Svenskarna närmare EU efter 25 år

Fler händelser samspelade och gjorde 2019 till det mest EU-positiva året sedan Sverige gick med i unionen 1995.

Under riksdagens partiledardebatt i januari meddelade Jimmie Åkesson (SD) oväntat i ett replikskifte med Annie Lööf (C) att ett svenskt utträde ur EU, som också kallas för swexit, inte längre var aktuellt för Sverigedemokraterna trots att kravet tydligt framgick i partiets valplattform 2018.

Åkessons kursändring innebär att inget riksdagsparti längre driver frågan om ett svenskt EU-utträde, det sedan även Vänsterpartiet två månader tidigare släppt kravet. 

Det svenska EU-motståndet har kontinuerligt försvagats i omgångar sedan 1990-talet och var i november 2018 nere i en historisk bottennivå på strax under 16 procent. Inte ens bland  Sverigedemokraternas sympatisörer fanns längre en majoritet för svenskt utträde.

Den positiva svenska EU-opinionen slog nya rekord under våren 2019 då stödet för det svenska EU-medlemskapet uppgick till 62 procent enligt en stor SCB-undersökning. 

I år var det 25 år sedan den svenska folkomröstning om EU-medlemskap, 13 november 1994. På årsdagen passade partiledarna att för första gången hålla en stor EU-debatt i Sveriges riksdag. Partier var där överens om mycket i den svenska EU-politiken. Debatten kom istället att handla om ett av de minsta lagstiftningsområdena i EU, känd som den sociala pelaren, och dess eventuella framtida hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen.