Annons

Ungerns och Polens premiärministrar Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki i samtal med den tyska förbundskanslern Angela Merkel och Nederländernas premiärminister Mark Rutte. Arkivbild.

Ungerns och Polens premiärministrar Viktor Orbán och Mateusz Morawiecki i samtal med den tyska förbundskanslern Angela Merkel och Nederländernas premiärminister Mark Rutte. Arkivbild.

Bild: EU

Tyskland vädjar till Ungern och Polen att släppa vetot

Att hitta en väg fram efter att de ungerska och polska regeringarna sagt nej till EU:s nästa budget och coronafond ser ut att blir svårt. De två länderna vill inte behöva följa demokratiska grundprinciper för att få EU-pengar. – Nu är inte läge för veton utan för att agera snabbt och i solidaritet, säger Tysklands EU-minister Michael Roth. 

Ungerns och Polens EU-ambassadörer lade på måndagen i Bryssel in sina veton kring unionens flerårsbudget för 2021-2027 och coronafonden. Tillsammans uppgår de till 1,8 biljoner euro och skulle enligt plan börja användas efter årsskiftet. De två länderna motiverar sina beslut med missnöje med en ny mekanism som ska göra det möjligt att dra in EU-stöd till medlemsländer som inte följer grundläggande demokratiska regler som rättsstatens principer. 

Tyskland är EU:s nuvarande ordförandeland och dess EU-minister Michael Roth vädjade på tisdagen till de två länderna att lägga ned sina veton.

– Jag ber alla i EU att leva upp till sitt ansvar. Nu är inte läge för veton utan för att agera snabbt och i solidaritet. Våra invånare kommer betala ett mycket högt pris för en blockering, sade Roth med hänvisning till alla dem som räknat med att få stöd ur EU-budgeten och coronafonden nästa år.

Manfred Weber, ledare för högergruppen EPP i EU-parlamentet dit det ungerska regeringspartiet Fidesz hör, anser att de ungerska och polska regeringarna skapar en ”uppdiktad motsättning” mellan dig och grundläggande EU-värderingar.

– Alla som respekterar rättsstatens principer har inget att oroa sig för med denna mekanism, sade Weber i ett uttalande.

”Institutionellt slaveri”

Ungerns justitieminister Judit Varga motiverar beslutet att blockera EU-budgeten och coronafonden med kritik mot att rättsstatlighet skulle vara ett godtyckligt begrepp.

”Det finns ingen objektiv definition av rättsstatlighet. EU vill tvinga in oss i ett system dominerat av en ideologi”, skriver hon på sin Facebooksida.

Polens justitieminister Zbigniew Ziobro försvarar landets veto och menar att det handlar om landets suveränitet gentemot EU.

– Detta handlar inte om rättsstatlighet […] utan om politiskt och institutionellt slaveri, sade Ziobro, enligt Politico.

De båda regeringarna pekar även på den uppgörelse som EU-ländernas stats- och regeringschefer nådde i juli om flerårsbudgeten och coronafonden där en skrivning om en rättsstatsmekanism ingick men var mer urvattnad än den vad den till slut blev.

Annons

Beräkningar visar att Polen och Ungern tillsammans kan få mer än 180 miljarder euro från flerårsbudgeten och coronafonden, som de nu alltså säger nej till.

Polen och Ungern har sedan flera år nedmonterat grundläggande byggstenar i en rättsstat som ett oberoende domstolsväsende och press- och yttrandefrihet, menar kritiker. EU-domstolen har även fällt länderna på ett antal områden för att bryta mot EU-rätten. De båda länderna hör samtidigt till dem som får mest pengar ur EU-budgeten. Den nya mekanismen för att kunna stoppa utbetalningar av EU-bidrag har drivits fram av bland annat Sverige och stöds av EU-parlamentet och alla medlemsländer förutom Ungern och Polen.

Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro kräver att svenska regeringen tillsammans med länder som Nederländerna, Österrike och Finland inte ger vika för Ungern och Polen.

– Det är nu upp till Sverige och andra likasinnade länder att stå upp och ta strid för våra mest grundläggande värderingar. Jag utgår från på att den svenska regeringen inte kommer ge Polen och Ungern något utan att vi står upp för den mekanism som rådet och Europaparlamentet har kommit överens om, sade Karlsbro i ett uttalande.

Enligt kommissionen kan mekanismen börja gälla även om nästa flerårsbudget och coronafonden försenas.

Toppmöte på torsdag

Närmast väntas medlemsländernas EU-ministrar diskutera frågan under tisdagens videomöte. Dock väntas där ingen lösning utan den bollas troligen vidare till stats- och regeringschefernas informella videotoppmöte på torsdag eftermiddag. Hur frågan ska kunna lösas är dock väldigt oklart enligt en högt uppsatt tjänsteman som Politico pratat med.

– Ingen ser hur detta kan lösas. Om man står inför en partner som inte förstår vad som står på spel, hur bråttom det är, finns det ingen känsla för logik, sade tjänstemannen.

Kommissionen arbetar tillsammans med det tyska ordförandeskapet och Europeiska rådets ordförande Charles Michel för att hitta en kompromiss.

– Det vi fokuserar på för tillfället är att se till […] att hitta en lösning. 25 medlemsländer bestrider sig inte implementeringen av uppgörelsen [om flerårsbudgeten, coronafonden och villkorsmekanismen] från i juli, sade EU-kommissionens talesperson Eric Mamer på tisdagen.

Om man inte hittar någon lösning och Ungerns och Polens står kvar kan den nya flerårsbudgeten och coronafonden inte träda i kraft vid årsskiftet. Då förlängs istället den nuvarande budgeten och bara vissa utgifter som jordbruksstöd, löner och utbetalningar på redan gjorda åtaganden kan betalas ut ut. Att påbörja nya projekt och program blir dock mycket svårare. Enligt kommissionen riskerar bland annat 5 000 forskningsjobb per månad försvinna och över 100 000 EU-finansierade projekt försenas om flerårsbudgeten försenas.