Löfven om nytt EU-förslag: Ingen mer makt ska flyttas till Bryssel

Brexit och amerikanska tullar är några av huvudpunkterna när EU:s stats- och regeringschefer träffas för toppmöte i Bryssel torsdag och fredag och i de frågorna är riksdagens EU-nämnd i stort sett enig. Framstegen i brexitförhandlingarna välkomnas och det är av yttersta vikt att EU svarar på ett balanserat sätt så man undviker ett eskalerande handelskrig med USA.

Statsminister Stefan Löfven (S) sade att effekten av Donald Trumps annonserade tullar på stål och aluminium är svåra att överblicka men att stora värden står på spel för Sverige då den amerikanska marknaden är den näst största exportmarknaden efter Tyskland.

Löfven gav också en inblick i sitt möte med Donald Trump nyligen och den amerikanska synen på att företag från EU säljer betydligt  mer i USA än amerikanska i EU .

– Under besöket i Washington blev det tydligt för mig hur förfördelade USA känner sig. De är riktigt arga på EU och det sitter djupt. Det är viktigt att vi håller i den dialogen, sade Löfven samtidigt som han poängterade att EU måste svara med motåtgärder.

Inte mer Brysselmakt med europeisk arbetsmyndighet

Mindre stöd fick Löfven i frågan om den sociala pelaren som också ska tas upp på toppmötet. Som tidigare riktade oppositionen kritik mot vad de ser som möjlig maktöverföring till Bryssel på arbetsmarknadsområdet och flera ledamöter i EU-nämnden tog upp kommissionens senaste förslag om en europeisk arbetsmyndighet som exempel.

Statsministern försäkrade att ingen makt ska flyttas från Sverige till EU.

– En uppgift som myndigheten ska ha är att underlätta för företag att få tag på uppgifter [i andra EU-länder] och underlätta rörelse [mellan EU-länder]. Det är en ganska harmlös uppgift. Men låt oss analysera förslaget, vi vill inte flytta nationell kompetens till EU, sade Löfven.

Tuffare tag mot Ryssland och Turkiet    

En annan toppmötesfråga som vållade debatt i nämnden var Ryssland. EU väntas göra ett gemensamt kritiskt uttalande efter nervgiftsattacken i brittiska Salisbury mot den ryske ex-spionen Sergei Skripal och hans dotter Julia.

Moderaten och tidigare försvarsminister Karin Enström frågade sig om EU inte kunde gå längre och öppna upp för sanktioner.

– Jag skulle vilja se att konsekvenser innebär mer än fördömande. Att det får politiska och ekonomiska konsekvenser, sade Enström.

På samma sätt efterfrågade vänsterpartiets Jonas Sjöstedt hårdare ord mot Turkiet, dels på grund av utvecklingen i landet men också för dess agerande i Syrien. Han ville också att EU skulle ställa in det planerade toppmötet med Turkiet den 26 mars.  

Löfven menade att mötet bör bli av då det är viktigt att föra dialog med Turkiets ledare. När det gäller Ryssland framhöll statsministern att EU måste agera enat gentemot landet. I dagsläget finns det inte heller stöd i EU-kretsen för ytterligare ryska sanktioner.

– Ett uttalande som inte får enighet blir en nackdel, nyckelordet är enighet, sade Löfven.