Sveriges statsminister Stefan Löfven, här i samtal med Ungerns premiärminister Viktor Orbán, är en av 16 stats- eller regeringschefer som skrivit under protestbrevet mot antihomolagen. Arkivbild.

Bild: EU

Hoppa till artikelns andra spalt.

Motståndet växer mot ungersk lag – tas upp på EU-toppmöte

Den ungerska antihomolagen förs upp på högsta politiska nivå när medlemsländernas stats- och regeringschefer inleder veckans EU-toppmöte. Rysslandsfrågan får samtidigt förnyad aktualitet efter ett oväntat tysk-franskt inspel.

I förra veckan godkände det ungerska parlamentet en ny lag om pedofili. I lagen finns även ett förbud mot att dela innehåll som ”visar eller främjar homosexualitet eller könsbyten” med personer under 18 år. Ungern har i flera år anklagats av internationella organisationer som EU-kommissionen, Europarådet och andra medlemsländer för att stegvis undergräva demokratiska fri- och rättigheter. 

Förra veckas förbudslag verkar dock ha fått bägaren att rinna över på högsta politiska nivå. Häromdagen skrev 14 EU-länder under ett bryskt brev där kommissionen uppmanades agera. I går eftermiddag kallade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den ungerska lagen för ”en skam” – ett ovanligt hårt uttryck inom EU-diplomatin. Samma dag skickade kommissionen ett brev till den ungerska regeringen med krav om svar senast sista juni.

I dag torsdag inleds det ordinarie EU-sommartoppmötet i Bryssel. Inför det har nu 16 medlemsländers stats- eller regeringschefer skrivit under ett nytt protestbrev, däribland Stefan Löfven. Initiativ till brevet tog Luxemburgs och Spaniens premiärministrar.

– Vi måste vara intoleranta mot intolerans. Ett medlemsland stiftar lagar som stigmatiserar en sexuell minoritet och som blandar ihop pedofili och homosexualitet. det kan vi inte låta passera, sade den luxemburgske premiärministern Xavier Bettel i en intervju med Politico.

Även om frågan inte står på den formella dagordningen för toppmötet väntas den komma upp under stats- och regeringschefernas middag. Det hör till ovanligheterna att enskilda lagar i medlemsländerna diskuteras på ett EU-toppmöte.

Tysk-franskt inspel rör om

På dagordningen står sedan tidigare en diskussion om EU:s förhållande till Ryssland med en rapport från EU:s utrikestjänst och kommissionen som underlag. Frågan har dock fått ytterligare aktualitet efter att Tyskland och Frankrike på onsdagen tillsammans gick ut med att EU återuppta samtal med den ryske ledaren Vladimir Putin, rapporterar Reuters. Efter att att Ryssland invaderat och annekterat delar av Ukraina beslutade EU 2014 att inte träffa Putin i enskilda möten i protest. Bland annat baltländerna och Polen ska vara kritiska mot sista-minuten-inspelet.

Fler frågor på toppmötet

På dagordningen för stats- och regeringscheferna står även relationen med Turkiet, Belarus, coronapandemin, den pågående vaccineringen, den ekonomiska återhämtningen och migration. På torsdagen delar FN:s generalsekreterare António Guterres. Under fredagen övergår toppmötet till ett eurotoppmöte, där även icke-euroländer som Sverige deltar, med Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde.