David Lega, kommunalråd i Göteborg, är beredd att ta sig an Bryssel och EU-politiken.

David Lega, kommunalråd i Göteborg, är beredd att ta sig an Bryssel och EU-politiken.

Bild: Privat

David Lega (KD) vill ge röst åt de som har svårt att göra sig hörda

EU-KANDIDAT 2019 | Kristdemokraterna går till EU-val under mottot ”make EU lagom again”. De vill se ett EU som håller fast vid kärnverksamheten: fred och handel. Och för kommunalrådet från Göteborg – David Lega – utgår engagemanget för att begränsa EU:s makt inom välfärdsfrågor från det personliga.

David Lega är svår att boka en intervjutid med. Det var inte planerat att han i dag skulle vara på väg att inta en av de svenska platserna i EU-parlamentet.

– När jag tackade ja till att stå tvåa på listan hade vi väl cirka tre procent av rösterna, skrattar han.

Visst trodde David Lega att KD skulle lyckas få två platser men först nu när opinionsmätningarna visar det blir det verkligt att han snart måste lämna posten som kommunalråd i Göteborg som han haft i åtta år. ”Tråkigt”, säger han om det, men samtidigt spännande att ta sig an Bryssel.

– Jag har alltid brunnit för internationella frågor.

Rent logistiskt innebär omställningen en hel del planering i och med att David Lega, som sitter i rullstol, har personliga assistenter som måste kunna följa med till Bryssel, något som inte är helt enkelt att ordna med Försäkringskassan. Ändå menar David Lega att han tack vare den svenska välfärden kan leva ett fantastiskt liv.

– Jag är en person med helt förlamade armar och bara lite funktion i benen och är toppkandidat till EU-parlamentet.

Kristdemokraterna profilerar sig inför EU-valet på att ha ett ”lagom” EU. Det vill säga ett EU som håller fast vid de intentioner som fanns från början – att verka för fred och välstånd men utan att få ytterligare befogenheter. En medelväg som David Lega säger inte alltid är enklast att argumentera för.

– Det är väldigt lätt att säga att EU ska göra allt, eller inget alls. Det är ingen kioskvältare att säga att EU ska ligga på en rimlig nivå. Då måste man förklara och det låter sig inte göras i ett twitterinlägg.

Vill inte att EU tar sig an välfärd

Ett av de områden där Kristdemokraterna inte vill att EU får mer makt är välfärden. Den sociala pelaren, en informell viljeyttring om att EU-länderna ska verka för att tillgodose sociala rättigheter för EU:s medborgare som EU-ländernas ledare välsignade i David Legas hemstad Göteborg 2017, får Kristdemokraterna att se rött. Den sociala pelaren tar upp funktionshinder och betonar vikten av lika förutsättningar och inkludering i samhället men anger inga konkreta nivåer eller mål. Men David Lega är ändå orolig för risken att krafter inom EU i framtiden skulle kunna vilja att dessa ska regleras gemensamt i unionen.

– Om EU-parlamentet eller kommissionen ska börja hitta en medelnivå för vad som är ett rimligt stöd för funktionshinder när vår nivå ligger ljusår högre än alla andras då kommer det att bli ännu svårare att argumentera för att vi ska ha kvar den.

David Lega menar att det redan i dag görs nedskärningar i Sverige vad gäller stöd och service till funktionshindrade. Att försvara dagens nivåer skulle bli ännu svårare med ett gemensamt europeiskt system.

– Jag tror det är farligt om vi börjar samordna vår välfärdspolitik för vi har helt olika kultur i de frågorna.

Det är naturligt för David Lega att särskilt lyfta de funktionshindrades perspektiv, som han kan tala om utifrån egna erfarenheter.

– Då har man också ett ansvar att förvalta den delen av sin identitet. Även om jag aldrig kommer att bara driva funktionshindrades frågor.

David Lega påpekar att en människa utgörs av olika identiteter som man går in och ut ur. I vissa sammanhang identifierar han sig främst som företagare i andra som idrottare och ibland som europé. Och identiteten som funktionshindrad är något han för med sig in i politiken.

– Man för in det som man själv brinner för och har erfarenhet av. Och då är mänskliga rättigheter det som jag brinner allra mest för.

Värnar om mänskliga rättigheter och klimat

David Lega vill i Europaparlamentet vara en röst för alla dem som har svårt att göra sig hörda och han tar upp hur svår situationen är för vissa grupper inom EU.

– Hur Rumänien och Bulgarien behandlar romerna exempelvis. Jag tycker det är helt oacceptabelt att man inte tillgodoser sina egna medborgares mänskliga rättigheter och trakasserar den egna befolkningen. Man nekar ju till och med till att ta emot vissa EU-pengar som är till för att hjälpa romer. Och då tycker jag att då ska man inte få ta del av de andra pengarna heller.

Han tycker också att det är viktigt att hindra länder som bryter mot sina medborgares mänskliga rättigheter från att bli EU-medlemmar. Ett exempel är kandidatlandet Makedonien.

– Som år 2019 tvingar in alla med fysiska funktionsnedsättningar på institutioner där man kedjar fast dem vid britsar och de får äta från golvet. Det finns inte en chans att jag skulle rösta ja till deras medlemskapskandidatur om de inte behandlar sina medborgare bättre.

När det gäller värnandet om de mänskliga rättigheterna vill alltså David Lega gärna att EU gör mer.

– I Sverige diskuterar vi tiggeriförbud men jag tror att vi kan enas om att vare sig vi har ett förbud eller inte så hjälper det inte människorna. Det gör vi gemensamt i EU. Där är Sverige för litet för att trycka på självt.

Ett annat område som David Lega tar upp att han brinner för är klimatpolitiken. Kristdemokraterna rankades dock nyligen av Paraplyorganisationen för europeiska miljöorganisationer, CAN, som sämst av de svenska partierna i EU-parlamentet när det gäller klimatfrågorna eftersom man röstat emot många av förslagen för att skydda klimatet.

Enligt David Lega är förklaringen att KD vill hitta en balans mellan att agera för att stoppa klimatförändringar och att förhindra att EU får en överstatlig makt.

– Många förslag öppnar i nästa läge för en risk att EU går mot en federal stat och det tror jag är farligt på sikt så man måste väga alla intressen mot varandra och hitta de bästa lösningarna.

David Lega konkretiserar med att peka på förslaget om att införa en europeisk koldioxidskatt. En sådan skulle enligt honom riskera att bana väg för annan beskattning på EU-nivå.

– Så jag menar att farorna [med det] väger tyngre än de kortsiktiga fördelarna. Det skulle få konsekvenser för andra frågor.

Något han däremot gärna ser mer av är en infrastruktur i Europa som gör det möjligt att satsa mer på elektrifierade lastbilar.

– För att den typen av lösningar ska kunna fungera måste EU samarbeta. Jag tror att den typen av initiativ kommer att göra mer för klimatet.