbauer menar att pengarna till stor del använts till att ”höja komforten, säkerheten och utseendet på byggnaderna”. Motsvarande nästan 46 miljarder kronor från Europeiska regionala utvecklingsfonden har betalats ut sedan år 2000.

Dessutom fann EU:s revisionsrätt att det i genomsnitt kommer ta 50 år att betala tillbaka de investerade pengarna – i vissa fall 150 år.

– Att vi har en genomsnittlig återbetalningsperiod på 50 år betyder egentligen att vi bara har investerat tio procent av stödpengarna i energieffektivisering, sade Harald Wögerbauer och pekade på en teoretisk beräkning från revisionsrätten.

Han tillade att livslängden för många av de renoverade materialen och byggnaderna är kortare än återbetalningsperioden.

Mellan 2014-2020 vill kommissionen satsa 17 miljarder euro, motsvarande nästan 150 miljarder kronor, på energieffektivisering.

– Om detta fortgår kan ni själva räkna ut hur mycket av de 17 miljarder eurona som verkligen investeras i energieffektivisering, sade Harald Wögerbauer som menar att både kommissionen och medlemsländerna är skyldiga till det dåliga resultatet.

Revisionsrätten uppmanar kommissionen att förbättra kontrollen, införa regelbundna inspektioner och ha en begränsning för hur lång tid det får ta att betala tillbaka de investerade pengarna.

Undersökningen utfördes på 24 projekt i Tjeckien, Litauen och Italien dit den största delen av stödet gått, sammanlagt motsvarande drygt tio miljarder kronor. I 75 procent av dessa, motsvarande 18 renoveringsprojekt, kunde revisionsrätten inte hitta belägg för att några energibesparingar uppnåtts.