EU-ländernas stats- och regeringschefer samtalar i den nya mötesbyggnaden i Bryssel på fredagen.

EU-ländernas stats- och regeringschefer samtalar i den nya mötesbyggnaden i Bryssel på fredagen.

Bild: Europeiska unionens råd

Ledande politiker fruktar EU:s framtid

Motsättningen mellan öst och väst växer om hur unionens framtid ska se ut.

Förra veckans toppmöte mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer fortsatte på fredagen utan Storbritanniens premiärminister Theresa May.

De diskuterade unionens framtid och innehållet i den deklaration som ska presenteras inför 60-årsfirandet av Romfördraget 25 mars.

För unionens stora medlemsländer och grundarländer är huvudlinjen att EU ska fungera i ”flera hastigheter” – att de länder som vill ska kunna gå vidare inom vissa områden. Idén är inte ny utan euron, Schengen och så kallade fördjupade samarbeten som finansskatt som exempel visar att EU redan i dag inte är något enhetligt.

För de nyare medlemsländerna i östra EU finns dock en oro för att unionen ska splittras i A- och B-lag.

– Mekanismen för fördjupat samarbete får inte bli en grund för hur EU fungerar i framtiden. Grunden måste vara enhällighet, sade Slovakiens premiärminister Robert Fico efter toppmötet där han även företrädde sin tjeckiske motsvarighet Bohuslav Sobotka som hade andra åtaganden.

Även i Ungern, Rumänien, Bulgarien och Polen finns ett motstånd mot att cementera idé om EU kring olika hastigheter.

– Den enda framtiden [för EU] är att vara en enhetlig organisation, en organisation som respekterar sina medlemmar och som uppmärksammar grundläggande frågor, sade Polens premiärminister Beata Szydło, rapporterar Politico.

Sveriges inställning är enligt statsminister Stefan Löfven (S) att idén om ett flerfarts-EU inte är "dramatiskt".

– Det är nog en ganska känslig diskussion. Det finns en oro för att det ska leda till flera EU, sade Löfven efter mötet och tillade att det nu är viktigt att hitta en formulering "så att [de östliga EU-länderna] känner sig trygga”.

– Om det är något som står klart efter de här två dagarna är det att EU har mycket att göra, sade Löfven.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker avvisade oron som en feltolkning av vad ett EU i flera hastigheter är.

– Jag har märkt, inte utan överraskning, att detta ses av vissa av oss som att det införs en ny skiljelinje – en typ av järnridå – mellan öst och väst. Det är inte avsikten, sade Juncker.

Den nederländske premiärministern Mark Rutte bjöd tillsammans med sina kollegor från Belgien och Luxemburg in de fyra Visegradländerna Polen, Tjeckien, Ungern och Slovakien till ett möte innan sommaren för att diskutera frågan. Även de tre baltländerna Estland, Lettland och Litauen har bjudits in till ett möte. Alla fyra länder har enligt Rutte accepterat inbjudan.

Rommötet, som tidigare skulle bli avslutet på en läkande och enande process efter brexiromröstningen som påbörjades i Bratislava i höstas, ser nu ut att bli en mindre viktig tillställning.

Den slovakiske premiärministern Robert Fico är inte ens säker på att det kan bli någon deklaration.

– Jag är lite skeptisk att vi kommer att lyckas ta fram slutsatser till 25 mars. Men om vi inte enas om en väg fram för EU kommer det att bli en katastrof, sade Fico.

Den nya hållpunkten för stats- och regeringscheferna att komma överens om framtiden är istället EU-toppmötet i slutet av året.

Mer under våren

Under våren kommer kommissionen presentera ytterligare fem diskussionsunderlag om bland annat den sociala dimensionen och försvarsfrågor. Underlaget ska diskuteras av medlemsländerna, EU-parlamentet och medborgarna.

Vid EU-toppmötet i slutet av året ska stats- och regeringscheferna enas om vilken riktning unionen ska ta. Kommissionens tanke är sedan att de kommissionsordförandekandidater som ställer upp EU-valet 2019 ska inspireras av diskussionen och driva sina framtidsvisioner gentemot väljarna.