De senaste åren har debatten om EU mycket handlat om vilka frågor som ska hanteras på EU-nivå och vilka som medlemsländerna bättre sköter på egen hand.

När medlemsländernas stats- och regeringschefer, som är de som bestämmer om EU:s politiska riktlinjer och prioriteringar, i september träffas för att diskutera unionens framtid efter Brexit väntas frågan om var beslut ska tas ligga högt på dagordningen.

I våras, innan den brittiska folkomröstningen, tillfrågade EU:s opinionsinstitut Eurobarometern närmare 28 000 EU-medborgare om deras åsikter i frågan.

Sonderingen visar att drygt hälften, 51 procent, vill se fler beslut på EU-nivå. 38 procent vill det inte och övriga elva procent var osäkra.

Men skillnaden är stor bland de olika medlemsländerna. Sverige står ut som det EU-land där störst andel av de tillfrågade inte vill att fler beslut tas på EU-nivå. Närmare två av tre är emot fler EU-beslut.

I opinionsundersökningen fick de tillfrågade även ta ställning till om EU-länderna bör öka samarbetet inom en rad områden.

En klar majoritet ställer sig bakom en gemensam utrikespolitik, försvars- och säkerhetspolitik, flyktingpolitik och energipolitik. De är dock motståndare till ytterligare utvidgning av EU.