SD vill stoppa EU-processen mot Polen

– Vi betraktar detta som nationella angelägenheter som Polen röstat igenom inom ramen för sitt eget demokratiska system. Vi tycker inte att man ska gå vidare med ett varningsförfarande, och vi säger nej till ekonomiska sanktioner.

Så sade Sverigedemokraten Martin Kinnunen i riksdagens EU-nämnd den 23 februari i år. Kinnunen har också vid andra sammanträden gått emot att Sverige ska stödja EU-kommissionens förfarande mot den polska högerpopulistiska regeringens reformer, vilka anses hota rättsväsendets oberoende.

Det visar Europaportalens stora granskning av svensk EU-politik inför riksdagsvalet 2018.  

Sverigedemokraterna vill stoppa processen som kan leda till att övriga EU-länder gör en formell markering och ger Polen en reprimand för bristande rättsstatlighet.

Det EU kritiserar är att landets regering och partiet Lag och rättvisa på senare år genomfört lagändringar som ökar politikers inflytande över landets domstolar och kan bryta mot Europeiska unionens grundläggande värden.

Exempelvis säger Martin Kinnunen den 13 april i EU-nämnden att Sverige inte ”ska lägga sig i polsk inrikespolitik”, och att SD ”finner den nuvarande processen politiserad och kritiken överdriven”.

– Vi anser att Polens parlament och Polens folk är mer lämplig än Sverige och EU att välja landets politik, säger Martin Kinnunen till Europaportalen och uppger att SD-linjen är väl förankrad inom partiet.

Men om Polen skulle gå för långt, om landets regeringen skulle börja med “massarresteringar eller skenavrättningar”, måste EU ingripa, menar han.

Likaså är Sverigedemokraterna emot EU-kommissionens förslag att ställa vissa grundläggande villkor på medlemsländer som får EU-pengar. SD är skeptiskt till att kommissionen då lägger sig i medlemsstaterna inre angelägenheter, enligt ett protokoll den 9 maj i år.

Trappar upp EU-kritik

Sverigedemokraterna har de senaste fyra åren trappat upp sin EU-kritik i EU-nämnden, jämfört med de första åren i riksdagen. Men trots att Sverigedemokraterna anmäler flest avvikande meningar jämfört med andra partier rör det bara en mindre del av de EU-frågor som nämnden behandlar.

Under den nuvarande Löfvenregeringen har SD markerat genom att anmäla avvikande meningar mot regeringens linje i fyra av tio EU-frågor vilket är en tydlig ökning jämfört med föregående regeringsperiod – då man sade nej till en av fyra frågor.  

Under det senaste riksdagsåret har partiet bland annat vänt sig mot EU:s rymdprogram, den sociala pelaren och EU:s strukturfonder och den så kallade sammanhållningspolitiken.

I fråga om dess hjärtefråga, migrationspolitiken, anser partiet att EU inte ska syssla med migrationspolitik.

– Vi kan inte förlita oss på att till exempel tyskar, spanjorer, portugiser, greker eller andra förstår vilka behov vi har, vad som krävs får att vi ska alla ihop vårt land både socialt och ekonomisk, sade Johnny Skalin på ett av sammanträdena i EU-nämnden.

Många svenska riksdagspartier är emot att lämna över mer makt till EU. Men Sverigedemokraterna är det parti som oftast i nämnden målar upp en bild av att EU slukar allt mer av nationell beslutskompetens, utan att beakta att nationella parlament är delaktiga i besluten.

SD-ledamoten Sven-Olof Sällström säger exempelvis vid ett möte den 21 mars i år om den sociala pelaren att man är emot att EU ska besluta om vilka sociala rättigheter som ska finnas i nationalstaterna, trots statsminister Stefan Löfvens (S) tidigare och återkommande försäkringar om att förslaget inte innebär att makt flyttas till Bryssel.

– EU:s normala modus operandi är att först säga att det bara handlar om en stödjande funktion , och sedan växer andra kompetenser fram. Till slut sitter man med en EU-lagstiftning på området. Dit vill vi inte gå, säger Sällström.

SD-ledamoten Johnny Skalins uttalande den 22 september 2017 om medlemskapet utgör ett annat exempel där EU-projektet kritiseras:

– EU-topphöjdarna flyttar hela tiden fram sina steg. De lyfter också fram områden långt fram i tiden för att ta lite småsteg framåt.

Linda Berg, statsvetare och föreståndare vid centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet, delar in Sverigedemokraternas åsikter i två typer: kritik mot sakinnehåll och allmän systemkritik riktad mot unionen som sådan.

Att partiet är mycket aktivt när det gäller att lägga avvikande meningar menar hon hänger samman med att SD ofta passar på att uttala systemkritik även när riksdagen enbart behandlar sakpolitik.

– Men just nu [i dagens arbete i EU-nämnden] handlar det inte om systemfrågan, utan om att aktivt utforma konkreta lagar och beslut för de kommande åren – oavsett om man tycker att dessa beslut alls ska tas eller inte, betonar hon.