Svenskt Näringsliv: En mer proaktiv svensk EU-agenda behövs

Att den inre marknaden i EU är viktig för svenska företag rådde det ingen tvekan om när Svenskt Näringsliv på tisdagen deltog i ett seminarium organiserat av EU-parlamentet i Sverige om arbetsmarknadsparternas prioriteringar i EU. 

– Tre fjärdedelar av Sveriges handel sker med EU på den inre marknaden. Och lågt räknat kommer ungefär hälften av lagstiftningen som påverkar våra företag från EU. Den inre marknaden och dess funktion och hur den utvecklas och förstärks är väldigt viktigt, sade Anna Stellinger, ansvarig för internationella frågor på Svenskt Näringsliv. 

Samtidigt har organisationen varit kritiska till många av de förslag som EU-kommissionen lagt fram de senaste åren. 

– Det som har blivit problematiskt sedan ett par år tillbaka är det smatterband av lagförslag som kommer från EU-kommissionen. Det är en stor bredd av frågor där kommissionen kommit med väldigt detaljerade förslag som går stick i stäv dels med svenska intressen men också med näringslivets intressen, sade Anna Stellinger. 

Hon nämner områden som den sociala pelaren, minimilöner men också taxonomin, hur ägare ska styra bolag och den svenska skogen. 

– Kommissionen har varit så flitig att företagen inte ens hinner med att analysera förslagen. Man får en känsla av att kommissionen inte riktigt lyssnar. De positiva krafter som finns i näringslivet att genom innovationer lösa den digitala och gröna omställningen kommer inte riktigt fram, sade Anna Stellinger. 

Mer EU inom inre marknad och handel

Vad Svenskt Näringsliv istället vill ha är mer av EU inom vissa specifika områden. Tillsammans med svenska företag har de identifierat fem prioriterade områden som de vill att Sverige ska lyfta inför det svenska ordförandeskapet våren 2023. 

Det handlar inte minst om att förstärka och fördjupa den inre marknaden. Där finns fortfarande vissa hinder som behöver överbryggas enligt Svenskt Näringsliv. 

– Ett av de hinder som fortfarande finns är inom tjänstesektorn. EU-kommissionen konstaterade själva i den uppdaterade industristrategi som kom för något år sedan att endast två procent av de standarder som finns inom tjänstehandeln är harmoniserade inom EU. Så här finns en enorm potential att bygga vidare på, sade Sara Lowemark, internationell samordnare på Svenskt Näringsliv. 

Hon nämnde också att exempelvis tjänstedirektivet inte har implementerats fullt ut i alla medlemsländer – “vilket det bör göras” – men också att det krävs en ökad rörlighet av personer på den inre marknaden. 

Svenskt Näringsliv vill också att EU ska ta ledningen för global frihandel och främja en grön omställning. 

– Det är bra och viktigt att EU-kommissionen satsar mycket på den gröna omställningen men det är viktigt att det sker på ett kostnadseffektivt sätt så att vi inte hämmar de företag som redan ligger i framkant, sade Anna Stellinger. 

Att accelerera den digitala omställningen och främja företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet är andra prioriteter. 

Ett mer aktivt Sverige

Svenskt näringsliv efterlyser ett mer aktivt Sverige i EU-sammanhang, både inför ordförandeskapet och i allmänhet. 

– Jag skulle vilja att Sverige blev en aktiv EU-aktör. Tyvärr har inga av våra riksdagspartier idag en proaktiv effektiv EU-agenda, sade Sara Lowemark.

Att Svenskt Näringsliv nu tagit fram sina fem prioriteringar är ett försök till att bidra till en proaktiv EU-agenda, och att sätta konkurrenskraften på den europeiska agendan igen. 

– Vi i Sverige behöver säga vad vi vill ha mer av i EU, inte bara vad vi tycker EU är inne på för mycket. Vi säger ofta nej. Vi har problem med skogsstrategin, med  taxonomin, med hållbar bolagsstyrning, med minimilönerna, med transparens. Men vi måste också kunna svara på frågan vad vi då vill att EU ska göra istället, sade Anna Stellinger.